Språkets betydelse för elevers lärande, utveckling och förmåga att delta som aktiva samhällsmedborgare kan inte nog framhållas. För att stödja elever i deras skriftspråkliga utveckling behövs därför lärare med kunskap om texters uppbyggnad i olika ämnen men även med förmåga att förmedla denna kunskap vidare till eleverna. Den aktuella studien presenterar en analys av elevtexter inom religionsämnet med fokus på texttyp och skrivrörlighet. Två analysmodeller nyttjades för detta ändamål. Analysmodell I användes för att söka efter vilka texttyper eleverna använde sig av i skrift. Den andra analysmodellen fokuserades på hur eleverna formulerade sig i relation till ett ämnesinnehåll, i detta arbete benämnt skrivrörlighet (Analysmodell II). Resultatet visade att eleverna använde återberättande, berättande och diskuterande/argumenterande texttyper. Den återberättande texttypen användes mest frekvent antingen ensamt eller i kombination med annan texttyp.  Vid tre av fem skrivtillfällen användes olika kombinationer av skrivrörligheter. Dessa kombinationer användes mest frekvent då ämnesinnehåll och skrivuppgifter engagerade eleverna.  Min slutsats av studien är att bedömning av elevtexter utifrån texttyp och skrivrörlighet ger ett värdefullt perspektiv på elevers skrivutveckling.

Vi har genom vår lärarutbildning förstått att en av grundskolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn läsa och skriva. Betydelsen av en god läsfärdighet får allt större betydelse i vårt samhälle. Förväntningarna på skolan och lärarna är att de ska utbilda elever till goda läsare. Kraven på en bred textkompetens har ökat under de senare åren, då eleverna ska kunna både läsa och skriva olika texttyper och genrer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött elever som är intresserade av att läsa men vi har även mött de elever som är omotiverade och saknar intresse för läsning. Av den anledningen ställer vi oss frågande, vad kan det bero på? Har texterna som de läser inte varit tillräckligt utmanande, intressanta eller har det helt enkelt varit för komplexa? Läser flickor och pojkar samma texter? Syftet med studien är att identifiera sambandet mellan texttyper och resultat på läsförståelsetest hos flickor och pojkar i en årskurs 3. I de internationella undersökningarna framkommer det att svenska elever presterar sämre i läsförståelsetexter. Flickorna har ett starkare resultat än pojkarna. För att eleverna skall klara av de nationella proven i årskurs 3 krävs det att de behärskar olika texttyper. Vår undersökning skedde genom läsförståelsetexter i en årskurs 3 och vi använde oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet visade att flickor och pojkar tar till sig texttyper och innehåll på olika sätt. Pojkarna hade ett sämre resultat överlag i de olika texterna, än flickorna. Men däremot presterade pojkarna bättre på faktatexterna, än de berättande texterna. / Through our teachers education we have all come to the conclusion that the most important task of the primary school is to teach the children how to read and how to write. The importance of good reading skills is constantly increasing in our society. With this follows expectations on the school and the teachers to educate their students to great readers. Demands on a wide range of different text skills have also increased during the past years. The students are expected to be able both to read and to write different types of texts and genres. During the practicing parts of our education we have met students that are truly interested in reading, but we have also met students that are unmotivated and lack total interest in reading. For this purpose we ask ourselves what the reason might be. Have the texts being presented not been challenging or interesting enough? Or have they just been too complex? Do girls and boys read the same type of texts? The purpose with our study is to identify the connection between different types of texts and results on the reading comprehension between girls and boys in a third grade. It has been concluded from international studies that Swedish students perform worse in reading comprehension texts, though the girls’ results are stronger than the boys’. It takes for the students to be able to comprehend different types of texts to be successful in the national tests in the third grade. Our study with reading comprehension took place in a third grade class, in which we used both qualitative and quantitative methods. The result showed that girls and boys perceived different types of texts. Over all, the boys had a weaker result in comparison to the girls. However, it was shown that the boys performed a better result in texts including only facts in comparison to the ones being strictly narrative.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka vilken typ av textrörlighet som förekommer i arbetsuppgifter i två läsläror och i en NO-bok för åk två och att undersöka vilka typer av texter som bearbetas i de valda läromedlen. Att diskutera hur dessa resultat i sin tur kan påverka specialundervisningens inriktning ingår också i syftet. Som analysverktyg används Liberg et als modeller för att identifiera textrörlighet och texttyper. Analyserna omfattar till största delen läromedel i sin helhet och utförs med hjälp av både textanalys och teoretisk diskussion. De läromedel som analyseras är Diamantjakten (svenska), Livet i Bokstavslandet (svenska) och NO-boken (naturkunskap). De teoretiska utgångspunkterna i den här studien är ett didaktiskt baserat receptionsteoretiskt perspektiv, textpraktiker och textrörlighet. Analyserna visar att samtliga läromedel domineras av textbaserad rörlighet och att Diamantjakten och Livet i Bokstavslandet har en större spridning av olika typer av frågor än NO-boken. Den utåtriktade textrörligheten har en likvärdig representation i samtliga valda läromedel. Endast Livet i Bokstavslandet visade sig ha interaktiv textrörlighet i någon större utsträckning. De berättande texterna dominerar de två läslärorna, medan No- boken genomsyras av beskrivande och förklarande texter. Diamantjakten innehåller till största delen berättande texter och Livet i Bokstavslandet har störst spridning av olika texttyper. Analysen visar att det endast är i Livet i Bokstavslandet som flera olika texttyper bearbetas mer ingående genom cirkelmodellen. Min slutsats i denna studie är att valet av läromedel kan få stor betydelse för vilken undervisning eleverna får, om pedagogen till stor del är bunden till sitt läromedel. Analyserna pekar på brister hos flera läromedel, vilket betyder att lärare och speciallärare måste kompensera för det som läromedlen inte ger. Det kan också påverka specialundervisningen, på det sättet att en större del av eleverna blir i behov av särskilt stöd. I sin tur kan det leda till att eleverna får för lite stöd, då antalet elever som behöver specialundervisning blir för många till antalet.     Nyckelord: Specialpedagogik, Åk 2, Textrörlighet, Texttyper, Läromedelsanalys.

Med utgångspunkt i svenska elevers dalande resultat i undersökningar och granskningar som riktar sig mot läsförståelse, tar denna studie sikte på att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med läsfrämjande aktiviteter och läslust. Då Skolinspektionen menar att grunden för elevers läskarriär skapas redan i årskurs 1 blir det följaktligen intressant att närmare granska lärares arbetssätt i årskurs 1. Studien syftar till att ge en inblick i hur lärare i årskurs 1 arbetar med läsfrämjande aktiviteter och hur lärare arbetar för att öka elevernas läslust. Undersökningen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua åtta verksamma lärare som undervisar i årskurs 1. Undersökningen visar att de verksamma lärarna arbetar väldigt olika med läsfrämjande aktiviteter och med att öka läslusten. Tiden de lägger på arbetet med att skapa läslust varierar till stor del. Vidare indikerar undersökningen att mycket av det arbete som utförs i relation till läslust utförs utan reflektion. Undersökningen visar dock att de verksamma lärarna som var nyexaminerade sedan högst tre år tillbaka hade en större variation i sin läsundervisning och att de i större utsträckning reflekterade över det som de lärde ut.

I den här studien undersöks hur ett antal lärare arbetar med genrer/texttyper och om deras arbetssätt passar andraspråkselever, alltså om deras undervisning är tillräckligt tydlig för att andraspråkselever ska uppnå en genrekunskap. Den teoretiska delen av studien presenteras i form av en litteraturgenomgång om forskning kring andraspråkslevers språkutveckling och olika genrepedagogiska inriktningar. I undersökningens litteraturstudier framkom två genredefinitioner som ger två olika genrepedagogiska inriktningar, därav en lämpar sig bättre utifrån andraspråkselevers behov. Intressant är att de två olika genredefinitionerna ger lärare olika utgångspunkter vilka påverkar deras arbetssätt. Lärarnas arbetssätt utifrån genredefinition ger eleverna olika förutsättningar för hur, bland annat, språkliga och strukturella skillnader tydliggörs mellan olika genrer/texttyper, vilket den här undersökningen synliggör. Den empiriska delen består av fem intervjuer med lärare i svenska på gymnasiet. Genom intervjuerna framkom det att samtliga informanter arbetar med genrer/texttyper utifrån samma genredefinition vilket gör att deras undervisning organiseras på ett liknande sätt.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för elevers engagemang i skrivande genom att undersöka högstadieelevers skrivglädje. Genom att ta del av ett skrivprojekt som genomfördes på en högstadieskola utfördes en elevnära undersökning. För oss som blivande svensklärare är det relevant att utveckla förståelse för olika komponenter av skrivande, där vi med denna studie vill undersöka den del som rör skrivglädje. Det deduktiva forskningsperspektivet användes vid studiens utformning där det teoretiska perspektivet utgjorde grund för en empirisk undersökning. Teorier har använts utifrån både ett socialt och ett individuellt perspektiv för en ökad förståelse kring skrivglädje. Den tidigare forskning som presenteras är både internationell och nationell och har kategoriserats utifrån studiernas resultat. Metoden som har använts i studien återfinns inom ramen för kvalitativ forskning, i form av en enkätundersökning samt fokusgruppintervjuer som var kopplade till det aktuella skrivprojektet. Genom analys av det insamlade materialet kunde resultat presenteras i form av en tematisering, där faktorerna rör tidsåtgången, sociala faktorer, ämnesval samt undervisningsformen. Resultatet visar att reportage var den texttyp som flest informanter kände mest glädje kring att skriva och att tidsåtgången till projektet hade betydelse för elevers upplevelse kring skrivglädje. Informanterna verkade uppskatta den sociala interaktionen med klasskamrater och hade en samsyn när det gäller att valet av ämne spelade stor roll för skrivglädjen. Det finns inte några entydiga svar på vilka faktorer som påverkar alla elevers skrivglädje. Vissa mönster kunde dock skönjas, bland annat tyder mycket på att det är när elever ställs inför en utmaning som känns överkomlig som de kan känna meningsfullhet över skrivande och att en viss kongruens mellan skrivglädje och prestation verkar kunna urskiljas.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas.

The purpose of this study is to investigate how four teachers in grades 4-6 work with genre pedagogy in the Swedish subject. In this study the focus will be on these two issues: How do the teachers work with text types in the Swedish subject? How do the teachers describe genre pedagogy? I have used the two different methods which are interviews and observations in order to conduct the survey. I have also used two different theories that are related to the genre pedagogy in this study, these theories are the socio-cultural perspective and the circle model. These theories have been used to analyze the empirical material in this study. The result of this study shows that all four teachers work with the four different types of texts which are fact text, story, fabel and instruction in teaching in the Swedish subject. Furthermore all the teachers work in the same way with these different text types in the teaching, this by working with the text types based on the four different phases that are in the circle model in the teaching. These different steps consist of knowledge acquisition of a subject, the study of the text type with focus on the purpose, structure and linguistic features of the text type, the class writing its own text within the chosen text type,  which is followed by the students being allowed to write their own text within the chosen text type. This was reflected in the interviews and two of the observations. All teachers shared the same view that genre pedagogy is about a number of different genres. The texts that are written within a genre should consist of a specific structure, and language, depending on the purpose, situation and recipients of the texts, according to the teachers. This was evident in the interviews in this study.

Syftet med studien är att undersöka hur två läromedel i ämnet svenska överensstämmer med det läroplanen Lgr11 förespråkar i kunskapskraven och det centrala innehållet samt jämföra de två läromedel med varandra. Studien genomförs genom en innehållsanalys där resultatet visar att respektive läromedel förhåller sig till de aktuella kunskapskraven. Samtidigt behandlar båda läromedlen respektive kunskapskrav i olika mängd och innehåll. Läromedlet Zick Zack arbetar kring hur elever skriver olika texttyper och läsförståelse medan Klara Svenskan istället belyser arbetet med grammatiken. Slutsatserna studien drar kring de två läromedlen är att Zick Zack, i en större utsträckning, når upp till läroplanens kunskapskrav och centralt innehåll än vad Klara Svenskan gör.

Utbildningen i förskolan ska vara rolig, lärorik och förmedla en positiv framtidstro (Skolverket 2018, s. 5, 9) vilket kan vara problematiskt i förskolans undervisning om miljöproblem då det både kan vara skrämmande och oroande för barn (Ärlemalm-Hagsér 2022, s. 109). Med denna studie vill jag rikta uppmärksamheten mot bilderböckers didaktiska potential och hur de kan användas för att stödja förskolans undervisning utifrån dagens miljöproblem. Syftet med denna förskoledidaktiskt inriktade studie är att med utgångspunkt i den ekokritiska och narratologiska teorin analysera hur några valda bilderböcker för barn synliggör dagens aktuella miljöproblem. Det är en kvalitativ studie som består av fem bilderböcker som analyseras genom hermeneutiken och en multimodal analys. Resultat redovisas i form av de ekokritiska troperna och de narratologiska texttyperna. Vidare diskuteras bilderböckernas didaktiska potential utifrån resultatet där det framkommer att bilderböckerna kan ha flera olika användningsområden i förskolans undervisning om miljöproblem. Min förhoppning är att studien ska väcka intresse för bilderböckers olika användningsområden men även vara ett hjälpmedel för pedagoger i undervisning om miljöproblem.