<p>Syftet med denna uppsats är att granska ett antal gymnasieelevers genrekompetens och avgöra hur kapabla de är att placera in texter i olika genrer, samt vad som får dem att betrakta en text som tillhörig en specifik genre. Detta görs genom en tvådelad undersökning där en grupp elever ombeds genrebestämma fyra autentiska texter (en saga, ett kåseri, en skräcknovell och en nyhetsartikel) samt motivera sina val, medan ytterligare en grupp elever fritt får beskriva vad de anser som specifikt för dessa fyra genrer. Undersökningens resultat jämförs sedan med litteraturvetenskapens genredefinitioner. Av resultatet framgår att medverkande elever tycks besitta en någorlunda god kunskap i ett antal vanliga genrer. De kan med ganska stor säkerhet placera texterna i rätt genre samt beskriva vad som är specifikt för genren ifråga. Dessa beskrivningar stämmer tämligen väl överens med de som ges inom litteraturvetenskapen, men skiljer sig också på ett fåtal punkter.</p>

Syftet med denna uppsats är att granska ett antal gymnasieelevers genrekompetens och avgöra hur kapabla de är att placera in texter i olika genrer, samt vad som får dem att betrakta en text som tillhörig en specifik genre. Detta görs genom en tvådelad undersökning där en grupp elever ombeds genrebestämma fyra autentiska texter (en saga, ett kåseri, en skräcknovell och en nyhetsartikel) samt motivera sina val, medan ytterligare en grupp elever fritt får beskriva vad de anser som specifikt för dessa fyra genrer. Undersökningens resultat jämförs sedan med litteraturvetenskapens genredefinitioner. Av resultatet framgår att medverkande elever tycks besitta en någorlunda god kunskap i ett antal vanliga genrer. De kan med ganska stor säkerhet placera texterna i rätt genre samt beskriva vad som är specifikt för genren ifråga. Dessa beskrivningar stämmer tämligen väl överens med de som ges inom litteraturvetenskapen, men skiljer sig också på ett fåtal punkter.

The aim of this Bachelor thesis is to gain an insight into whatgirls and boys choose to read in their spare time. Thetheoretical perspective with which the subject matter isviewed is that of gender and genre. I would like to see ifthere are differences or similarities in their choice of genre.The material stems from a promotional reading projectconducted in the summer of 2012 aimed at children in theage group 6-16. The number of participation children were146 an 730 books were read. They were divided into agegroups and genres respectively.The analytical method is a quantitative and qualitativecontent analysis. The findings of the children’s free choice ofgenre when selecting books are presented in diagrams.The result of the analysis is in accordance with previousresearch regarding children’s reading habits with fewexceptions. Girls read more than boys and also read moreacross the genres. Boys read books up to age 12 and thentheir interest declines. Both genders prefer to read authors oftheir own respective gender and detective stories are popularwith both boys and girls. More effort needs to be invested inpromotional reading projects in order to keep up the interestin reading for both boys and girls. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study has been to research which music is being played during ensemble lessons, how teachers relate to the syllabus, and lastly how teachers work to integrate music from different cultures and genres into their lessons. This study is of a qualitative nature and the method that has been used are interviews. Three interviews have been conducted with three music teachers from different schools. The results of this study show that music from other cultures than the Afro-American music tradition is barely being played in school, a large contributing factor is that the teachers do not have knowledge to teach music from other music traditions than the Afro-American tradition. The result state that students have influence regarding what music is being played at the ensemble lessons, which leads to the loss of many genres due to a democratic voting system regarding which songs to play. The students usually pick music from modern pop and rock music genre.

Syftet med den här studien var att få en överblick om hur gitarrlärare undervisar jazz på estetiska programmet med inriktning musik. Detta är en kvalitativ studie där tre gitarrlärare från södra Sverige intervjuades för att få fram det empiriska materialet. Resultatet visar på att lärarna har olika tankar kring genren jazz i ett undervisningsperspektiv och att lärarna är rätt likasinnade när det kommer till hur jazz i gitarrundervisningen skall bedrivas. Resultatet visar även att planeringsstadiet för lärarna har mycket med individen att göra, alltså eleven eller eleverna som de undervisar styr väldigt mycket. Lärarna i resultatet pratar även om vilka elever det är som fastnar för att spela jazz och hur de introducerar jazzen till elever som inte är vana att lyssna på jazz. / The purpose of this study was to make an overview of how contemporary guitar teachers instruct jazz at the aesthetics program with music orientation. This is a qualitative study where three guitar teachers from southern Sweden were interviewed to receive the empirical material to discuss how jazz is introduced for students. The result shows that the teachers have different viewings on the genre jazz in a teaching environment, however that the teachers are somewhat like-minded in their way of educating their students in the jazz genre. The results also shows that during the planning stages of the lessons the student in question have a great deal to do with how the education is brought out. The teachers also shed lights on what sort of students that get a growing interest for playing jazz and how they work with students that are not used to listening to jazz music.

The purpose of this Master’s thesis is to study if teenage fiction, published in Swedish during the course of one year, matches what boys in eight grade claim they want to read about. The background for our work is a survey initiated by Lärarnas Riksförbund, Läsa för att lära, in 2005. The conclusion drawn in Läsa för att lära is that many children, especially boys, lose their interest in reading when they become teenagers. Information on fictional books for teenagers has been collected from Bibliotekstjänst. To establish what boys want to read about we have handed out questionnaires to 62 students in grade eight. In order to gain understanding on teenage reading we have studied the theories of Joseph A. Appleyard, presented in his book Becoming a reader. His research shows that identification and realism are two important factors for teenage readers as well as finding a book that will “make them think”. Our results show that fictional books published in the genres ”everyday-life” and ”misery lit” are most common, followed closely by “fantasy”. The first two categories were of little interest to our students. “Fantasy”, however, was a genre they liked. The results also show that humoristic books were most popular, followed by books on “war” and “sports”. Our conclusion is that the supply from BTJ in 2007 of fictional books (for teenagers), does not really match what the boys in our study claim they want to read about, with the exception of “fantasy”.

The purpose of this thesis is to examine adults’ fictionreading habits. The focus is finding out what differencesexist between men and women to study the significance offiction to readers. The study is based on a questionnairesurvey with men and women coming in to a public library.We used Sten Furhammar’s reading dimensions andcategories to describe the importance of the respondentsreading experience and describe the ways that men andwomen read.Our result shows that the genres men and women prefer arenovels, detective stories/thrillers and biographies. Thereading experience can be either personal or impersonal andthey can read either for experience or for instrumental use.The respondents read in different ways depending on bookgenre, content elements and where the reading takes place.We identify several functions of reading fiction; the mainthree reasons are to read for relaxation, entertainment and topass the time. / Program: Bibliotekarie

<p>Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - <em>habitus</em>, <em>kapital</em> och <em>fält</em>. Resultatet visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.</p>

<p>Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.</p>

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda. Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.