I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och dess eventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett samband med de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier och undersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt 64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur de själva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån. Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem. Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sig av vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker. Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt av lärare

Syftet med denna studie var att kartlägga vilka attityder och läsvanor som finns hos elever i årskurs 5. För att kunna se elevernas intresse av litteratur och deras läsvanor berör studien endast den läsning som sker på elevernas fritid. De frågeställningar som ligger som grund i detta arbete är följande: Hur mycket läser elever i årskurs 5 på fritiden? Hur ser elevernas läsvanor ut? Vilken attityd finns till läsning på fritiden? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor och attityd till läsning? Finns det något samband mellan läsattityd och frivillig läsning? För att få svar på dessa frågor genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där eleverna fick ta ställning till ett antal påståenden. Resultatet visar att eleverna i de undersökta klasserna läser mycket och de har en positiv inställning till läsning. Det framkom även att det finns skillnader mellan pojkars   och flickors attityd till läsning. Flickorna visade sig vara något mer positiva än pojkarna i sin inställning till läsning och litteratur. Det finns även en mer samstämmig syn inom gruppen flickor, det vill säga deras svar var likartade. Pojkarnas svar däremot visade sig vara mer varierande.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att kartlägga vilka attityder och läsvanor som finns hos elever i årskurs 5. För att kunna se elevernas intresse av litteratur och deras läsvanor berör studien endast den läsning som sker på elevernas fritid. De frågeställningar som ligger som grund i detta arbete är följande: <em>Hur mycket läser elever i årskurs 5 på fritiden</em>? <em>Hur ser elevernas läsvanor ut</em>? <em>Vilken attityd finns till läsning på fritiden</em>? <em>Finns det skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor och attityd till läsning</em>? <em>Finns det något samband mellan läsattityd och frivillig läsning</em>? För att få svar på dessa frågor genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där eleverna fick ta ställning till ett antal påståenden.</p><p>Resultatet visar att eleverna i de undersökta klasserna läser mycket och de har en positiv inställning till läsning. Det framkom även att det finns skillnader mellan pojkars   och flickors attityd till läsning. Flickorna visade sig vara något mer positiva än pojkarna i sin inställning till läsning och litteratur. Det finns även en mer samstämmig syn inom gruppen flickor, det vill säga deras svar var likartade. Pojkarnas svar däremot visade sig vara mer varierande.</p>

The aim of this Bachelor thesis is to gain an insight into whatgirls and boys choose to read in their spare time. Thetheoretical perspective with which the subject matter isviewed is that of gender and genre. I would like to see ifthere are differences or similarities in their choice of genre.The material stems from a promotional reading projectconducted in the summer of 2012 aimed at children in theage group 6-16. The number of participation children were146 an 730 books were read. They were divided into agegroups and genres respectively.The analytical method is a quantitative and qualitativecontent analysis. The findings of the children’s free choice ofgenre when selecting books are presented in diagrams.The result of the analysis is in accordance with previousresearch regarding children’s reading habits with fewexceptions. Girls read more than boys and also read moreacross the genres. Boys read books up to age 12 and thentheir interest declines. Both genders prefer to read authors oftheir own respective gender and detective stories are popularwith both boys and girls. More effort needs to be invested inpromotional reading projects in order to keep up the interestin reading for both boys and girls. / Program: Bibliotekarie

Syftet med denna studie är att undersöka elevers fritidsläsning och om elever föredrar digital eller analog läsning och vad de tror om läsningen i framtiden. Studien kommer även att ge svar på vem som rekommenderar skönlitteraturen. Studien är en kvantitativ undersökning där data samlats in genom 59 enkäter. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna läser på fritiden och populärast var analog läsning. Eleverna föredrar även pappersböcker framför e-böcker och det är oftast familjemedlemmar som rekommenderar litteraturen. Slutsatserna av undersökningen är att pappersböcker även fortsättningsvis kan förväntas ha ett egenvärde i fritidsläsningen, och att det stora mediautbudet inte påverkat fritidsläsningen på ett negativt sätt. Vem som rekommenderar litteraturen till högstadieeleverna har förändrats över tiden. Förr var bibliotek mest förekommande och nu är det familjemedlemmarna.

Utgångspunkten för vår studie har varit den aktuella samhällsdebatten om elevers sjunkandeläsintresse. Samhällsdebatten ledde till att vårt syfte blev att ta reda på hur lärare samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling. Teorier som vi har använtoss av är sociokulturellt perspektiv och kognitivistiskt perspektiv.Studiens metod är kvalitativ och vi har använt oss utav semistrukturerade intervjuer somunderlag för att besvara vårt syfte. Deltagarna i vår studie är fyra lärare som arbetar på fyra olikaskolor. De fyra lärarna har lärarlegitimation och arbetar i årskurs 1-3. Två av våra deltagare harlång erfarenhet, omkring tjugo år, medan två av deltagarna har arbetat som lärare i ungefär femår. Resultatet i vår undersökning har delats in i tre olika områden utifrån våra treforskningsfrågor.Vår övergripande slutsats är att samverkan med hemmen och lärarens strategier ser olika ututifrån lärarens pedagogik och förutsättningar. Lärarna i vår undersökning samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling genom utvecklingssamtal,kommunikation och digitala verktyg. Vår slutsats är att vårdnadshavare ges möjlighet att varadelaktiga i elevernas läsning genom inläsningstjänst, lån av böcker, läslogg och genomkommunikation med läraren. Trots detta tycker lärarna i vår undersökning att det är en utmaningatt få vårdnadshavare engagerade i elevernas läsning och få dem att förstå läsningens betydelse.

SammanfattningSyftet med mitt arbete har varit att undersöka vad barn i den s.k. slukaråldern läser, vad som påverkar deras val av böcker och vilken betydelse fritidsläsningen har för hur de förhåller sig till läsningen i skolan. Dessa tre frågeställningar kan hjälpa oss förstå hur vi lärare kan uppmuntra och stimulera elever till läsning.Detta examensarbete anknyter till tidigare forskning och beaktar kursplanen i svenska. Vidare bygger det på mina egna empiriska undersökningar: en enkätundersökning bland 71 elever på två olika skolor samt på intervjuer med sex barn och en skolbibliotekarie.Sammanfattningsvis visar mitt resultat att barn föredrar att läsa fantasy och spännande böcker och att de i hög grad påverkas av hemmets utbud av böcker. Majoriteten av mina informanter ägnar mycket tid till läsning både i skolan och på fritiden. Läsning av skönlitteratur bör vara ett naturligt inslag i skolarbetet och på detta sätt fungera som kunskapskälla. Till skillnad från tidigare undersökningar framgår det av mitt resultat att Astrid Lindgrens böcker inte är lika populära som förut.Nyckelord: fritidsläsning, litteraturläsning i skolan

The use of smartphones, computers and tablets among teenagers in the ages of 13-16 are increasing and their time to read in their leisure time are decreasing. The aim of this study is to examine if the public libraries can increase this target group´s leisure reading with electronic media. To aquire this information, four questions were asked; what kind of reading comprehension does they have today? What kind of digital habits do they have? How do they use the library today? How can libraries increase the availability of electronic media for this target group? Group interviews were used to answer these questions and qualitative content analysis to analyze the empirical information. The theory used for analyzing the results were literacy. The conclusion is that their reading comprehension was depending on how much they read in school, on schedule. As long as they had reading on schedule they more often brought their books home to read. Most of them experienced that they didn´t get enough information about electronic media from the library and what they are offering. Most of them thought that they would use electronic media more if they got more information and education about it. The majority had used or used audio books. The supply of electronic media and above all e-books, in the public libraries are dependent of their budgets because the costs of e-books are still relatively expensive. A consequence is that the libraries tightens their supply instead of increasing it.

The aim of this Master’s thesis is to investigate the factors of children’s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3–4 children in each group. We have used two theories for our study, Aidan Chambers’ “reading circle” and the Swedish researchers Kristian Wåhlin’s and Maj Asplund Carlsson’s investigation “Children’s three libraries”. The three libraries are: the Family library, the Friends library and the Society library. We chose these theories because they can help us to understand children’s reading in a context and different social processes. During our study it became clear that children, who do not like to read, read non-fiction more often. Children who like to read and read more often also search for information on the Internet more often.Earlier investigations show that children choose non-fiction books in first place. That is not what we have seen in our study. The literature that we used for this study shows that there are many different voices about what children should read and what they read. In our study we discovered an attitude towards non-fiction books; it should not be “real books”. The grown-ups attitude towards the children what they should read and what they read, influence of course the children what they choose for their reading. / Program: Bibliotekarie