Abstract The aim of this study is to investigate attitudes to leisure-time reading among pupils in grade 5. A subsidiary aim is to examine whether there is a difference between how boys and girls relate to reading books. The method used in the study is questionnaires and a focus group interview. The result shows a clear difference between boys’ and girls’ reading habits in leisure time. The girls devote more time in general than the boys to leisure-time reading, but sports activities and the computer are two phenomena that the pupils choose in preference to reading. In the study one can see a link between reading literature relatively frequently in leisure time and having a positive attitude to reading in school, which applies to both sexes. The pupils who seldom or never read in their leisure time are also more negatively disposed to reading in school, which applies chiefly to the boys.

It is difficult to find time to read books today, when many other media compete for your spare time. Is the time that pupils get to read in schools enough to make them proficient readers? In Sweden some teachers debate that the homework is a solution to find more time for the pupils to read, while others debate that avoiding homework will make their teaching more equivalent. According to a research paper from Eckerholm (2018), the lack of time is one factor which makes it sometimes difficult for teachers to help their pupils develop a proficient reading comprehension.  The purpose of this study is to examine four elementary teacher’s perspective on reading homework and what they experience is required to find their students time to read. The study also contains a supplementary study of a larger number of pupils’ reading habits and who they believe have authority over their leisure reading. The study will answer the following scientific questions: How do four elementary teacher reason about giving reading homework to their pupils to read at their leisure time? How do four elementary teacher reason about what is required of themselves and their pupils to find the time they need to develop into proficient readers? What do elementary pupils answer to questions about their reading habits in their free time? What do elementary pupils answer to questions about who they believe  have authority over their leisure reading? The entire study is about increasing and develop a better understanding of the subject, according to a hermeneutic perspective. This study used mainly the qualitative method of interviews with elementary teachers and includes a supplementary study that uses the quantitative method of a paper survey of pupils reading habits and who they believe  have authority over their leisure reading time. The results of this study have been analysed using both sociocultural theory and motivation theory and the research from other sources. The result of this study shows that the interviewed teachers are primarily to sceptical to the home conditions of their pupils to use reading homework. The four interviewed teachers feel that it is more efficient to motivate and inspire their pupils to help them find their internal motivation to read in their own time, without the need to be forced by any teacher or parent. This require the students to take responsibility of their own reading at home. The results of the supplementary study show that most of the pupils that participated in the survey read books at home, they have authority over their leisure reading and that they read with an internal motivation. But the time they spend reading books is not enough. The interviewed teachers all mentioned that their pupils do not read enough on their free time and would need the children to receive support from their parents. The conclusion of the study is that the interviewed teachers feel sceptical towards that every pupil have a proper reading culture at home, which would give these children the time they need to develop into a proficient reader.

I följande studie undersöks upplevelser och förväntningar mellan skola och hem gällande 15-åringars skönlitterära läsning. Med en sociokulturell ansats och utvecklingspsykologiska perspektiv studeras hur en grupp elever, lärare och vårdnadshavare upplever 15-åringars skönlitterära läsning, samt vilka förväntningar de uttrycker gentemot varandra i relation till den skönlitterära läsningen. Studien visar en summerande bild av informanternas upplevelse av ungdomarnas läsning, som till stor del stämmer överens med aktuell forskning, främst när det gäller bristen av läsning på fritiden och den digitala konkurrensen från sociala medier. Informanternas upplevelser av den skönlitterära läsning som sker i skolan är generellt positiv. Studiens vårdnadshavare visar dock ingen tydlig bild av ungdomarnas skönlitterära läsning och efterfrågar det inte heller. De beskriver snarare ett starkt förtroende för både elever och lärare. Informanternas förväntningar gentemot varandra är av olika karaktär och visar en tydlig tendens till frigörelse och självständighet mellan framför allt elever och vårdnadshavare. Förväntningarna mellan vårdnadshavare och lärare tyder på att kommunikationen kan stärkas för att både informera och utbilda vårdnadshavare om deras betydelse för elevernas intresse för läsning. Förväntningarna mellan elever och lärare är av mer konkret didaktisk karaktär och lärarna i sin tur ger snarare uttryck för förhoppningar och visioner när det gäller elevernas skönlitterära läsning. Sammanfattningsvis lyfter studien värdet av att vårdnadshavare blir mer medvetna om sin roll som läsande förebilder samt att kommunikationen mellan skola och hem är fortsatt viktig även i tonåren. Genom att se digitala medier som möjligheter kan kommunikationen mellan hem och skola stärkas även i äldre tonåren, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på hemmets engagemang i frågan om tonåringars läsning och läsintresse.

Vi har i denna kunskapsöversikt sammanställt och analyserat ett tiotal vetenskapliga studier för att försöka kartlägga ett eventuellt samband mellan ungdomars litteracitet och TV-tittande samt datorspelande. Dessa aktiviteter har blivit vanligare de senaste åren medan läxläsning och läsning av skönlitteratur har blivit mer ovanligt. Att många ungdomar prioriterar på detta vis kan vara värdefullt för lärare att reflektera över, eftersom elevers intressen och identiteter bör inkluderas i undervisning. Datorspelande och TV-tittande visade sig ha liten direkt inverkan på ungdomars litteracitet överlag; de kunskaper som forskarna kunde se påverkas är ordförråd, ordförståelse och läsförståelse. Andra faktorer visade sig emellertid påverka mer, till exempel datorspelens och TV-programmens innehåll samt konsumentens socioekonomiska status och kön. Resultatet indikerar att barns och ungas fritid måste sammanlänkas med skolans praktiker och innehåll för att lärande ska möjliggöras. Lärare behöver skapa meningsfulla sammanhang och konversationer som relaterar till ungdomars intressen och identiteter.