Undersökningen behandlar elever i årskurs 6 upplevelse och förståelse för läsning och litteraturundervisning i mellanstadiet samt vad som ligger bakom elevers val av läsning. För att uppfylla syftet med att beskriva dessa upplevelser utgår undersökningen från följande frågeställningar: Vad tycker elever om läsning och vad får de ut av den?; Hur upplever elever arbetssätt kring läsning? och Hur väljer elever ut läsning i skolan? Undersökningen utgår från en fenomenografisk ansats med ett socialkonstruktivistiskt teoretiskt ramverk. För datainsamling genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer i par med åtta elever i årskurs 6. Resultatet visar att elevers upplevelse av och förståelse för läsning i skolan kretsar kring deras bänkböcker eller tystläsningsböcker. Eleverna väljer dessa tystläsningsböcker helt fritt och vissa bokserier läses av nästan alla elever. Populariteten hos dessa är dock inte något eleverna upplever påverkar deras val av läsning. De har övervägande en positiv inställning till läsning i skolan och anser att det är viktigt. Eleverna upplever inte att det finns en tydlig koppling mellan läsning och tillhörande arbetsuppgifter. Syftet med dessa uppgifter är inte heller alltid klart för eleverna.

The purpose of this study is to examine high school boys reading habits during their spare time and in their school environment and to let them evaluate its advantages and disadvantages. Quantitative and qualitative methods are used, and the study departs from Molloy's description of theory of literacies as well as the developmental psychologist Vygotsky's theories of languages and learning. The quantitative study was conducted in two high school classes and the qualitative was conducted in a group interview with a selected group of three students. The results show that, when reading in their spare time, boys enjoy texts from social media, non-fiction, comic books and trade journals. In school the boys prefer factual texts, fiction/novels, and paper articles. The conclusion from this study demonstrate that a lot of boys read the same text genres as in earlier levels of education, but that they are open for new text genres if the content is instructive and if the reading is more of an optional nature and not seen as mandatory.

I följande studie undersöks upplevelser och förväntningar mellan skola och hem gällande 15-åringars skönlitterära läsning. Med en sociokulturell ansats och utvecklingspsykologiska perspektiv studeras hur en grupp elever, lärare och vårdnadshavare upplever 15-åringars skönlitterära läsning, samt vilka förväntningar de uttrycker gentemot varandra i relation till den skönlitterära läsningen. Studien visar en summerande bild av informanternas upplevelse av ungdomarnas läsning, som till stor del stämmer överens med aktuell forskning, främst när det gäller bristen av läsning på fritiden och den digitala konkurrensen från sociala medier. Informanternas upplevelser av den skönlitterära läsning som sker i skolan är generellt positiv. Studiens vårdnadshavare visar dock ingen tydlig bild av ungdomarnas skönlitterära läsning och efterfrågar det inte heller. De beskriver snarare ett starkt förtroende för både elever och lärare. Informanternas förväntningar gentemot varandra är av olika karaktär och visar en tydlig tendens till frigörelse och självständighet mellan framför allt elever och vårdnadshavare. Förväntningarna mellan vårdnadshavare och lärare tyder på att kommunikationen kan stärkas för att både informera och utbilda vårdnadshavare om deras betydelse för elevernas intresse för läsning. Förväntningarna mellan elever och lärare är av mer konkret didaktisk karaktär och lärarna i sin tur ger snarare uttryck för förhoppningar och visioner när det gäller elevernas skönlitterära läsning. Sammanfattningsvis lyfter studien värdet av att vårdnadshavare blir mer medvetna om sin roll som läsande förebilder samt att kommunikationen mellan skola och hem är fortsatt viktig även i tonåren. Genom att se digitala medier som möjligheter kan kommunikationen mellan hem och skola stärkas även i äldre tonåren, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på hemmets engagemang i frågan om tonåringars läsning och läsintresse.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning i sin svenskundervisning på mellanstadiet. Undersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mitten av Sverige. Studien undersökte lärarnas syfte med högläsning samt hur de använder högläsning i sin undervisning. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i svenska. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga lärare använder sig av högläsning i sin undervisning, dock varierar deras syfte. Lärarnas syfte med högläsning varierar även beroende på om det är ämnesstyrd eller skönlitterär högläsning. Studien visar också utmaningar för att få en effektiv högläsning. Tidigare forskning visar högläsningens effekter och till­vägagångssätt­­ i undervisningen samt dess utmaningar. Forskningen visar att före, under och efterarbetet med högläsningen är väsentligt för att få till en givande undervisning, vilket gav ett blandat resultat i undersökningen. Slutsatsen med studien visar att lärarna använder sig av högläsning och upplever att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga, dock används högläsningen inte alltid på ett effektivt sätt. En ytterligare slutsats är därför att lärarna behöver vidare kunskaper för att kunna bedriva en mer effektiv högläsning. / The purpose of this paper is to get an idea about the usages of reading-aloud by teachers in middle schools during Swedish-periods. The study was conducted at a school in the central part of Sweden, the study was conducted using semi-structured, qualitative interviews with eight currently working Swedish teachers and afterwards the material collected was analysed using a form of content-analysis. The results of the study and the analysis is that while all of the teachers were reading aloud, the intent of reading aloud differed depending on the teacher, especially it differed based on if the text that was read was a literary or a subject-controlled text. Apart from the intent the study also showed the challenges to use reading aloud as a tool effectively, this is in line with earlier research in this subject that shows there exists a challenge in achieving maximum efficiency and gain in reading aloud. The previous research shows that you must conduct work for the students both before, during, and after reading aloud, the study showed mixed results in this case. Another conclusion shows that teachers thought their students gained a linguistic advantage from the teacher reading aloud, regardless of the efficiency of the usage of reading aloud. A derived conclusion from this paper is that teachers need to further their knowledge of how to read aloud to gain maximum efficiency and gain.

This study aims to identify and evaluate how teachers effectively can bring literature to life in the EFL classroom and promote high school students’ engagement and understanding of the text. Through a comprehensive literature review and analysis of empirical data, this study will provide recommendations for teachers on how to enhance the teaching of literature and improve students’ comprehension, critical thinking, and engagement with texts. While challenges in the EFL classroom have been studied, research exploring literature as a means of promoting reading engagement is limited and outdated. Our study contributes to this area of research and presents a few examples of how teachers can incorporate literature in dynamicand engaging ways. As research in this area evolves, new ideas and approaches will undoubtedly emerge. Keywords: literature in the classroom; teaching literature; why literature; effective strategies for teaching literature; teaching literature EFL; effective strategies literature; More Happy Than Not; Adam Silvera.