Global ETD Search

1	En intervjustudie kring lärares upplevelser av studieövergången från årskurs 3 till 4 med fokus på elevernas läsutveckling : En intervjustudie kring lärares upplevelser av studieövergången från årskurs 3 till 4 med fokus på elevernas läsutveckling Weibahr, Maria, Amin Rasoal, Joan January 2018 (has links) Det finns elever som upphör att utvecklas i sin läsförståelse vid övergången mellan årskurs 3 och 4 då de möter svårare texter och nya kursplaner som ställer högre kognitiva krav. Syftet med föreliggande studie är att beskriva lärares upplevelse av denna stadieövergång med fokus på elevernas läsutveckling. Studien vill undersöka följande: Hur upplever lärare i de båda årskurserna att de kan underlätta stadieövergången för eleverna när det gäller läsförmåga och läsutveckling? Vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 respektive 4 har av elevers läsförmåga och läsutveckling. Hur säger lärare i respektive årskurs att de arbetar med läsförmåga och läsutveckling? Vilka material säger lärarna att de använder i läsundervisningen? Utgångspunkten för studien är en balanserad syn på läsning, dvs en syntes mellan phonics och whole language. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer med åtta lärare, fyra som undervisar i årskurs 3 och fyra som undervisar i årskurs 4. Resultatet visar att skolor kan motverka att lässvårigheter blir permanenta genom att ha ännu bättre samverkan kring övergången i syfte att relevant information om eleverna kommer fram till mottagande skola/lärare så att eleverna får rätt stöd från början i årskurs 4. Av resultatet framgår också att lärarna i årskurs 4 uttrycker högre förväntningar på elevernas läsförmåga än de i årskurs 3. Läromedel och kursplaner styr deras förväntningar. Vidare framgår i resultatet vilken läsundervisning som enligt lärarna främjar läsutvecklingen i övergången. Denna undervisning utgörs av gemensam läsning, textsamtal, undervisning i läsförståelsestrategier. Enligt lärarna i studien bör elever dessutom erbjudas mer explicit undervisning i faktatexters struktur redan på lågstadiet, ha större tillgång till texter med olika svårighetsgrad och med ett innehåll som intresserar eleverna. Det bör också avsättas mer tid till läsning - både på egen hand och lärarledd läsundervisning. Stadieövergång läsförståelse läsutveckling läsundervisning lässtrategier textgenrer Pedagogy Pedagogik
2	Högstadiepojkar läser - om det är roligt och lärorikt : En studie om högstadiepojkars läsande på fritiden och i skolan Pantzar, Kaisa January 2024 (has links) The purpose of this study is to examine high school boys reading habits during their spare time and in their school environment and to let them evaluate its advantages and disadvantages. Quantitative and qualitative methods are used, and the study departs from Molloy's description of theory of literacies as well as the developmental psychologist Vygotsky's theories of languages and learning. The quantitative study was conducted in two high school classes and the qualitative was conducted in a group interview with a selected group of three students. The results show that, when reading in their spare time, boys enjoy texts from social media, non-fiction, comic books and trade journals. In school the boys prefer factual texts, fiction/novels, and paper articles. The conclusion from this study demonstrate that a lot of boys read the same text genres as in earlier levels of education, but that they are open for new text genres if the content is instructive and if the reading is more of an optional nature and not seen as mandatory. literacy fritidsläsning läsning i skolan textgenrer Didactics Didaktik
3	Alla elevers rätt till skrivutveckling : Inkludering och stöttning av barns genreskrivande i årskurs 5 och 6 Löfqvist, Irene, Fredriksson, Linda January 2023 (has links) Denna studie baseras på elevers skrivande av berättande texter i ämnet svenska från årskurs 5 och 6. Syftet var att undersöka hur lärare kan arbeta stöttande för både låg- och högpresterande elever i arbetet med skrivande av genretexter. Vidare ville vi undersöka vilka utmärkande drag vi kunde finna i låg- respektive högpresterande elevers berättande texter och hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till begreppen inkludering samt differentiering. I studien analyserades 16 elevtexter från de utvalda elevgrupperna, Fyra lärare till dessa elever har intervjuats för att få ta del av deras tankar om undervisningen. Studien baseras på genrepedagogiken med tillhörande bakomliggande teorier, inklusive den sociokulturella teorins scaffolding- och ZPD-begrepp samt systemisk funktionell grammatik. Intervjun undersöks även i relation till begreppen inkluderande och differentierande undervisning samt hur det används i arbetet med eleverna. I resultatet från textanalysen kunde vi se att den största skillnaden mellan de två elevgrupperna var berättelsens händelseförlopp vilket bidrog till diskussionen om grammatiska orsaker. I intervjun beskrev lärarna att de använder sig av explicit undervisning och formativ feedback med ZPD som utgångsläge, vilka utgjorde deövergripande teman som var mest jämförbara med genrepedagogikens stöttning. Lärarna strävade efter att eleverna skulle kunna arbeta med samma uppgifter så långt som möjligt och fokuserade på att anpassa kraven efter elevernas förmågor. Det visade sig att lärarna undervisade något mer differentierande än de själva var medvetna om då vissa av deras kommentarer om inkluderande undervisning även kan kopplas till differentierad undervisning. inclusion differentiation high performing students low performing students writing elementary school scaffolding SFG genre pedagogy narrative inkludering differentiering högpresterande elever lågpresterande elever skrivundervisning grundskola mellanstadieelever textgenrer sociokulturell teori scaffolding systemisk funktionell grammatik genrepedagogik textanalys berättande texter Languages and Literature Språk och litteratur

1

Page generated in 0.0348 seconds