Hemläxor är ett vanligt förekommande pedagogiskt verktyg i skolans värld. Det finns fleraanledningar till varför lärare väljer att arbeta med hemläxor som en förlängning av skolan. Dethar blivit en allt större debatt kring användandet av hemläxor som inte nämns i något avskolans styrdokument men trots det har skolverket lämnat ut ett diskussionsunderlag förlärare, Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (Skolverket 2014), där lärareerbjuds en stöttning i utformningen av hemläxor.SyfteSyftet med denna studie är att synliggöra hur lärare resonerar kring hemläxor i matematiken.MetodStudien är en kvalitativ studie där intervju som redskap har tillämpats för att få fram lärarnasresonemang. Vidare ligger hermeneutiken som grund för de tolkningar och analyser somgjorts för att få fram ett tillförlitligt resultat. I undersökningen intervjuas fyra matematiklärare,två som använder sig av hemläxor och två som inte använder sig av matematikläxor, om sinaresonemang och erfarenheter kring hemläxor i matematik.ResultatUndersökningen visar att lärarna är reflekterande om den problematik som hemläxor för medsig. Problematik som framkommer är hur de lågpresterande eleverna tenderar att ha svårt attgenomföra och erhålla den nyttan som hemläxor syftar till. Ytterligare aspekter somframkommer som problematiskt i resultatet är tiden det tar för lärarna att konstruerahemläxorna för att de ska anpassas för varje elev och dess unika behov, tiden det tar föreleverna att genomföra hemläxorna samt problematiken med att erhålla stöttning i hemmetnär det behövs. Vidare är lärarna likaså medvetna om vilka fördelar som hemläxor tenderar attföra med sig, framförallt den repetitiva vinningen där eleverna kan repetera något ochdärigenom fördjupa sina kunskaper. Resultatet synliggör hur lärarna är medvetna om vadtidigare forskning kring området beskriver likväl problematik som förtjänster samtidigt somde visar sig vara reflektiva över sitt arbete och hemläxor oavsett användande eller ej.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar på att en individanpassad undervisning hjälper de hög- presterande eleverna att utmanas och stimuleras i sin utveckling. SYFTE: Syftet med denna studie är att ta reda på om och i så fall hur lärarna individanpassar undervisningen för högpresterande elever i de teoretiska skolämnena svenska, matematik, engelska samt samhälls- och naturorientering. METOD: Data har samlats in i form av intervjuer med sex lärare i årskurs 1-3 på Gotland. Undersökningen har pågått i 10 veckor. Frågorna har varit semistrukturerade vilket innebär att det ställts följdfrågor utefter vad lärarna har givit för svar på frågorna. RESULTAT: Resultatet visar att lärarna på de tre skolorna A, B och C upplever att de upptäcker ganska tidigt om en elev är högpresterande och att det är viktigt att individanpassa undervisningen och utmana alla eleverna där de befinner sig. De försöker även hitta uppgifter som hamnar inom elevens intresseområde för att eleven inte ska bli uttråkad. De sex lärarna som deltagit i studien är ense om att de oftast ger extra material till högpresterande elever i matematik och svenska. SLUTSATS: Studien visar att lärarna har en gemensam bild av att undervisningen ska individanpassas utifrån varje enskild elev. Det säger delvis emot tidigare forskning, som hävdar att högpresterande elever hamnar i skymundan på grund av tidsbrist och okunskap.

<p>This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.</p>

This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.

I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6.   Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever. De använder sig även av nivågrupperade uppgifter som är anpassade till elever på tre olika nivåer; grundnivå, enkel och utmanande. En svårighet med att anpassa uppgifterna efter alla elever är att tiden inte räcker till, och då prioriterar lärarna elever i svårigheter för att så många som möjligt ska nå målen. Risken med att inte ge eleverna tillräcklig utmaning är att de tappar motivationen och slutar engagera sig för skolarbetet, vilket kan leda till att de stör sina klasskamrater. För att skapa motivation hos de högpresterande eleverna gäller det att ge dem utmanande uppgifter eller, som två av lärarna erfarit, erbjuda eleverna tid med speciallärare. Detta kan bidra till att eleverna känner sig sedda och får ökad motivation.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på gymnasiet arbetade med högpresterande elever och hur de motiverade dessa i svenskundervisningen. En kvalitativ metod användes och examensarbetet empiri grundade sig på fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i ämnet svenska. Resultatet visade att god kommunikation, kontinuerlig feedback och diskussioner i grupp/helklass gynnade högpresterande elevers studier och motivation. Att arbeta med öppna uppgifter var även ett bra arbetssätt då samma uppgifter kunde ges till hela klassen och lösas på olika vis och nivåer. Det underlättade också för lärare som överlag kände sig otillräckliga i bemötandet av alla elevers behov. Stöd av speciallärare till dessa elever sågs inte som en möjlighet då tillgången av resurser var ringa. Den inre motivationen ansågs vara en av de högpresterande elevernas styrkor och något som hölls levande genom uppmuntran, elevinflytande och stöd av läraren som bollplank. Den skilda uppfattningen på vad som kännetecknade en högpresterande elev skapade en problematiserad diskussion kring motivation. Utifrån om den var betygsbaserad eller prestationsbaserad visade lärarna skilda inställningar till motivation och arbetssätt i undervisningen. Alla informanter upplevde att de saknade ledning och information om hur de bäst skulle arbeta med denna elevgrupp och slutsaten att skolor behövde arbeta mer inom området kunde dras.

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog. I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar. De teorier som vi har använt oss för att analysera vår empiri är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utveckling zonen och aktivitetsteorin. De resultat som studien visade på var att de högpresterande eleverna fick stöd i sin matematiska kunskapsutveckling dock var denna sparsam och sträckte sig enbart till ett tillfälle i veckan. I de lägre årskurserna fick eleverna arbeta enskilt med en specialpedagog medan i de högre årskurserna fick de högpresterande eleverna i grupp ett tillfälle, som lärarna på den skola arbetat fram som de kallade för parallellmatematik. Vad som även tydligt framkom i studien var att lärare som har utbildning inom ämnet matematik upplevde en större säkerhet och kunde på så vis vara flexibla i sin undervisning. Dessa lärare arbetade också i högre utsträckning med att konkretisera matematiken för sina elever, vilket medförde att de kunde individualisera för både hög- och lågpresterande elever i klassrummet.   Nyckelord: matematikpedagogik, grundskola, lärare, intervju, högpresterande elever

No description available.

Avsikten med arbetet var att genomföra en kvalitativ studie över motivationsfaktorer hos högpresterande elever i matematik. Studien genomfördes på åtta gymnasieelever med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på betydelsen av en uppväxt i en miljö som präglas av ett matematisk och vetenskapligt förhållningssätt. Det visar även på vikten av en matematikundervisning som är utformad kring ett matematiskt kreativt förhållningssätt som problemlösning. I studien framkom många av de positiva effekter som motivationsfaktorerna för med sig men resultatet visar även på den rädsla eleverna känner inför att mista sin position som högpresterande. Det framkommer även att eleverna ofta känner press över att inte kunna införliva sina egna samt omgivningens förväntningar. / The purpose of the work was to carry out a qualitative study of motivational factors in high-performance students in mathematics. The study was conducted on eight high school students using qualitative interviews. The result shows the importance of an upbringing in an environment that is characterized by a mathematical and scientific approach. It also shows the importance of a mathematics education that is designed around a mathematically creative approach like problem solving. The study revealed many of the positive effects that motivational factors bring about, but the result also shows the fear students feel about losing their position as high performance. It also appears that students are often pressured to not be able to incorporate their own and the environment's expectations.

<p>Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik.</p><p>Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat. Det som kom fram är snarare bristen på stöd och utvecklande möjligheter. Eleverna har varken upplevt berikning eller acceleration i någon större utsträckning, men individualisering och differentiering har skett på skiftande sätt. Eleverna i studien önskar att de hade varit nivågrupperade och att de hade fått mer enskild hjälp, bättre stöd och fler utmaningar.</p>