This study aims to study the relation between genre pedagogy and motivation to read for pu- pils in the ages of six-nine. My data contains the interviews that was performed. I experienced some difficulties in the search for respondents, therefore the study only has four respondents. The respondents are active teachers, who teach pupils in the ages of six-nine and have a gen- rebased pedagogy in their class. The study is a qualitative study, that are influenced by her- meneutics and constructionism, which requires interpretation and reflection. According to my research the genre pedagogy has great significance to six-nine year olds’ motivation to read. The result show that, there is several aspects that affects pupils’ love for reading. How- ever, genre pedagogy can actually provide students understanding to what they read, which can increase the motivation to read. A critical approach is essential when you analyse a peda- gogical method, therefore both negative and positive effects of genre pedagogy are mentioned in the study.

The purpose of the research is to identify how pupils and teachers experience different kind of study material in school. It is also important to know which factors affect these experiences. This is what my study will examine. The key-factor to be able to interpret different kinds of multimodal literacy is to understand its textual genre. Pupils and teachers need a certain level of technological skills to be able to create multimodal text and to have an estimation of the purpose of different text genres. To analyze the research material a hermeneutic method is used with a phenomenographic focus of the experience that the survey data and interviewed informants provide for the research. Results shows that some experience is similar between the teachers and pupils concerning the different study materials, then again preference might differ when it comes to preparations for tasks or lectures. Something all informants agree upon, is that the computer as digital tool is positive since it is used in every subject in school and it is never lost or forgotten at home by pupils.

Elever i Sverige ska redan i årskurs 3 kunna skriva komplexa och ämnesspecifika texter med stor språklig variation. De förväntas även kunna anpassa sitt skriftspråk efter specifika texttypiska drag beroende på textgenre och syfte. Resultaten från de nationella proven 2018/2019 visar dessvärre att nästan 10% av eleverna inte lever upp till de lägsta kraven gällande just denna förmåga. Tidigare forskning riktad mot elevers skriftliga förmåga visar att grunden för att tillägna sig ett rikt och varierat språk läggs tidigt i skrivinlärningen.En viktig aspekt är då att skrivningen ingår i ett kommunikativt rum där det finns en mottagare av texterna som produceras. Betoning läggs dock på att denna mottagare bör varieras och inte enbart bestå av elevers klasslärare. Syftet med denna studie är att undersöka mottagarens betydelse för elevers textskapande genom att besvara frågeställningarna; Hur skiljer sig de återgivande texter som är skrivna till en mottagare från de som är skrivna utan mottagare gällande förekomsten av texttypiska strukturer? Hur skiljer sig de återgivande texter som är skrivna till en mottagare från de som är skrivna utan mottagare gällande hur de texttypiska strukturerna skrivs fram? För att besvara frågeställningarna har elevtexter från två olika klasser jämförts och ställts i relation till varandra. Den ena klassen har skrivit sina återgivande texter med vetskapen om att de skulle läsas för klasskamrater, medan den andra har skrivit texter som inte haft någon uttalad mottagare. Resultaten visar att det finns en skillnad gällande hur elever anpassar texter efter sitt specifika syfte beroende på vem som är mottagare av det skrivna.

Denna studie undersöker ifall det finns någon skillnad i andraspråkselevers språkliga behärskning beroende på om de studerat på gymnasiet eller komvux. Detta diskuteras i kombination med det varierande undervisningsupplägget mellan de två skolformerna. Fem i forskning vanligt förekommande kvantitativa textmått används för att mäta språklig behärskning: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot och felstavningar. Dessa textmått analyseras via det digitala språkanalysverktyget Swegram. Materialet består av elevtexter skrivna på nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 och samtliga av dessa elevtexter har fått ett E i betyg. Resultatet jämförs med benchmarktexter från nationella provet för att fastställa om elevtexterna uppnår den språkliga norm som finns inom nationella provet. Undersökningen kommer fram till att komvuxeleverna får högre värden än gymnasieeleverna i samtliga textmått förutom textlängd och i vissa av textmåtten överskrider komvuxtexterna de benchmarktexter som fått ett A i betyg vilket ger en indikation på att komvuxelevernas språk i detta avseende inte är vad som orsakar deras låga prestation i betygsstatistiken.