Inledning Läroplanen är skolans styrdokument och där framgår att innehållet ska förmedlas till eleverna. Som blivande lärare är jag därav intresserad av elevernas kännedom om läroplansinnehållet i ämnet svenska. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers kännedom om läroplanen, Lgr11, i ämnet svenska i årskurs 1-3. Metod Studien är av kvalitativ art och med semistrukturerade intervjuer som redskap för insamling av data. Den omfattar intervjuer av 14 elever från två olika skolor i årskurserna 1-3. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Resultat I studien framkommer att eleverna säger sig uppleva att de har kännedom om läroplanens existens. Eleverna säger sig också uppleva att förmedlandet av läroplansinnehållet i ämnet svenska bland annat sker i samband med högläsning. Det framkommer också ur elevernas svar att döma att fokus för förmedlingen av läroplansinnehållet ligger på förmedling av de specifika ämneskunskaperna för ämnet svenska. Vidare framkommer också att de båda skolorna har olika sätt att förmedla läroplansinnehållet till eleverna. Slutligen framkommer elevernas upplevda svårigheter av sitt mottagande av läroplansinnehållet.

Antalet transplantationer av njurar är något som ökar för varje år som går, dels på grund av utvecklad forskning och dels på grund av den ökande folkmängden. Det är viktigt med god kunskap om bland annat mottagarens upplevelse av njurtransplantationen, för att kunna möta patienterna på bästa sätt. Resultatet visar att de patienter som står på väntelistan upplever sig lida mer av depressiva symtom, trötthet, oro, ängslan och ångest än de patienter som har genomgått en njurtransplantation. De patienter som upplever depressiva symtom en längre tid innan transplantationen får oftast starkare symtom och har svårare efter transplantationen att bli av med de symtomen. Efter transplantationen upplever de flesta patienter att dessa upplevelser minskar. Många känner istället tacksamhetsskuld för den nya njuren och stor rädsla för avstötning. Det är sparsamt forskat kring mottagarens upplevelser i samband med njurtransplantation. För att kunna ge en god och individanpassad vård behöver mer forskning utföras inom området.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang. Trots det är det sällsynt att sådana autentiska villkor råder i textarbetet. Lärarna menar dock att eleverna genom att träna i olika fiktiva situationer skaffar sig verktyg att hantera olika typer av texter och därmed en beredskap för framtida studier och yrkesliv.

”Arus Pelangi” är indonesiska för ”Regnbågsflödet”, och namnet på Indonesiens största hbt- organisation. De arbetar för att stärka HBT-personers rättigheter i samhället, spela en aktiv politisk roll samt öka medvetenhet och acceptans om HBT-samhället. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Arus Pelangi som organisation, med inriktning på den externa kommunikationen påverkas av sin kontext i Indonesien som utvecklingsland. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer med utvalda anställda på organisationen samt deltagande observationer för att kunna analysera deras kommunikationsarbete. Vi har undersökt organisationens planerade kommunikation med fokus på en specifik aktivitet (Trans Gender Day of Remembrance) för att sedan analysera vilka problem eller hinder som finns i denna process. Den teoretiska ramen tar avstamp i kommunikationsprocessen i sin helhet där vi sedan går in i den utvecklade versionen av Shannon & Weavers kommunikativa basmodell. Utifrån olika teorier om kommunikationshinder, främst av Harrison (2000), kopplas det till processen av kommunikation, relationen mellan sändare och mottagare samt organisationskommunikation. För att förstå organisationens hinder har vi även tagit med vilka förutsättningar de har idag och hur dessa används med betoning på arbetet online. I rapporten har vi kommit fram till att det finns ett antal yttre faktorer som påverkar Arus Pelangis externa kommunikation och skapar hinder i vilka möjligheter man har som organisation. Huvudsakligen politiska faktorer som skapar säkerhetsmässiga hinder i kommunikationen, samt den kulturella aspekten om acceptans gentemot HBT-samhället. Vidare menar vi att problemet emellertid till stor del även ligger i deras egen kommunikationsplanering där organisationen bland annat behöver ett tydligare upplägg och större arbete kring hur man ska lösa dessa kommunikationshinder för att uppfylla ett effektivt meddelande och kunna uppnå sina kommunikationsmål.

In recent years, the digitalization and media convergence has increased, which has made the market for public service- medias more competitive. Perhaps this is why public service has chosen to communicate with recipients outside their own channels. The purpose of this quantitative study is to find out how students attitudes looks towards the fact that public service are performing marketing communication. To find out, we conducted a survey, as 256 students of Linnaeus University in Kalmar answered. Together with the study we have used different theoretical references in order to analyse the responses from the survey, and obtain our conclusions. By analysing the empirical material we came to the conclusion that the majority are in favour of public service performing communication outside its own channels. But we also noticed that the communication needs to be in a certain way for the students to be positive. It needs to be informative and ideally distributed through the Internet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda påom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser fråntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper är placerade samt göra färg-, text- och retorikanalyser på annonsernavill jag ta reda på om det finns samband - likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas färger, teckensnitt, genomsnittliga meningslängdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellanannonserna beroende på om de kommer från företag som vill rekrytera personaleller om de kommer från företag som vill sälja en speciell produkt. Resultatetvisar även att det finns ett mönster angående annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa likheter, vilket kan visa påatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster.

Att vara en aktör inom detaljhandeln innebär hård konkurrens. Det är av stor vikt att erbjuda något unikt och kunna skilja sig från mängden, men även att synas. Marknadsföring i klassisk bemärkelse, TV-, radio-, tidnings- och Internetreklam, är huvudsakligen de sätt företag använder för att göra sig och sina produkter tillkänna. Att skilja sig från mängden är något företaget Monki baserar hela sin affärsidé på, och det gäller även sättet de marknadsför sig. Då de inte använder någon form av ”klassisk” marknadsföring stödjer det deras annorlunda och unika koncept. Med butiken som enda redskap slåss de mot konkurrenterna på marknaden. Genom butiken som helhet, alltifrån exponering till personal, förmedlar Monki sitt budskap till konsumenten. Med hjälp av en påstana intervju, samt en intervju med butikschefen på Monki i Linköping, fick vi en bra grund och en tydlig bild av hur väl företaget lyckas förmedla sitt budskap till den tänkta målgruppen. Vad som skulle hända om de började använda sig av reklam är också något som diskuteras. Slutsatsen blir att Monki har ett starkt koncept som klarar av att förmedlas utan den klassiska formen av marknadsföring och att de bör hålla kvar vid sin grundidé och sina principer. Varje steg som tas i utvecklingen ska göras på Monki’s eget sätt. / Program: Butikschef, textil och mode

Det finns ett ökat tryck i samhället idag på att ta socialt ansvar för andra och att agera etisktkorrekt. Det uppmärksammas så gott som varje dag nya orättvisor runt om i världen ochinformationen blir allt mer lättillgänglig. Människor matas ständigt med rapporteringar omkatastrofer som härjar i den här stunden, samtidigt som standarden för länderna i väst har nåtten god nivå. Utvecklingsländerna och deras befolkning är de som är mest utsatta och i envärld fylld av orättvisor är barnen de som är mest sårbara. Det är ett faktum att ett stort antalbarn i världen lever under oacceptabla förhållanden vilket ett antal hjälporganisationerförsöker uppmärksamma och hjälpa.Hjälporganisationerna kan använda sig av en mängd olika verktyg för att hjälpa barn ivärlden. Vi har valt att inrikta oss på deras marknadskommunikation och organisationernasmöjlighet till att påverka människors benägenhet till att hjälpa.Syftet med uppsatsen är att studera tre olika hjälporganisationer med inriktning på barn ochhur de arbetar med marknadskommunikation för att uppnå sitt syfte, urvalet gjordes genom ettbekvämlighetsurval. Studien av de tre organisationerna gjordes genom en kvalitativ fallstudiemed djupintervjuer utav kunniga personer inom organisationerna. Informationen vigenererade i empirin användes som primärdata och vidare användes även sekundärdata i formav litteratur och artiklar. Uppsatsen är skriven utifrån ett induktivt förhållningssätt vilket göratt utgångspunkten ligger i empirin.Vi har i våra studier kommit fram till att organisationerna verkar på en svårdifferentieradmarknad, de har alla liknande syften och trycker på liknande argument. I ambition att nå ut tillså många som möjligt med ett starkt och trovärdigt budskap samarbetar organisationernamycket med företag, andra organisationer, myndigheter och skolor. Engagemang ochtrovärdighet är A och O för framgång för organisationerna vilket även gäller de bidragsgivaresom rekryteras. Alla människor har olika motiv till att vilja hjälpa och det finns en indikationtill att en ökad inriktning på givarnas behov är på gång inom organisationerna. / Uppsatsnivå: C

SAMMANFATTNING Denna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser. Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar att olika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har. Jag har även tagit upp grundbegreppen för kriskommunikation, vad samhällsvetenskaplig forskning innebär och kriterier för Krisberedskapsmyndighetens forskningsfinansiering för att få en ökad förståelse för rapporterna. För att komma fram till studiens resultat har jag använt mig av metoden sekundäranalys och har valt ut sju rapporter från Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Studiens resultat visar att flera av forskningsrapporterna förenklar mottagarnas roll då kriskommunikation undersöks. Detta får konsekvensen att flera av rapporterna är sändarinriktade. Jag har reflekterat i hur Krisberedskapsmyndigheten kan utveckla forskningen kring kriskommunikation och mottagarna, och det handlar främst om att göra fler mottagarstudier och att ge mottagarna en mer komplex roll. Min studie visar på att det finns fyra forskningsområden som kan undersökas ytterligare; mottagarnas tolkning av sändarens kommunikation, mottagarnas kommunikation med varandra, mottagarnas kommunikation med myndigheter och medier och medierna som något mer än en informationskanal. Genom denna studie har jag visat på att det finns outforskade områden som är relevanta för kriskommunikationen. Jag ifrågasätter främst Krisberedskapsmyndigheten för frånvaron av dessa outforskade områden. Uppdraget hos myndigheten är mycket sändarinriktad och jag reflekterar omkring att det kan vara en orsak till att de flesta av forskningsrapporterna har inriktning på sändarna. Jag antyder att Krisberedskapsmyndighetens rapporter har drag av processkolan som ser på kommunikation som en styrd överföring av budskap från sändare till mottagare. Fokus i rapporterna ligger nämligen någon annanstans än på mottagarna och deras komplexitet vilket jag ser som ett problem.

<p>Genom samtal med radioamatörer visade det sig att det fanns ett intresse för att använda rumsdiversitet på deras mottagare då de upplevde fädning (vid körning med bil) som ett problem för hörbarheten. I ett system där mottagaren är stationär och sändaren mobil kommer den mottagna signalen att fäda ibland då radiovågorna tar olika vägar till mottagaren och ibland förstärker och ibland stör varandra. Tanken med detta examensarbete var att kunna ta emot två bandbegränsade audiosignaler från två mottagare med varsin antenn som tar emot samma signal (rumsdiversitet) och vikta ihop dessa med lämplig metod för att få ut en bättre signal. Om man kunde implementera ett diversitetssystem med VHDL i en FPGA så skulle man få ett system som var både billigt och flexibelt. I det här examensarbetet har jag försökt att konstruera ett sådant system.</p>