Genom åren har njurtransplantation förbättrats och utvecklats till den bästa och mest kostnadseffektiva behandlingen för personer med njursvikt (Prihodova, et al., 2014a). Forskning har visat att behovet av njurtransplantationer ökar med 7% för varje år (Heaphya, et al., 2013). I Januari 2016 var det 646 personer i Sverige som var i behov av en njure (Livsviktigt, 2016). Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur personer ≥18år som genomgått njurtransplantation värderar sin livskvalitet i jämförelse med personer med kronisk njursvikt och den allmänna befolkningen.  Litteraturöversikten har genomförts utifrån en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Sammanlagt ingick tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna söktes fram från databaserna CINAHL, Medline och PsycInfo. Inklusionskriterierna var att de skulle ha en kvantitativ ansatts, peer reviewed, inte äldre än 2005 samt att personerna skulle ha genomgått en njurtransplantation och vara över 18år.  Resultatet analyserades enligt Fribergs tre stegs analysmodell (2012a) och visade att ålder påverkade den upplevda livskvaliteten hos njurtransplanterade personer. Livskvaliteten ökar hos njurtransplanterade efter transplantationen i jämförelse med personer med kronisk njursvikt, men är sämre än hos den allmänna befolkningen. Litteraturöversiktens sammanställning kan bidra till att få en bättre överblick om vad som behöver förbättras inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete i relation till njurtransplanterade personer. / Through the years, kidney transplants have improved into the best and most cost-effective treatment for people with kidney failure (Prihodova, et al., 2014a). Research has shown that the need of kidney transplant is increasing by 7% per year (Heaphya, et al., 2013). In January 2016, 646 Swedish people needed a kidney (Livsviktigt, 2016). The purpose of the literature review was to examine how people ≥18 years value their quality of life after a completed kidney transplantation in comparison to kidney failure people and the general population. Literature review has been carried out on the basis of a quantitative method with deductive approach. The result included ten scientific articles, which were sought out from the databases CINAHL, Medline and PsycInfo. The inclusion criteria was that they should be quantitative, peer reviewed, published after 2005 and include people older than 18years who received a kidney transplantation. The results were analyzed by Fribergs three steps analysis model (2012a) and showed that age seem to affect quality of life of renal transplant recipients. Quality of life increases after a kidney transplantation in comparison to kidney failure patients, but is worse than the general population. The compilation of the literature review may obtain a better overview of nursing after kidney transplantation.

Introduktion: I väntan på en njurtransplantation lever patienter med en komplex sjukdomsbild. Väntan är lång och sjukdomen utsätter patienten för en rad olika symtom. Njursvikt orsakar en stor förändring i tillvaron och livssituationen är fysiskt och psykiskt påfrestande. För att hjälpa patienter känna välbefinnande trots den tuffa vardag de lever i är det som sjuksköterska viktigt att uppmärksamma de upplevelser och behov patienten har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: En litteraturstudie har utförts enligt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Efter en kvalitetsgranskning kvarstod tio vetenskapliga artiklar som resultatet baserades på. Bearbetning av data resulterade i fyra teman. Resultat: I väntan på en njurtransplantation upplevde patienter blandade känslor av ovisshet, rädsla och oro. Väntan hade inget definitivt slut och medförde en känsla av förlorad frihet och begränsningar i livet. Patienter utvecklade strategier för att hantera väntan och upplevde en ständig längtan efter normalitet. Slutsats: Väntan var konstant och orsakade begränsningar för patienterna. Livet påverkades fysiskt och emotionellt samt medförde en påfrestande storm av känslor.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att något står fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehållande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta på väntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt på väntelista samt att gå i dialys innebär en stor förändring i livet för patienterna. De blir begränsade i sin livssituation och de måste alltid vara tillgängliga om det skulle bli deras tur att genomgå en njurtransplantation. Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hämtad från fem informanter som har erfarenhet av att ha väntat på minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i väntan på en njurtransplantation upplevde att livet förändrades, känslor av ovisshet, hoppfullhet samt en känsla av att väntan är hanterbar. Slutsats: Väntan på en njurtransplantation kan vara i flera år och innefattar både positiva och negativa upplevelser. Likheter från denna studie ses även i andra patientgrupper som väntar på en lever eller ett hjärta, men det krävs mer forskning inom ämnet för att finna ytterligare likheter och skillnader emellan patientgrupperna.

Njurtransplantation är en eftertraktad behandlingsform vid kronisk njursvikt. I Sverige idag står cirka600 personer på väntelista till en njurtransplantation och det är viktigt att sjuksköterskan inte enbartfokuserar på sjukdomen utan har även kunskap om upplevelser som kan förekomma före och efternjurtransplantationen hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser isamband med njurtransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie, där tiovetenskapliga artiklar som genomgick kvalitetsgranskning, utgjorde resultatet. Dessa artiklar söktesfram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatartiklarna granskades av författarna var för sigoch diskuterades sedan ihop för att bestämma huvudteman samt underteman till resultatet. Resultatetav analysen gav upphov till två huvudteman: Hopp och förtvivlan i väntan på njurtransplantationoch Uppskattning och besvikelse efter njurtransplantation. Patienterna upplevde depressiva symtomoch ångest, rädsla och osäkerhet samt hopp i väntan på njurtransplantation. Efter njurtransplantationupplevde patienterna rädsla och osäkerhet, tacksamhet och tacksamhetsskuld, självständighet ochfrihet samt besvikelse. Slutsatsen var att upplevelser som framkom i resultatet hade en påverkan påpatienters livssituation. Stöd och information från vårdpersonalen samt en trygg relation mellanpatient och sjuksköterska där patienten var delaktig i sin egen omvårdnad ansågs ha en betydelse förpatienterna att kunna hantera dem negativa upplevelserna som förekom i samband mednjurtransplantationen.

Antalet transplantationer av njurar är något som ökar för varje år som går, dels på grund av utvecklad forskning och dels på grund av den ökande folkmängden. Det är viktigt med god kunskap om bland annat mottagarens upplevelse av njurtransplantationen, för att kunna möta patienterna på bästa sätt. Resultatet visar att de patienter som står på väntelistan upplever sig lida mer av depressiva symtom, trötthet, oro, ängslan och ångest än de patienter som har genomgått en njurtransplantation. De patienter som upplever depressiva symtom en längre tid innan transplantationen får oftast starkare symtom och har svårare efter transplantationen att bli av med de symtomen. Efter transplantationen upplever de flesta patienter att dessa upplevelser minskar. Många känner istället tacksamhetsskuld för den nya njuren och stor rädsla för avstötning. Det är sparsamt forskat kring mottagarens upplevelser i samband med njurtransplantation. För att kunna ge en god och individanpassad vård behöver mer forskning utföras inom området.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare.

Bakgrund: Donatorn vid en levandegivaretransplantation vårdas inneliggande under en kort tid trots ett relativt stort kirurgiskt ingrepp, de är fullt friska människor som frivilligt opereras för att hjälpa någon annan. Därför är det viktigt att stötta donatorn under utredningens gång, vid operationen och efteråt. Syfte: Att beskriva känsla och upplevelse av smärta efter operationen hos njurdonatorer som har haft Painbuster som smärtbehandling efter donation. Metod: En kvalitativ metod, där fem njurdonatorer vid ett transplantationscentra intervjuades vid två tillfällen. Resultat: Resultatet visar att flertalet av njurdonatorerna upplevt smärta och oro som ett problem, trots att ingen uppgav mer än VAS 2 vid intervjutillfällena. Men en övervägande positiv känsla, en känsla av trygghet och tillfredsställelse framkom. Slutsats: Trots smärta och oro före och efter operationen kände sig intervjupersonerna trygga och omhändertagna tack vare stöd och god information före, under och efter vårdtiden.

Bakgrund: År 1954 utfördes den första lyckade njurtransplantationen, och är numera den mest kostnadseffektiva behandlingen för patienter med grav njursjukdom. I början av år 2012 väntade sammanlagt 763 patienter i Sverige på ett nytt organ, var av 634 patienter var i behov av en ny njure. Drygt 30 % av njurtransplantationerna i Sverige sker med organ från levande donatorer samtidigt som det råder stor brist på njurtransplantat från hjärndöda givare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa studier har genomförts. 13 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, sammanställts och analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt PSYKinfo. Resultat: För det flesta patienter har livssituationen förbättrats markant efter njurtransplantationen. Samtidigt som mottagandet av en ny njure kunde väcka en rad olika känslor och funderingar. Majoriteten av de njurtransplanterade personerna upplever risken för rejektion som mest svåra att hantera. Patienterna beskrev även en lycka över att ha fått en andra chans i livet, samt vikten av att ta ansvar över sin nya njure. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att den transplanterade patienten utsätts för en mängd olika förändringar som påverkar dennes livssituation. För att förbättra vården för den njurtransplanterade krävs att sjuksköterskan har förståelse för patientens förväntningar och upplevelser efter transplantationen och att ytterligare forskning görs inom området.

Kompetensen inom hälso- och sjukvården har lett till att allt fler transplantationer utförs och njuren är det vanligaste organet som transplanteras. År 2018 utfördes 447 njurtransplantationer i Sverige, 666 personer var accepterade och stod på väntelistan för att bli njurtransplanterade. Det leder till att sjukvården får allt fler njurtransplanterade patienter att vårda. Syftet var att granska och sammanställa vårdvetenskaplig forskning som belyser patienters upplevelser av att genomgå en njurtransplantation då det berör hela patientens livsvärld. En litteraturöversikt utfördes bestående av åtta artiklar genomförda med kvalitativ ansats och två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Femton artiklar granskades och tio valdes ut för att ingå i litteraturstudien. Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Att genomgå en njurtransplantation var en omställning av livet. Förväntningar, frihet och rädsla var upplevelser som återkom. För att bemöta patienterna och ge en god omvårdnad behöver sjuksköterskan få en ökad förståelse för de förväntningar och upplevelser som patienterna erfar när de genomgått en njurtransplantation.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.