Njurtransplantation är en eftertraktad behandlingsform vid kronisk njursvikt. I Sverige idag står cirka600 personer på väntelista till en njurtransplantation och det är viktigt att sjuksköterskan inte enbartfokuserar på sjukdomen utan har även kunskap om upplevelser som kan förekomma före och efternjurtransplantationen hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser isamband med njurtransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie, där tiovetenskapliga artiklar som genomgick kvalitetsgranskning, utgjorde resultatet. Dessa artiklar söktesfram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatartiklarna granskades av författarna var för sigoch diskuterades sedan ihop för att bestämma huvudteman samt underteman till resultatet. Resultatetav analysen gav upphov till två huvudteman: Hopp och förtvivlan i väntan på njurtransplantationoch Uppskattning och besvikelse efter njurtransplantation. Patienterna upplevde depressiva symtomoch ångest, rädsla och osäkerhet samt hopp i väntan på njurtransplantation. Efter njurtransplantationupplevde patienterna rädsla och osäkerhet, tacksamhet och tacksamhetsskuld, självständighet ochfrihet samt besvikelse. Slutsatsen var att upplevelser som framkom i resultatet hade en påverkan påpatienters livssituation. Stöd och information från vårdpersonalen samt en trygg relation mellanpatient och sjuksköterska där patienten var delaktig i sin egen omvårdnad ansågs ha en betydelse förpatienterna att kunna hantera dem negativa upplevelserna som förekom i samband mednjurtransplantationen.

Introduktion: Levertransplantation är en livräddande process som har möjlighet att ge patienten en ökad livslängd. För patienter med en allvarlig leversjukdom är en transplantation idag förstahandsvalet. Många transplantationer utförs i Skandinavien men med ett fortsatt behov. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser före och efter levertransplantation. Metod: Metoden som användes i litteraturstudien utgick från Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Elva vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet och det söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Artiklarna lästes och granskades enskilt och gemensamt. Resultat: Litteraturstudiens resultat innefattar fyra kategorier som beskriver patienters upplevelser före och efter levertransplantation: Psykisk påverkan, Fysisk påverkan, Tacksamhet och Skuld. Slutsats: I litteraturstudien framkom det att patienter hade både positiva och negativa upplevelser före och efter en levertransplantation. Patienterna upplevde att de inte längre hade kontroll över sitt eget liv och kände skuld men att få en andra chans i livet resulterade i hopp och tacksamhet.

Introduktion: Det är många patienter som är i behov av organtransplantation och väntelistan är lång och kan inte tillgodoses. Patienter som står på väntelistan är i en situation där deras egna organ är så skadade att transplantation är deras sista alternativ för att överleva. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på ett nytt organ. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks niostegsmodell. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO, totalt 12 artiklar inkluderades varav 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. Dessa kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks granskningsmodeller. Huvudresultat: I studien framkom fem kategorier, Gå miste om livet, Förlorad kontroll, Utsatthet och sårbarhet, Framtidstro samt Att inte vilja vara till besvär. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att patienter som väntade på ett nytt organ upplevde väntetiden på olika sätt. Många upplevde att de förlorade kontrollen över sin livssituation och hade önskat att få mer information angående hur väntelistesystemet fungerade och bli bemötta med ett holistiskt förhållningssätt.

Väntan är oviss för de patienter som behöver ett nytt organ. Då det är brist på organ så kan väntan även bli lång. Syftet med uppsatsen är att belysa patienternas upplevelser av att vänta på ett organ. En litteraturstudie har gjorts och tio vetenskapliga studier har analyserats. Fyra teman utgör navet i resultatet, subteman strukturerar upp dessa teman. Patienterna går igenom många kroppsliga symtom samt sociala, existentiella och emotionella svårigheter samt att deras syn på tid förändras. Dessa patienter är i stort behov av stöd från både vårdpersonal och närstående även om de samtidigt upplever att de måste lägga sitt liv i andras händer. Att möta andra i liknande situationer ger stöttning och inger hopp. Vårdpersonal bör vara lyhörd för de individuella upplevelserna och de erfarenheter som hjälper var och en att klara av sin väntan. Information upplevs olika av patienter och det är viktigt att individanpassa den. Patientens förutsättningar förändras under transplantationsprocessens olika faser och alla måste ses som unika individer. De ser sig som människor på en lista där de pendlar mellan hopp och förtvivlan och planerar både inför framtiden men också döden.

Patienter som är i behov av ett nytt organ befinner sig i en situation där deras egna organ är skadat i den grad att ett nytt organ är det enda alternativet för att överleva. Behovet av organtransplantation är större än vad det finns tillgängliga organ, vilket resulterar i att väntetiden blir allt längre. Väntan på ett nytt organ är oviss, då ingen vet när eller om transplantationen kommer bli av. På grund av den långa väntetiden förekommer det att patienter hinner avlida innan en transplantation är möjlig att genomföra. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i väntan på organtransplantation. En litteraturöversikt enligt Friberg (2017, ss.141-152) valdes som metod, där nio kvalitativa artiklar analyserats och sammanställts. Tre kategorier utgör navet i resultatet: Att hantera väntan, Att leva i osäkerhet och Att pendla mellan olika känslor. Ur dessa kategorier bildades fem underkategorier som speglar hur patienters upplevelser i väntan på ett nytt organ kan yttra sig. Resultatet visade att livet begränsats i många avseenden, patienterna går igenom flera olika känslor under väntetiden och en oro för framtiden var framträdande. Resultatet visade även att patienterna hade olika strategier för att hantera väntan, stöd och information samt att bevara hoppet var av central betydelse. I diskussionen förs ett vidare resonemang kring strategier i väntan samt väntan som begränsning. Sjuksköterskan bör skapa en förståelse för vad patienter upplever i väntan på ett nytt organ. Detta för att kunna stödja patienten i väntan och utforma omvårdnaden efter patientens unika behov.

Bakgrund: Vid livshotande lungsjukdomar såsom vid kronisk obstruktiv lungsjukdom, cystisk fibros, interstitiella lungsjukdomar och pulmonell arteriell hypertension finns möjligheten till förlängt liv vid en lungtransplantation. En lungtransplantation är endast möjlig om en donator eller donatorns anhöriga sagt ja till att donera organ vid konstaterad hjärndöd. När patienter är uppsatta på väntelistan finns risken att de hinner avlida innan det kommer passande lungor att tillgå. Sjukvården behöver tillhandahålla en avancerad medicinsk vård och en palliativ vård parallellt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med allvarliga lungsjukdomar erfar att vänta på lungtransplantation. Metod: En litteraturöversikt har utförts enligt inspiration av Forsberg & Wengström och Polit & Becks "niostegsmodell". Sökning efter resultatartiklar till litteraturöversikten gjordes i PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Tretton vetenskapliga artiklar inkluderades, tolv kvalitativa och en mixad metod. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt en granskningsmall av Willman, Stoltz & Bahtsevani. Resultat: I resultat framträdde tre huvudkategorier: utmaningar, trygghet och begränsningar i vardagen, därtill även subkategorier. Rädsla och osäkerhet varierade under väntetiden parallellt med tacksamhet och hopp om att fortsätta leva. Stöd från närstående, vänner, transplanterade och sjukvården var betydelsefullt under vänteprocessen. Diskussion: Litteraturöversiktens huvudfynd diskuterades utifrån bakgrund, tidigare forskning och begreppen lidande, mening och hopp i Travelbees omvårdnadsteori. Därtill diskuterades stödet från sjukvården i väntan på en lungtransplantation och dess svårigheter i att avgöra om och när palliativ vård skall sättas in till patienter som väntade på lungtransplantation. / Background: With life threatening lung diseases such as chronic obstructive pulmonary disease, cystic fibrosis, interstitial lung disease and primary pulmonary hypertension patients can live longer with a lung transplant. Lung transplantation is only possible if the donor is confirmed brain dead. A prerequisite is that consent has been given by the donor or their next of kin. There is, therefore, a risk that patients on the transplant waiting list die waiting for suitable lungs. Thus, it is necessary to provide medical care and palliative care simultaneously for these patients. Aim: The aim of this literature review was to investigate what experiences patients with serious respiratory diseases have while waiting for a lung transplantation. Method: A literature review has been completed using models developed by Forsberg & Wengstrom as well as the Polit & Becks "Nine-Stage Model". The literature search was done using PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Thirteen articles are included, of these twelve are qualitative and one uses a mixed method. All articles included were quality reviewed according to a template of Willman, Stoltz & Bahtsevani. Results: The results highlight three main categories: challenges, sense of security and limitations of daily life, as well as sub- categories. While waiting for transplant, the feelings of fear and uncertainty varied but ran in parallel with gratefulness and the hope of survival. Support from relatives, friends, other who had received transplants and health care professionals was meaningful during this time. Discussion: The key findings of this present literature review were discussed in the relation to prior research, and the light of Travelbees, three concepts of suffering, hope and meaning. Additionally, health care personnel’s support was deliberated, as well as the difficulties in deciding if and when to initiate palliative care for these patients.

Bakgrund: Bristen på organ leder till att personer i behov av organ hamnar i en väntelista. Väntetiden kan variera mellan veckor, månader eller år. Att vänta på ett okänt datum kan väcka många tankar och känslor hos personen som väntar. Allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med personer i väntan på organ, därmed är det viktigt att synliggöra dessa personers upplevelser för att kunna ge god vård. Fokuset ligger på njurtransplantation respektive hjärttransplantation.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vänta på organ.Metod: En litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för att säkerställa god kvalitét. Resultatet har analyserats via en manifest innehållsanalys.  Resultat: Personers upplevelser i väntan på organ sammanställdes i fyra huvudkategorier: Känslor som väcktes under väntan, Styrd av att vänta, Att hantera väntan och Behov som uppstod under väntan. Till varje kategori kopplades underkategorier, sammanlagt blev det tio underkategorier.  Slutsats: Det behövs en bättre relation under väntetiden mellan vården och personer i behov av organ. Genom kontinuerlig kontakt kan negativa upplevelser undvikas.

Varje år dör personer i väntan på en organtransplantation. Transplantation är många gånger det sista alternativet för att bota allvarliga sjukdomstillstånd när en medicinsk behandling inte längre är tillräcklig. Sjuksköterskan kan möta dessa personer överallt. För att kunna bemöta behoven är det viktigt att sjuksköterskan kan förstå personernas upplevelse. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att vänta på en organtransplantation. För att besvara syftet analyserades nio kvalitativa artiklar enligt Bengtsson (2016). Det resulterade i fem huvudkategorier: att känna hopp och förväntningar inför framtiden, att ha livet på paus och alltid vara redo, att känna ovisshet och inte kunna påverka förloppet, att känna oro inför transplantationen och att tänka på döden och känna skuld för donatorn. I resultatet framkom det att personer kände hopp och förväntningar för framtiden efter organtransplantationen. Under väntan var livet på stand-by och personer var alltid redo för ett samtal om att transplantationen kan komma att ske. Personer uttryckte ovisshet över tiden innan transplantationen och känslor av att inte kunna påverka. Oroliga tankar inför, under och efter transplantationen beskrevs och under väntan tänkte personer mycket på döden och kände skuldkänslor för donatorn. Sjuksköterskan behöver arbeta personcentrerat för att kunna möta de behov som uppstår i väntan på en organtransplantation. Med hoppet i centrum är det viktigt att sjuksköterskan främjar hopp och identifierar vad som kan kännas hoppfullt för varje enskild individ. För att kunna stödja personer som väntar på en organtransplantation behövs ytterligare kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa personers och behov.

Bakgrund: Organsvikt är ett livshotande tillstånd som kan kräva en organtransplantation. Detta kan i sin tur förbättra livskvalitet och välbefinnande långsiktigt för patienten och deras närstående. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser i väntan på en organtransplantation. Metod: Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med inifrånperspektiv. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att stöd och hjälp är viktigt, Att relationen till den sjuka anhöriga påverkas, Att rollen som vårdare kräver uppoffringar, Att närståendes psykiska hälsa och känslor påverkas, och slutligen, Att information och kunskap om transplantationsprocessen är viktig. I resultatet framkom det att närstående var i ett stort behov av stöd och information kring processen att vänta på ett nytt organ, men även den känslomässiga påfrestningen det innebär för den närstående enskilt och tillsammans med sin drabbade anhöriga. Denna litteraturstudie kan bidra till att sjuksköterskor får en större kunskap och insikt om hur närstående kan påverkas av att vänta på en organtransplantation, samt hur dessa kan uppleva och tänka under processen.

Bakgrund: Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidbrukssyndrom, LARO, har i forskning bevisats minska sjukdom och dödlighet för personer med opioidbrukssyndrom. Tillgängligheten till behandlingen ska vara god men varierar nationellt. Erfarenheter av att vänta på vård har studerats inom flera områden men få studier har beskrivit upplevelser och utmaningar som uppkommer under väntan på LARO-behandling. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personers erfarenheter av att vänta på läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidbrukssyndrom. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt elva personer rekryterades från LARO-mottagning och sprutbytesverksamhet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Risker kopplat till substansbrukssyndromet kvarstår eller förvärras under väntan, Att behöva vänta på behandling väcker starka känslor samt Sjukvården påverkar hur väntetiden upplevs. Resultatet visade att svåra känslor och en rädsla för att dö var närvarande under väntetiden. Deltagarna efterfrågade individanpassade åtgärder såsom ökad information och kommunikation, samordning samt stödinsatser under väntan. Kortare väntetider samt en ökad och mer jämlik tillgänglighet till LARO-behandling efterfrågades. Slutsats: Personer som väntat på LARO-behandling beskrev erfarenheter av att väntan kan ge upphov till ett psykiskt och fysiskt lidande. Ökad information, främjad delaktighet, samverkan samt individanpassad uppföljning efterfrågades under väntetiden. Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård har kompetens att utveckla omvårdnadsåtgärder för att främja hälsa hos personer under väntetiden.   Nyckelord: Väntelista, LARO-behandling, Psykiatrisk omvårdnad, Patienters erfarenheter