Introduktion: En levertransplantation är ett livsnödvändigt ingrepp som betyderskillnad mellan liv och död för den leversjuke patienten. Ingreppet möjliggör patientenschanser till ett liv med ökad livslängd och kvalité. Patientens återhämtning medförfysiska och psykiska påfrestningar i form av varierande upplevelser. Sjuksköterskansuppfattning om hur levertransplanterade patienter upplever sin tid efterlevertransplantationen bidrar till att öka kvaliteten på återhämtningsprocessen. Syfte:Syftet var att beskriva patienters upplevelser under det första året efter enlevertransplantation. Metod: Metoden som användes i den aktuella litteraturstudienföljde Polit och Beck (2012) niostegsmodell. De databaser som användes för att sökafram artiklar var CINAHL och PubMed. De tio artiklar som togs med i litteraturstudienanalyserades, bearbetades och kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall.Väsentlig information från artiklarnas resultat extraherades och resulterade i entematisk analys. En av artiklarna har tagits fram från en manuell sökning. Resultat:Litteraturstudien resulterade i tre kategorier vilka berör patienters upplevelser efter enlevertransplantation: Ett nytt liv, Kroppens signaler och Återhämtning. Slutsats:Studien visade på att patienter upplevde skiftande känslor beroende på var iåterhämtningsprocessen de befann sig, men att känslorna var liknande hos majoritetenav patienterna. Upplevelserna genererade i behov av stöd som återfanns ifamiljemedlemmar, medpatienter, samt vårdpersonal.

Introduktion: Levertransplantation är en livräddande process som har möjlighet att ge patienten en ökad livslängd. För patienter med en allvarlig leversjukdom är en transplantation idag förstahandsvalet. Många transplantationer utförs i Skandinavien men med ett fortsatt behov. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser före och efter levertransplantation. Metod: Metoden som användes i litteraturstudien utgick från Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Elva vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet och det söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Artiklarna lästes och granskades enskilt och gemensamt. Resultat: Litteraturstudiens resultat innefattar fyra kategorier som beskriver patienters upplevelser före och efter levertransplantation: Psykisk påverkan, Fysisk påverkan, Tacksamhet och Skuld. Slutsats: I litteraturstudien framkom det att patienter hade både positiva och negativa upplevelser före och efter en levertransplantation. Patienterna upplevde att de inte längre hade kontroll över sitt eget liv och kände skuld men att få en andra chans i livet resulterade i hopp och tacksamhet.

Bakgrund: Utvecklingen av levertransplantationer fortskrider och resulterar i att allt fler genomförs men även att behovet av organ ökar. År 2014 utfördes sammanlagt 814 organtransplantationer i Sverige, varav ca 22 % var totala levertransplantationer. Att få en lever från en annan människa innebär en andra chans i livet för dessa individer. Däremot finns det alltid en risk med en transplantation i form av avstötning och infektioner. Detta sätter individen i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en levertransplantation.   Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen uppenbarades två huvudkategorier: Kroppsliga upplevelser efter en levertransplantation och Upplevda känslor efter en levertransplantation. Huvudresultatet av denna studie har visat vara patienters behov att få tala med någon om sina psykosociala upplevelser för att få råd om hur de skall hantera sina svåra situationer. De hade behov av att vårdpersonalen skulle se helheten hos dem. Slutsats: Studien talar för vikten av att kunna förse sjuksköterskor med fler verktyg för att hantera bemötandet och omvårdnaden av patienter som genomgått en levertransplantation. Detta för att kunna utveckla en god vårdrelation gentemot patienterna. Slutligen uppmanar denna studie till vidare forskning utifrån patientperspektiv inom den postoperativa tidsperioden vid levertransplantationer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd. Patienterna kände en stor tacksamhet för gåvan till nytt liv och de ville därmed leva varje dag fullt ut. Patienterna som genomgått en transplantation befinner sig i en mycket komplex situation där de samtidigt känner tacksamhet, glädje sorg och oro.Patienternas förväntningar bestod av att de hoppades kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter transplantationen och ”ville ej ses som sjuka” efter återhämtningen. Somsjukvårdspersonal är det oerhört viktigt att vara medveten om detta för att kunna ge en godomvårdnad. Även omgivningens stöd var mycket viktigt. Känslomässigt och fysiskt välbefinnande påverkade upplevelsen av transplantationen.

Bakgrund: Levertransplantationer är en av de vanligaste organtransplantationerna, samtidigtär organtillgången begränsad och väntetiden kan variera. Att i obestämd tid vänta på ett nyttorgan och samtidigt leva med allvarlig sjukdom som saknar alternativ kurativ behandlingutgör stort lidande för patienten. Det är därmed viktigt att som sjuksköterska ha förståelse ochmöjlighet att stötta patienten i upplevelsens alla dimensioner. Syfte: Syftet medlitteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att vänta på en levertransplantation.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. 12vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl with full text, Medline och PsycINFO valdesut och analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Patienter som inväntarlevertransplantation upplevde olika känslor och utmaningar. För att fånga alla känslorpresenterades studiens resultat i fem huvudkategorier: upplevelser under väntan sett ur olikadimensioner, copingstrategier, betydelsen av socialt stöd, fenomenet väntan och upplevelserav vården. Huvudkategorierna formades utifrån beslutade underkategorier. Slutsats:Leversjuka patienter genomgår ett existentiellt kaos i väntan på levertransplantation.Patientgruppen upplever under tiden på väntelistan svåra känslor och utmaningar i flerabetydande dimensioner av livet.Nyckelord:

Bakgrund: Många människor väntar på att få genomgå en hjärt- eller levertransplantation. Det är viktigt att vården är patientcentrerad, så att sjuksköterskor ser hela människan och har kunskap att stödja patienter till anpassning i väntan på det nya organet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i väntan på en hjärt- eller levertransplantation. Metod: En kvalitativ innebördsanalys med beskrivande ansats har gjorts baserat på fem självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Att leva i ovisshet, Att befinna sig mellan liv och död, Betydelsen av stöd från anhöriga samt Betydelsen av stöd från sjukvårdspersonal. Dessa teman visar att patienter som väntar på en hjärt- eller levertransplantation upplever väntan som lång, med många känslor och tankar. Stödet patienterna fick ifrån anhöriga och sjukvårdspersonal hjälpte dem att ta sig igenom väntan inför en transplantation. Slutsats: Väntan inför en hjärt- eller levertransplantation upplevs av patienter som en livsomvälvande situation, där ovissheten i väntan är jobbig. Genom att sjukvårdspersonal använder sig av Roys anpassningsmodell kan det bidra till en patientcentrerad vård, där anpassning till den nya livssituationen sätts i fokus.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universtiet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Årligen genomgår flertalet vuxna patienter organtransplantationer av njure, lever eller hjärta. Efter en organtransplantation kan upplevelser av kroppsligt och själsligt lidande uppstå. Patienter kan uppleva lidande på grund av risken för rejektion och andra medicinska komplikationer. Patienter som genomgått en organtransplantation bör få en personcentrerad omvårdnad från den grundutbildade sjuksköterskan. Ett lidande kan vara ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Beskriva vuxna patienters upplevelser av lidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ design och deduktiv ansats med grund i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan”. Denna studie baserades på 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs (2022) analysmodell användes för att analysera artiklarna.  Resultat: Resultatet har utgångspunkt i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan” och Erikssons beskrivning av tre typer av lidande; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Efter genomförd analys resulterade resultatet i sex underkategorier; den livslånga läkemedelshanteringen, kroppsligt och själsligt lidande, brist på information, sjuksköterskans bristande bemötande och stöd, anpassningar till det nya livet och utanförskap och isolering.  Slutsats: Det framkom att vuxna patienter upplevde sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Upplevelserna av lidande hos vuxna patienter liknade varandra men var även olika upplevelser av lidande. Genom att den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan lidande minskas.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Organtransplantation är för vissa svårt sjuka individer den enda möjliga behandlingen till ett fortsatt liv. För dessa individer är väntan på organtransplantation av lever, hjärta eller lunga ofta en oviss väntan på en livsviktig operation. Denna väntan innebär en förändring och begränsning i individens vardag och påverkar inte bara individen själv utan även närstående. Detta är en upplevelse få personer kan föreställa sig. Syftet är att beskriva upplevelsen hos vuxna individer som väntar på transplantation av livsviktiga organ; lever, hjärta och lunga. Denna litteraturstudie bygger på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram av författarna i väsentliga referensdatabaser. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för litteraturstudier. Studien resulterade i sex teman samt sex subteman. Resultatet visar hur individer i behov av organtransplantation upplever väntan på operation, samt vad sjuksköterskans roll har betytt i omvårdnaden. En upplevelse av ovisshet och maktlöshet var framträdande, men även hopp och glädje. Hos sjuksköterskan och övrig vårdpersonal önskas och behövs en förståelse för vad individer som väntar på organtransplantation upplever och genomgår. Detta för att i mötet kunna ge bästa möjliga stöd och omvårdnad. Sjuksköterskans information till individerna som väntar på organtransplantation samt dess närstående visade sig vara betydelsefull. Likaså visar studien hur och varför sjuksköterskans stöd under väntan på organtransplantation var av vikt för dessa individers upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning