De första lungtransplantationerna i Sverige utfördes 1990 i Lund och Göteborg med bra resultat. Dessa två transplantationscentra har Socialstyrelsens tillstånd att utföra operationerna och har stor erfarenhet av omvårdnaden både före och efteråt. Det har utförts cirka 1000 lungtransplantationer hittills i Sverige. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats. Rehabiliteringen efteråt är mångfacetterad och sjukvården kommer möta dessa patienter ute i samhället. Hur utvecklas patienternas livssituation? Syftet med denna studie är att beskriva lungtransplanterade patienters upplevelser av tiden efter utskrivning från den slutna vården. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) gjordes baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i att vi valde ut fyra kategorier med respektive underkategorier. Dessa kategorier var Känslomässiga förändringar, Kroppslig påverkan, Konsekvenser i vardagen och Existentiella funderingar. Upplevelserna efteråt framkallade många olika känslor som var både positiva och negativa. Gemensam känsla som nästintill alla hade var tacksamhet mot donatorn och sjukvården. Oro och depression förekom också där rädsla för avstötning utgjorde ett stort sjukdomslidande. Fysiskt var ett flertal nedsatta redan innan och träning var betydelsefull men upplevdes komplicerad då de begränsades av smärta och biverkningar. Att återgå till arbete eller att hitta en ny mening med livet var målet för många. Det är viktigt för all vårdpersonal att ha god förståelse för alternativa förlopp så att de då kan stötta patienten på bästa sätt i dennes helhetssituation.

Bakgrund: Vid livshotande lungsjukdomar såsom vid kronisk obstruktiv lungsjukdom, cystisk fibros, interstitiella lungsjukdomar och pulmonell arteriell hypertension finns möjligheten till förlängt liv vid en lungtransplantation. En lungtransplantation är endast möjlig om en donator eller donatorns anhöriga sagt ja till att donera organ vid konstaterad hjärndöd. När patienter är uppsatta på väntelistan finns risken att de hinner avlida innan det kommer passande lungor att tillgå. Sjukvården behöver tillhandahålla en avancerad medicinsk vård och en palliativ vård parallellt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med allvarliga lungsjukdomar erfar att vänta på lungtransplantation. Metod: En litteraturöversikt har utförts enligt inspiration av Forsberg & Wengström och Polit & Becks "niostegsmodell". Sökning efter resultatartiklar till litteraturöversikten gjordes i PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Tretton vetenskapliga artiklar inkluderades, tolv kvalitativa och en mixad metod. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt en granskningsmall av Willman, Stoltz & Bahtsevani. Resultat: I resultat framträdde tre huvudkategorier: utmaningar, trygghet och begränsningar i vardagen, därtill även subkategorier. Rädsla och osäkerhet varierade under väntetiden parallellt med tacksamhet och hopp om att fortsätta leva. Stöd från närstående, vänner, transplanterade och sjukvården var betydelsefullt under vänteprocessen. Diskussion: Litteraturöversiktens huvudfynd diskuterades utifrån bakgrund, tidigare forskning och begreppen lidande, mening och hopp i Travelbees omvårdnadsteori. Därtill diskuterades stödet från sjukvården i väntan på en lungtransplantation och dess svårigheter i att avgöra om och när palliativ vård skall sättas in till patienter som väntade på lungtransplantation. / Background: With life threatening lung diseases such as chronic obstructive pulmonary disease, cystic fibrosis, interstitial lung disease and primary pulmonary hypertension patients can live longer with a lung transplant. Lung transplantation is only possible if the donor is confirmed brain dead. A prerequisite is that consent has been given by the donor or their next of kin. There is, therefore, a risk that patients on the transplant waiting list die waiting for suitable lungs. Thus, it is necessary to provide medical care and palliative care simultaneously for these patients. Aim: The aim of this literature review was to investigate what experiences patients with serious respiratory diseases have while waiting for a lung transplantation. Method: A literature review has been completed using models developed by Forsberg & Wengstrom as well as the Polit & Becks "Nine-Stage Model". The literature search was done using PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Thirteen articles are included, of these twelve are qualitative and one uses a mixed method. All articles included were quality reviewed according to a template of Willman, Stoltz & Bahtsevani. Results: The results highlight three main categories: challenges, sense of security and limitations of daily life, as well as sub- categories. While waiting for transplant, the feelings of fear and uncertainty varied but ran in parallel with gratefulness and the hope of survival. Support from relatives, friends, other who had received transplants and health care professionals was meaningful during this time. Discussion: The key findings of this present literature review were discussed in the relation to prior research, and the light of Travelbees, three concepts of suffering, hope and meaning. Additionally, health care personnel’s support was deliberated, as well as the difficulties in deciding if and when to initiate palliative care for these patients.

Bakgrund: Att genomgå en hjärt- och/eller lungtransplantation är en komplicerad process som kan påverka livssituationen för patienten. En transplantation kan förbättra patientens livskvalité och hälsa, men transplantationen kan också innebära förödande komplikationer. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter överallt och det är då viktigt att ha kunskap om patienters upplevelser för att kunna hjälpa och stötta dem. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärt-och/eller lungtransplantation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 14 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplever efter en hjärt-och/eller lungtransplantation beskrivs i tre kategorier; Att känna tacksamhet och stöd, Att uppleva utmaningar i vardagen efter transplantationen och Att få en andra chans till nytt liv. Slutsats: Patienterna upplever alltifrån tacksamhet och glädje till oro, rädsla och sorg efter transplantationen. Transplantation möjliggör en förbättrad livskvalité och hälsa samtidigt som de innebär stora förändringar och utmaningar som patienterna behöver anpassa sig efter. Vidare forskning är framför allt aktuellt för att öka kompetensutvecklingen för sjuksköterskor som möter dessa patienter.

Nära patienten i samband med hjärt- eller lungtransplantation finns ofta anhöriga. Anhöriga upplever påfrestningar och har ett kunskapsbehov i samband med transplantationen. Liksom patienten är anhöriga sårbara och det är av betydelse att undersöka anhörigas upplevelser, det kan medföra att anhöriga bättre förbereds för den påfrestning transplantationen innebär. Litteraturstudiens syfte var att undersöka upplevelsen av att vara anhörig i samband med hjärt- eller lungtransplantation. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och analysen gjordes med stöd av hermeneutisk metod. Resultatet visar att anhörigas stöd till patienten var en akt av kärlek som medförde att anhöriga bland annat försakade vänner och förändrade det dagliga livet. Transplantationen innebar en väntan och mycket känslor för anhöriga, allt från glädje när samtalet om att det var dags för transplantation kom, till oro för att patientens tillstånd efter transplantationen kunde försämras igen. Anhöriga upplevde brist i tillgängligheten från vården gällande information, uppmärksamhet och stöd i sin roll. I litteraturen är omvårdnadsprocessen relaterat till anhörigas upplevelser i samband med hjärt- eller lungtransplantation bristande, därför är framtida forskning betydelsefull för att skapa ytterligare evidensbaserad kunskap till omvårdnadsprocessen om anhörigas upplevelser. / Next of kins are often close to patients in heart- or lung transplantation. In connection with transplantation next of kins experience strain and has a need for knowledge. Like patients next of kins are vulnerable and it is important to explore next of kins’ experiences, this to better prepare for the burden of transplantation. The aim of the study was to explore the experience of being a next of kin in connection with heart- or lung transplantation. The study was conducted as a general literature study and the analysis was guided by a hermeneutic method. The results show that next of kin’s support for the patient is an act of love resulting in sacrificed relationships with friends and changes in their daily lives. The transplantation generated waiting and a lot of feelings for next of kins, such as joy when the call came about transplant, and later on after the transplantation worries that the patient’s condition would worsen again. Furthermore, next of kins experienced lack of availability from the health care services regarding information, attention and support in their role. In the literature the nursing process regarding next of kins’ experiences in heart- or lung transplantation is inadequately described, therefore it is of importance that future research creates new evidence based knowledge.

Organtransplantation är för vissa svårt sjuka individer den enda möjliga behandlingen till ett fortsatt liv. För dessa individer är väntan på organtransplantation av lever, hjärta eller lunga ofta en oviss väntan på en livsviktig operation. Denna väntan innebär en förändring och begränsning i individens vardag och påverkar inte bara individen själv utan även närstående. Detta är en upplevelse få personer kan föreställa sig. Syftet är att beskriva upplevelsen hos vuxna individer som väntar på transplantation av livsviktiga organ; lever, hjärta och lunga. Denna litteraturstudie bygger på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram av författarna i väsentliga referensdatabaser. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för litteraturstudier. Studien resulterade i sex teman samt sex subteman. Resultatet visar hur individer i behov av organtransplantation upplever väntan på operation, samt vad sjuksköterskans roll har betytt i omvårdnaden. En upplevelse av ovisshet och maktlöshet var framträdande, men även hopp och glädje. Hos sjuksköterskan och övrig vårdpersonal önskas och behövs en förståelse för vad individer som väntar på organtransplantation upplever och genomgår. Detta för att i mötet kunna ge bästa möjliga stöd och omvårdnad. Sjuksköterskans information till individerna som väntar på organtransplantation samt dess närstående visade sig vara betydelsefull. Likaså visar studien hur och varför sjuksköterskans stöd under väntan på organtransplantation var av vikt för dessa individers upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning