Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta. Möjligheten att bli helt fri från denna smärta är tyvärr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smärtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån bloggar beskriva copingstrategier hos personer med långvarig smärta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Urvalet var nio bloggar skrivna av kvinnor i åldrarna 32-49 år som alla hade smärtdiagnoser. En tematisk strukturanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet gav upphov till två huvudteman, Coping med stöd av sina inre resurser, respektive Coping med stöd av sina yttre resurser. Dessa huvudteman beskriver vanliga copingstrategier som fungerade och användes frekvent av de studerade personerna. Slutsats: Det är essentiellt att personer som drabbas av långvarig smärta skaffar sig fungerande copingstrategier för att kunna hantera den stress som långvarig smärta innebär. Det är viktigt att vården uppmärksammar och framhåller vikten av dessa strategier för de som lider av långvarig smärta, då detta främjar välbefinnandet och lindrar lidandet.</p>

No description available.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Technology and the complexity of the patient care can take the nurse's attention away from caring for the patient to caring for the technology. The purpose of this systematic review was to gather evidence from the literature on tools for measuring caring and the outcomes in order to make that body of knowledge easily accessible to the direct care nurse for implementation. Jean Watson's theory of human caring 'the theoretical framework that guided and informed this DNP project' focuses on human caring processes and experiences. It assumes that effective caring promotes health and outcomes of the nurse and patient. By using such a theory, a systematic review of caring behaviors can illustrate how using caring behaviors with intention can improve patient outcomes as well as nurse satisfaction outcomes. Inclusion and exclusion criteria were identified and articles were appraised using the Johns Hopkins Evidence-based Practice Model and process that nurses at all levels have used to appraise research and non-research for practice changes. Articles were narrowed to10 that met criteria and caring behaviors were recognized. The chosen articles used 5 different tools to measure caring behaviors. Although the individual caring behaviors were identified, the diversity of the tools used to measure and assess caring behaviors did not provide an easy way to assess for commonalities. This review identified areas for future research including, how one tool can be used to measure caring at different levels of care, in an acute care setting, an whether there exists an opportunity to develop common terminology for describing caring behaviors? Future research on using caring behaviors with intention could change nursing practice by changing how nurses perceive their skills and tasks.

No description available.

<p>The proportion of elderly people in Sweden is increasing. Many of these live at home and as their age increases so does the likelihood of health problems and the need for support, medical attention and care. Personnel working with home help provide a large part of this care, including areas of home-based care that are the responsibility of the district nurse. The purpose of this paper is to describe how home-help personnel perceive their work in the area of home-based care, as their views are an important factor in the ability to provide a care system that funktions successfully. The method employed here is phenomenografic and nine subjects from a home-help group have been interviewed. The results show that the subjects do not perceive home-based care as being a part of their work, despite the responsibility that they take upon themselves by performing tasks that are intrinsically part of the work area home-based care. The results also show that they are competent in skills they are not permitted to use, and that the district nurse takes responsibility, is competent, and partakes in the home-based care, but from a distance. The conclusions that can be drawn here are that the home-help personnel’s work includes more aspects of home-based care than they themselves are aware of and that they draw upon themselves responsibility for certain elements of home-based care in the home because they are present during the provision of care whereas the district nurse is not.</p><p>Keywords: Home-help service, home care, aged, phenomenography.</p> / <p>Andelen äldre människor i Sverige ökar. Många bor kvar i sina hem och med stigande ålder ökar risken för hälsoproblem och behov av både service, vård och omsorg. Det är hemtjänstpersonalen som utför en stor del av dessa insatser, inklusive det som tillhör hemsjukvården och som distriktssköterskan har ansvar för. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hemtjänstpersonalens uppfattningar av sitt arbete i hemsjukvården, kunskap som är viktig för en fungerade vård och omsorg där hemtjänstpersonalen är betydelsefull. Metoden som används är fenomenografisk och nio informanter från en hemtjänstgrupp har intervjuats. Resultaten visar att informanterna inte uppfattar hemsjukvård som sitt arbete trots ansvaret de tar för insatser som tillhör hemsjukvårdens område. Det som också framkommer är att de har kompetens som de inte får använda sig av och att distriktssköterskan tar ansvar, är kompetent och deltar i hemsjukvården, men på ett frånvarande sätt. Slutsatserna är att hemtjänst-personalens arbete innehåller mer hemsjukvård än de själva uppfattar och att de tar ansvar för delar i hemsjukvården eftersom de är närvarande i vårdandet, vilket inte distriktssköterskan är.</p><p>Nyckelord: Hemtjänst, hemsjukvård, äldre, fenomenografi.</p>

No description available.

<p>ABSTRAKT</p><p>Kvinnors tillfredsställelse med mödrahälsovården (MHV), påverkas av olika faktorer, dels av kvinnornas egna förväntningar inför födandet, amningen och föräldraskapet, som bland andra vi som barnmorskor är med och skapar, dels av faktorer av organisatorisk karaktär.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors tillfredsställelse med MHV samt att studera om denna förändrats över tid.</p><p>En enkätstudie utfördes vid Sundsvalls sjukhus före och efter införandet av eftervård för nyförlösta kvinnor på vårdhotell år 2005. Under dessa år genom¬fördes även vissa organisatoriska förändringar inom MHV för Medelpad- Ångermanland. Studien är epidemiologisk, icke-experimentell och deskriptiv med retrospektiva jämförelser av data från två kohorter föräldrapar, 2004 respektive 2006. En beräkning av relativa risker med 95 % konfidensintervall och en logistisk regressionsanalys av de signifikanta variablerna med beräkning av oddskvot för tillfredsställelsen gjordes.</p><p>Resultatet visade att de viktigaste faktorerna för tillfredsställelse med helheten av MHV var att få stöd av barnmorskan, att få information om graviditeten, förlossningen och tiden efter förlossningen, samt att inte få färre besök än enligt gällande basprogram. Det fanns en minskad tillfredsställelse med helheten av MHV mellan åren 2004 och 2006. Resultatet genererar ett behov av förbättrat stöd, samt en upprepad mätning av tillfredsställelsen med MHV inom enheten.</p><p>Nyckelord: Barnmorskor, enkäter, hälsoupplysning, mödravårdscentraler, psykosocialt stöd, socialt nätverk.</p>