The proportion of elderly people in Sweden is increasing. Many of these live at home and as their age increases so does the likelihood of health problems and the need for support, medical attention and care. Personnel working with home help provide a large part of this care, including areas of home-based care that are the responsibility of the district nurse. The purpose of this paper is to describe how home-help personnel perceive their work in the area of home-based care, as their views are an important factor in the ability to provide a care system that funktions successfully. The method employed here is phenomenografic and nine subjects from a home-help group have been interviewed. The results show that the subjects do not perceive home-based care as being a part of their work, despite the responsibility that they take upon themselves by performing tasks that are intrinsically part of the work area home-based care. The results also show that they are competent in skills they are not permitted to use, and that the district nurse takes responsibility, is competent, and partakes in the home-based care, but from a distance. The conclusions that can be drawn here are that the home-help personnel’s work includes more aspects of home-based care than they themselves are aware of and that they draw upon themselves responsibility for certain elements of home-based care in the home because they are present during the provision of care whereas the district nurse is not. Keywords: Home-help service, home care, aged, phenomenography. / Andelen äldre människor i Sverige ökar. Många bor kvar i sina hem och med stigande ålder ökar risken för hälsoproblem och behov av både service, vård och omsorg. Det är hemtjänstpersonalen som utför en stor del av dessa insatser, inklusive det som tillhör hemsjukvården och som distriktssköterskan har ansvar för. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hemtjänstpersonalens uppfattningar av sitt arbete i hemsjukvården, kunskap som är viktig för en fungerade vård och omsorg där hemtjänstpersonalen är betydelsefull. Metoden som används är fenomenografisk och nio informanter från en hemtjänstgrupp har intervjuats. Resultaten visar att informanterna inte uppfattar hemsjukvård som sitt arbete trots ansvaret de tar för insatser som tillhör hemsjukvårdens område. Det som också framkommer är att de har kompetens som de inte får använda sig av och att distriktssköterskan tar ansvar, är kompetent och deltar i hemsjukvården, men på ett frånvarande sätt. Slutsatserna är att hemtjänst-personalens arbete innehåller mer hemsjukvård än de själva uppfattar och att de tar ansvar för delar i hemsjukvården eftersom de är närvarande i vårdandet, vilket inte distriktssköterskan är. Nyckelord: Hemtjänst, hemsjukvård, äldre, fenomenografi.

The aim of this thesis is to study prevalence of winter depressive mood and treatment effects of bright light for persons with winter fatigue and winter depression. Study I is a cross-sectional survey of a random sample (N=1657) from the general population between 18-65 years of age in Dalarna, Sweden (latitude 60°N). Study II is a similar survey of 17-18 year old students (N=756) in the municipality of Falun. Approximately 20% of both samples report seasonal symptoms, mainly fatigue, lowered mood and increased sleep duration, appetite and weight. Study III examines the effects of treatment in light rooms for persons from the sample in Study I (40 women, 10 men) with clinically assessed Seasonal Affective Disorder (SAD) or subclinical SAD (S-SAD). Subjects were randomised either to an experimental group receiving ten days of bright light treatment or to a three-week waiting-list control condition followed by bright light treatment. There was a >50% reduction of depressed mood in 13 of the 24 subjects in the experimental group, while none of the 24 controls reported a similar reduction. At the one-month follow-up, results were maintained and 39 of 47 subjects were improved >50%. Fatigue and excessive daytime sleepiness, which were high at baseline, were normal/below population norms for 39 of 47 subjects at the one-month follow-up. Mean values for the mental health aspect of health-related quality of life, which were low at baseline, improved and were close to norms at the one-month follow-up. Study IV is a person-oriented subgroup/cluster analysis of the subjects in Study III. A common trait in all three clusters was a high level of fatigue hence the denomination ´Winter Fatigue´ is used for the merged group. Even though the degree of depressive mood and daytime sleepiness differed between the subgroups, all three groups improved following bright light treatment. The results suggest that an increase in fatigue and depressed mood during the winter season is common in the general population. Bright light treatment reduces depressive mood, fatigue and excessive daytime sleepiness and improves health-related quality of life in persons with winter fatigue and winter depression.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur rutiner kring hemskrivningspro­cessen för äldre patienter på akutmedicinsk vårdavdelning fungerar och om de behöver förbättras samt hur sjuksköters­kan upplever arbetet med den och om det behövs någon form av stöd i det arbetet. Kvalitativa meto­der som observation, semistrukturerad intervju och journalgranskning har använts. Resultatet visade att trots att sjuksköterskan inte kände till gällande riktlinjer för ett vårdplaneringsmöte följdes de ändå i stort. Däremot fanns det brister i sjuksköterskans information om patientens medi­cinska- omvårdnads- och funktionsstatus. Sjuksköterskan önskar tydliga riktlinjer och struktur i hemskrivningsprocessen. Studien visade att det fanns brister i journalanteckningarna om patien­tens medicinska- omvårdnads- och funktionsstatus och att det gör det svårt att kunna informera om patienten på vårdplaneringsmötet och för nästa vårdgivare vid utskrivning. När patienten ska skrivas ut behöver sjuksköterskorna en dags förberedelse för att hinna med ruti­nerna och kontakta berörda personer. Studiens slutsats är att det behövs skriftliga riktlinjer och en checklista för vad sjuksköterskan ska informera om på vårdplaneringsmötet. / The aim of the study was to investigate the nurse practices about the discharge process in an emer­gency department and if the routines need improvement. The aim of the study was also to ex­plore nurse’s experiences of the discharge process and their possible need of some assistance. Qualitative methods as observation, semistructured interview and journal review were applied. The results sho­wed that although the nurses were not aware of the existing guidelines for care planning meetings they still mostly followed these. However, there were deficiencies in the nurse's notes in the chart of the patient's medical-, nursing- and functional status. Nurses asked for guidelines and structure of the discharge process and they needed a day's preparation to keep up with the procedures for discharge and to contact persons concerned. The study concludes that there is a need for written guidelines and for a checklist about the information needs at the care planning meeting.

Bakgrund: Nyblivna förstagångsföräldrar känner sig oförberedda när de kommer hem efter förlossning och många mår dåligt. Barnhälsovården ska genomsyras av föräldrastöd, hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna föräldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige. Problem: Föräldrar har behov av stöd från professionella. Ökad kunskap om föräldrars upplevelser av hembesök kan hjälpa vårdpersonalen att möta deras behov av föräldrastöd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva nyblivna förstagångsföräldrars upplevelser av hembesök från Barnavårdscentralen. Metod: En kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk hermeneutisk metod användes. Fem öppna intervjuer genomfördes med nyblivna förstagångsföräldrar. Resultatet: Föräldrarna upplevde det betydelsefullt att få hembesök från BVC. Genom föräldrarnas berättelser framkom fyra teman som beskriver föräldrarnas upplevelser. Hembesöket innebär att få mötas i sin egen hemmiljö vilket gör att föräldrarna får vara praktiska och avslappnade. Föräldrarna upplever att de får uppmärksamhet som familj och bekräftelse som förälder. De upplever det även betydelsefullt att få en dialog med en professionell sjuksköterska. Genom hembesöket får föräldrar en relation med Barnavårdscentralen. Slutsats: BVC- sjuksköterskans roll som representant för BVC- verksamheten och deras förhållningssätt gentemot föräldrarna är av betydelse för upplevelsen av ett hembesök. Föräldrarnas positiva upplevelser av hembesök kan motivera värdet av hembesök som insats då tendensen ser ut att minskade resurser ges till verksamheten. / Background: New first-time parents feel unprepared when they arrive home after childbirth and feel uncomfortable. Primary Child Health Care- PCHC is supposed to give parental support, health promotion and prevention activities. This is done through general and targeted measures. Home visits are recommended for all new parents in accordance with the National Board of Health guidelines. Statistics in PCHC show that home visits is decreasing while office visits are increasing in Sweden. Problem: Parents need support from professionals. Increased knowledge of parents' experiences of home visits will help health workers to meet their need for parental support. Aim of study: The study describe the new first-time parents' experiences of home visits from Child Health Care center. Method: A qualitative research approach with a phenomenological hermeneutic method was used with five open interviews with new first-time parents. Result: Parents experienced importance to have home visits from health visitor. Parents' narratives revealed four themes that describe parents' experiences. The home visit means to meet in their own home so that parents may be practical and relaxed. The parents experienced that they get attention as a family and confirmation as a parent. They feel it also important to get a dialogue with a professional nurse. Through the home visit parents achieve a relationship with the Child health Care center. Conclusion: Child health care- nurse´s role as representative of the child health clinic activities and their attitudes toward parents are important for the experience of a home visit. Parents' positive experiences of home visits can justify the value of home visits as an input when the trend seems to be declining resources given to the business.

No description available.

No description available.

No description available.