Bakgrund: År 1954 utfördes den första lyckade njurtransplantationen, och är numera den mest kostnadseffektiva behandlingen för patienter med grav njursjukdom. I början av år 2012 väntade sammanlagt 763 patienter i Sverige på ett nytt organ, var av 634 patienter var i behov av en ny njure. Drygt 30 % av njurtransplantationerna i Sverige sker med organ från levande donatorer samtidigt som det råder stor brist på njurtransplantat från hjärndöda givare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa studier har genomförts. 13 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, sammanställts och analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt PSYKinfo. Resultat: För det flesta patienter har livssituationen förbättrats markant efter njurtransplantationen. Samtidigt som mottagandet av en ny njure kunde väcka en rad olika känslor och funderingar. Majoriteten av de njurtransplanterade personerna upplever risken för rejektion som mest svåra att hantera. Patienterna beskrev även en lycka över att ha fått en andra chans i livet, samt vikten av att ta ansvar över sin nya njure. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att den transplanterade patienten utsätts för en mängd olika förändringar som påverkar dennes livssituation. För att förbättra vården för den njurtransplanterade krävs att sjuksköterskan har förståelse för patientens förväntningar och upplevelser efter transplantationen och att ytterligare forskning görs inom området.

Abstrakt Bakgrund Psykisk sjukdom är vanligt förekommande och påverkar inte minst barnen som lever i familjer med en psykiskt sjuk förälder. Enligt Folkhälsomyndigheten lever minst 8% av alla barn i denna situation. För att kunna ta hand om dessa barn och se till att de får sina behov tillgodosedda behöver deras situation uppmärksammas. Syfte Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser av att leva med en psykiskt sjuk förälder. Metod En kvalitativ litteraturstudie genomfördes genom sammanställning av tretton vetenskapliga artiklar baserade på empiriska studier. Analys av innehållet i artiklarna gjordes med hjälp av en metod för litteraturstudier beskriven av Olsson och Sörensen. Resultat Under arbetets gång framkom subkategorier som i sin tur placerades in under tre huvudkategorier. Barn har oavsett land liknande erfarenheter och känslor samt upplever de en brist på information. De känslor som barnen upplever rör sig om rädsla, skam och ensamhet och bidrar till bland annat isolering. Konklusion Som vårdpersonal är det viktigt att inte bara behandla sjukdom utan att även uppmärksamma anhöriga till den sjuka. Genom att uppmärksamma barn som leve

Title: Patients’ views of lifestyle changes Introduction: An unhealthy lifestyle includes e.g. tobacco use, physical inactivity, unhealthy diet, and a harmful use of alcohol. These are preventable risk factors which contribute to most non-communicable diseases (NCDs). In 2015, 32 million people died in NCDs. With all the facts, knowledge awareness of an unhealthy lifestyle, some people still live an unhealthy lifestyle and are recommended by health personnel to live a healthier life. Aim: The aim of this study is to describe patients views of striving to make recommended lifestyle changes. Method: A literature study was conducted. Database search was performed in Cinahl, Psycinfo and a manual search in Pubmed. The results of eight qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. Result: The results were compiled into four categories; reasons to make lifestyle change; good, supportive interventions can make lifestyle change easier; shortcomings of the interventions; the part played by the nearest and dearest towards lifestyle change. All main categories each have two or three subcategories. Conclusion: Patients experiences of different interventions can be positive towards making lifestyle changes. Health personnel plays an important role to investigate patients’ needs and expectations of support in order to change their lifestyles, which is complex and requires time. / Titel: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar Bakgrund: En ohälsosam livsstils inkluderar t.ex. tobaksanvändning, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, och skadligt intag av alkohol. Dessa är preventiva riskfaktorer som bidrar till de flesta icke-smittsamma sjukdomarna. År 2015 dog 32 miljoner människor i icke-smittsamma sjukdomar. Med all fakta, kunskap och medvetenhet om ohälsosamma livsstilar lever fortfarande vissa människor en ohälsosam livsstil och är rekommenderade av hälsopersonal att leva hälsosammare. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva patienters strävan att genomföra rekommenderade livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie är genomförd. Databassökning genomfördes i Cinahl, Psycinfo, samt en manuell sökning i Pubmed. Resultaten från åtta kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultaten sammanställdes i fyra kategorier; anledningar att genomföra livsstilsförändringar; bra och stödjande insatser kan göra livsstilsförändringar lättare; tillkortakommanden i interventioner; nära och käras roll att motivera till livsstilsförändringar. Varje kategori har två eller tre underkategorier. Konklusion: Patienters erfarenheter av olika interventioner kan positivt påverka livsstilsförändringar. Hälso- och sjukvårdpersonal spelar en viktig roll att undersöka patienters behov och förväntningar av stöd för att kunna ändra deras livsstil, något som är komplext och är tidskrävande.

Bakgrund: Känslor av maktlöshet kan påverka sjuksköterskors engagemang och ansvar för patienter. Sjuksköterskor har i sin profession ansvar för patienters omvårdnad och vill hjälpa patienter att bli friska. När sjuksköterskor inser att målet inte kan fullföljas kan känslor av maktlöshet uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av maktlöshet vid vård av patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Av analysen framkom att sjuksköterskor upplever maktlöshet i olika vårdsammanhang. Fyra rubriker identifierades: otillräcklighet, frustration, rädsla och förlorad kontroll. Diskussion: Maktlöshet har diskuterats utifrån två påståenden: Höga krav har visat sig ge känslor av maktlöshet hos sjuksköterskor. När läkare inte lyssnar på sjuksköterskor känner de sig maktlösa. Konklusion: Maktlöshet är negativt laddat och kan ge konsekvenser för den enskilda sjuksköterskan och omgivningen. Ytterligare forskning om fenomenet maktlöshet samt strategier för att minska dessa känslor bör uppmärksammas. / Background: Feelings of powerlessness can affect nurses’ commitment and responsibility for patients. In their profession the nurses’ has responsibility for the patients and wants to help the patients get well. When the nurses’ realize that the goal can’t be achieved a sense of powerlessness can occur. Aim: Was to describe nurses’ experiences of powerlessness when caring for patients. Method: A literature review with a qualitative approach. The study was based on 12 scientific articles. Result: From the analysis four categories of nurses’ experiences of powerlessness emerged. They were: inadequacy, frustration, fear and lack of control. Discussion: Powerlessness has been discussed based on two statements: It has been shown that high demands give feelings of powerlessness among nurses’. When physicians don’t listen to the nurses’ they feel powerless. Conclusion: Powerlessness is a negative feeling and can give consequences for the nurse and the surrounding people. Further research about the phenomenon of powerlessness is needed and strategies to reduce those feelings.

Background:The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurse is responsible for promoting the patient's quality of life by taking into account the patient's mental, physical, social and existential needs. In palliative care, the nurse develops close relationships with both patients and relatives, which the nurse can experience as responsible and demanding. Aim:The purpose of this literature study is to examine nurses' experiences of caring for patientes with palliative care. Method: The literature study is based on the results of 13 qualitative studies that were performed using thematic analysis. Results: The results report three themes that were: to alleviate the patient's suffering, communication and relationship to the patient and relatives, emotional and practical challanges. Conclusion: The nurses felt that both pharmacological and non-pharmacological treatments are important in palliative care. Good relationships with patients and relatives are fundamental to providing good care. The work in palliative care is perceived as challenging and stressful and many nurses tried not to become too emotionally involved to be able to provide good care. / Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att förbättra livskvaliteten och att lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskan har ansvar att främja patientens livskvalitet genom att ta hänsyn till patientens psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Inom den palliativa vården utvecklar sjuksköterskan nära relationer till både patienter och anhöriga, vilket sjuksköterskan kan uppleva som ansvarsfullt och krävande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med palliativ vård. Metod: Litteraturstudien baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som utfördes med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet redovisar tre teman som var: lindra patientens lidande, kommunikation och relation till patient och anhöriga, känslomässiga och praktiska utmaningar. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde att både farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar är viktiga inom palliativ vård. Goda relationer med patienter och anhöriga är grundläggande för att ge god omvårdnad. Arbetet inom den palliativa vården upplevs som utmanande och påfrestande och många sjuksköterskor försökte att inte bli för känslomässigt involverade för att kunna ge god omvårdnad.

Bakgrund: Trettiosex procent av världens kvinnor utsätts för våld idag. Den vanligaste formen är mäns våld mot kvinnor och då framförallt inom parrelationer. Att vara våldsutsatt kvinna syns sällan utifrån och upplevs i många fall som ett känsligt ämne att tala om. I Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 (HSL) redogörs vårdens ansvar att upptäcka och identifiera våldsutsatta kvinnor och möjliggöra för adekvat vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av vården.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningarna är utförda i databaserna CINAHL och PubMed och de tio utvalda artiklarna har analyserats utifrån en förenklad innehållsanalys av Forsberg och Wengström.Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman: Upplevelser av att möta vården; Kvinnans upplevelse av att bli tillfrågad om våldsutsatthet; Upplevda brister i vården. Samtliga deltagare i samtliga studier uppgav känslor av skam eller rädsla till följd av sin utsatthet. Vilket ofta utgjorde ett hinder för att på eget initiativ söka vård. Resultatet visar att kvinnorna önskade att vårdpersonal skulle fråga om förekomst av våld, och egenskaper som att vara öppen och icke- dömande var betydande. Negativa erfarenheter uppkom däremot av brist på rutiner och personalens oförmåga till holistiskt synsätt.Konklusion: Våldsutsatthet ger en mängd konsekvenser av både psykisk, fysisk och social karaktär. Primärvården är vanligen den första anhalten i patientens hjälpkedja där personalens omhändertagandet är av stor betydelse av vårdkvaliteten. Vården för patientgruppen behöver vara personcentrerad och vårdpersonal har ett betydande ansvar för hur vården upplevs. / Background: Thirty Six percent of women in the world today are exposed to violence, the most frequent form of this being intimate partner violence (IPV). This can many times not be seen from the outside and it is also a sensitive subject to discuss. The Health Care Act 1982: 763 (HSL) describes healthcare's responsibility to detect and identify vulnerable women and enable adequate care.Aim: The aim of this study was to explore battered women and their experiences of meeting the health care system.Methods: A qualitative literature review. Database searches were conducted in CINAHL and Pubmed. The ten chosen studies were examined using a simplified content analysis by Forsberg and Wengström.Result: The result is presented with three main themes: Experiences of meeting the health care system; Women’s experience of being asked about violence; Experienced flaws in the Healh Care System. All participants in all studies stated feelings of fear and embarrassment from being battered. These feelings constituted an obstacle for seeking healthcare by their own initiative. The result shows that women wanted health personnel to disclose about the experienced violence and qualities such as being non-judgemental and open-minded were significant. Negative experiences among the women arose when there was a clear lack of routines and when health personnel failed to see the problem from a holistic point of view.Conclusion: Exposure to violence results in many consequences, both physical, social and psychological. Primary health care is usually the first place where women with experience of violence come to. Therefore the staffs way of encounter is important for the quality of healthcare. The care for the patient group must be person centered and the health professionals have a big impact on how the health care is experienced by the women.

AbstractThe aim and purpose of this study has been to examine how Swedish teaching aids portray the Spanish-speaking person in their texts. The textbook chosen is commonly handed in schools around Sweden. I have used Norman Faiclough´s model for a critical discourse analysis to examine how these textbooks portray the Spanish speaking person. In the analysis I used theories behind social constructivism as a springboard and starting point which also has a connection to Fairclough´s model of critical discourse. This essay will explain and conclude any findings of prominent indications of stereotypical patterns of action and opinions given the pupils through the textbooks and its authors.