<p>Kursplanerna i moderna språk poängterar den muntliga kommunikationen i språkundervisningen och så gör även dagens språkforskare. Mitt huvudsyfte med detta arbete var att undersöka om tyska används som arbetsspråk i undervisningen samt vid vilka moment målspråket kontra svenska används. En del av syftet var även att se om användandet av målspråket skiljer sig mellan lärare med svenska som modersmål och lärare som har tyska som modersmål. Jag har även undersökt huruvida stor output från läraren på målspråket resulterar i hög output från eleverna. Detta har jag undersökt genom att observera undervisningen i tyska vid tre högstadieskolor i Mellansverige samt genom kompletterande intervjuer med lärarna, varav en av lärarna har österrikiskt ursprung. Mitt resultat visar att användandet av målspråket i språkundervisningen varierar mellan lärare, men att den lärare som har tyska som modersmål i större utsträckning använde tyska i sin undervisning. Dock visar undersökningen att stor input av läraren inte nödvändigtvis resulterar i hög output från eleverna. Lärarens metod, gruppsammansättning samt tidsbrist är faktorer som spelar in. Slutsatsen är att vi som lärare har ett stort ansvar gällande användandet av målspråket som arbetsspråk, då detta gynnar elevernas språktillägnelse.</p>

<p>Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av</p><p>moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,</p><p>fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i</p><p>två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp</p><p>av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att</p><p>fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser</p><p>läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av</p><p>skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.</p>

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna. Vårt resultat visar att pojkarnas uppfattningar av moderna språk varierar. Det finns uppfattningar att moderna språk är ett svårt respektive lätt ämne, moderna språk kan väljas bort respektive är viktig i utbildningen. Moderna språk uppfattas av pojkarna också som ett lärarcentrerat ämne och ett användbart ämne för kommunikation med omvärlden. Vad som påverkar pojkarnas motivation och hur lärarna kan upprätthålla motivationen till att fullfölja studierna i moderna språk, redovisas i arbetets diskussionsdel.

Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning, fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.

Kursplanerna i moderna språk poängterar den muntliga kommunikationen i språkundervisningen och så gör även dagens språkforskare. Mitt huvudsyfte med detta arbete var att undersöka om tyska används som arbetsspråk i undervisningen samt vid vilka moment målspråket kontra svenska används. En del av syftet var även att se om användandet av målspråket skiljer sig mellan lärare med svenska som modersmål och lärare som har tyska som modersmål. Jag har även undersökt huruvida stor output från läraren på målspråket resulterar i hög output från eleverna. Detta har jag undersökt genom att observera undervisningen i tyska vid tre högstadieskolor i Mellansverige samt genom kompletterande intervjuer med lärarna, varav en av lärarna har österrikiskt ursprung. Mitt resultat visar att användandet av målspråket i språkundervisningen varierar mellan lärare, men att den lärare som har tyska som modersmål i större utsträckning använde tyska i sin undervisning. Dock visar undersökningen att stor input av läraren inte nödvändigtvis resulterar i hög output från eleverna. Lärarens metod, gruppsammansättning samt tidsbrist är faktorer som spelar in. Slutsatsen är att vi som lärare har ett stort ansvar gällande användandet av målspråket som arbetsspråk, då detta gynnar elevernas språktillägnelse.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken omfattning undervisande lärare i Moderna språk på steg 3, 4 eller 5 på gymnasiet talar målspråket i klassrums-sammanhang. Genom ett antal observationer ville vi kartlägga i hur stor utsträckning lärarna använder målspråket när de undervisar, och i vilken utsträckning de talar svenska med eleverna. Lpf94 lägger stor vikt vid utvecklandet av elevens kommunikativa kompetens och enligt Gy11 ska lärare i Moderna språk tala målspråket i största möjliga utsträckning, men i vilken omfattning sker detta i praktiken? Resultaten från observationerna visade att de observerade lärarna i mycket stor utsträckning använder sig av målspråket i sin undervisning. Intervjuresultaten visar att lärarna är eniga om vikten av att använda målspråket i undervisningen och att de är medvetna om sina egna språkval i klassrummet. Slutsatsen var att språkundervisning på målspråket är en självklarhet för de lärare som ingått i denna studie.

Denna studie har undersökt gymnasieelevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundläggande strukturen för dessa intervjuer har baserats på det aktuella forskningsläget, vilket främst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjespråksinlärning. Från detta forskningsläge inhämtades även ett antal termer, vilka agerat utgångspunkter för jämförelse i den senare diskussionen, däribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden ångest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av språkinlärning i allmänhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, där de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier är även studiens primära resultat, alltså att de intervjuade respondenterna hade omfattande språkliga resurser, att de hade väldigt olika synsätt på språks funktion och värde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmän. Överlag framkom även en relativt tydlig skiljelinje mellan eleverna som läste franska steg 2 och eleverna som läste franska steg 4 och 5, då elever i steg 2 jämförelsevis framstod som omotiverade. I övrigt betonade respondenterna vid flertalet tillfällen den centrala roll som sociala relationer spelar i undervisningen av moderna språk.

Syftet med den här studien är att undersöka att genom läsningen av en berättelse kan läraren motivera elevernas deltagande i sitt lärande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska språket. Detta är ett kvalitativt arbete som handlar om hur lärare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbättra deras skriftliga och muntliga färdigheter genom att läsa en berättelse. Arbetet strävar även efter hur berättelsen kan användas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lärande. Under VFU perioden observerade läraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. Läroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade läraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie där berättelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lärande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska. Därmed blir eleverna också kapabla att skriva sina egna texter. Under utvecklingen av det undervisningsförlopp studie tillämpar läraren teorin ”Learning by doing”. Teorin handlar om att läraren ska ge eleverna möjligheten att arbeta aktivt i undervisningen, det vill säga, de ska utföra olika och varierade aktiviteter och uppgifter för att tillägna sig kunskaper. Dessutom arbetar läraren ur ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär att lärandet sker genom sociala interaktioner, det vill säga att eleverna samarbetar i ett socialt sammanhang för att utveckla uppgifterna. Det undervisningsförlopp studie genomförs under två veckor under sex lektioner i årskurs 8 på en grundskola i Norrköping. I denna studie deltog 23 elever mellan åldrarna 13-14 år med olika social bakgrund. Resultatet blev positivt. Eleverna utvecklade sina kunskaper i spanska på ett positivt sätt. Berättelsen visade sig vara ett bra redskap för att undervisa spanska. Eleverna blev motiverade i undervisningen och deltog i de olika uppgifterna för att slutligen kunna skriva sin egen text.

Denna studie handlar om hur man arbetar med ordinlärning i ett främmande språk. Syftet med arbetet är att undersöka hur ordinlärningen går till när man börjar läsa ett nytt språk.  Studiens huvudsakliga frågor är: vilka strategier använder lärarna sig av för att utveckla elevernas ordinlärning samt hur uppfattar lärarna elevernas ordinlärning. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats använts. De intervjuer som utförts kallas enligt Allan Bryman semistrukturerade och det är språklärare som undervisar i moderna språk som agerat informanter. Frågorna som användes i undersökningen har utformats enligt Allan Brymans råd om intervjufrågors utförande. Förutom intervjuer så har även litteraturstudier används för att kunna besvara arbetets frågeställningar. Resultatet av denna undersökning visar på att lärarnas sätt att arbeta med ordinlärning i huvudsak sker genom helt individuella arbetssätt. Detta tyder på att undervisningen är anpassad efter lärarnas perspektiv om lärande. Lärarnas osäkerhet kring hur eleverna lär sig ord är ett tecken på att kommunikation mellan lärare och elever inte är så bra som den kunde vara. Mycket fokus läggs på hur klassrumsundervingen skall gå till och väldigt lite på hur eleverna själva kan bredda sina kunskaper i det tilltänka målspråket. Detta kan ju på sikt ha förödande konsekvenser i elevens förmåga att ta till sig ett nytt målspråk.

Den har studien har undersökt tre läromedel för spanska som moderna språk, två för årskurs 9 samt ett för gymnasieskolan. Då läromedel använder sig av så väl bild som text, har studien utgått från ett multimodalt perspektiv. Syftet var att skapa förståelse kring hur kvinnor och män porträtteras i läromedel för spanska som moderna språk. Genusrepresentationen har beräknats och analyserats utifrån ett kodningsschema, vilket grundades i antal individer, placering i hemmiljö samt yrkestillhörighet. Empirin har betraktats utifrån tidigare forskning kring ämnet, Connells genusteori och Lukes tredje maktdimenson som syftar till det undermedvetna. Ur Connells har fokus lagts på genusrelationerna, då dessa blir synliga utifrån hur män och kvinnor porträtteras. Genusrepresentationen i de insamlade data kan förstås utifrån ett maktperspektiv där män är överordnade kvinnan i arbetslivet, samtidigt som den visar en jämnare bild av det totala antalet manliga och kvinnligare individer än vad som presenterats tidigare. Därtill kan den förstås utifrån en samhällelig kontext, där den bild som visas i läromedel inte stämmer överens med verklighetens yrkesfördelning.