Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en diskussion kring de moderna språkämnenas legitimitet i den svenska skolan. Detta genom att undersöka språklärares syn på möjligheten att inkludera arbetet med värdegrundsfrågor i undervisningen i moderna språk. Studien innefattar också en jämförelse med undervisningen i ämnet engelska. Undersökningens teoretiska förankring utgörs av fyra olika synsätt på relationen mellan utbildning och demokrati, nämligen lärande om, genom och för demokrati, samt demokrati här och nu . Viktiga utgångs- och referenspunkter för examensarbetet är dessutom grund- och gymnasieskolans läroplaner, samt Skolverkets presentation av skolans värdegrundsarbete. Den aktuella studien har genomförts med hjälp av samtalsintervjuer med lärare som har ämneskombinationen moderna språk/engelska. Resultatet från dessa intervjuer visar att samtliga av de ovan nämnda synsätten i någon mån kan återspeglas i undervisningen i moderna språk, om än i varierande grad. Förekomsten av respektive synsätt tycks bland annat bero på elevernas kunskapsnivå i målspråket, lärarens intressen och erfarenheter, gruppstorlek, samt undervisningens tidsutrymme. I jämförelsen med engelskämnet konstaterade de intervjuade språklärarna att det framförallt är två saker som de moderna språken kan bidra med till värdegrundsarbetet. Dels kan kunskaper i ytterligare främmande språk utöver engelska ge utökade möjligheter att knyta an till andra folk och kulturer, dels kan språkstudierna förse eleverna med nya perspektiv på exempelvis kulturella företeelser och människors olika livssituationer. Det sistnämnda kan leda till en utveckling av elevernas generella interkulturella kompetens, vilket är en viktig målsättning i det nutida språkklassrummet.

Syftet med den här undersökningen är att förstå och få bättre kunskaper om elevers avhopp från moderna språk i grundskolan, samt diskutera vilka faktorer som kan påverka att elever väljer att fortsätta studera moderna språk. Undersökningen är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fyra lärare som undervisar moderna språk, samt gjordes en enkätstudie med 48 elever som läser moderna språk i åk 9. Resultaten har analyserats utifrån Dörnyeis (2009) motivationsmodell, L2 Motivational Self System model, samt Henrys (2012) modell, The Ideal L3 Self.  Studien vill lyfta att elevers avhopp från moderna språk påverkas av olika motivationsfaktorer som kan härledas till externa och interna orsaker, och inte minst till hur språkelever upplever sig själva som framtida målspråkstalande.   Resultaten från studien visar att situationen runt moderna språk är komplicerad och fortfarande relativt outforskad, samt att mer forskning behövs för att bredda perspektivet runt ämnet moderna språk.

Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares attityder till grammatikundervisning, med fokus på grammatiken som redskap vid inlärning av moderna språk. Två gruppintervjuer genomfördes med tre respektive fyra högstadieelever. Två lärare som undervisar i både svenska och moderna språk intervjuades också, även dessa aktiva på högstadiet. Resultatet visar att eleverna har en negativ inställning till grammatikundervisningen i svenska och anser att den är tråkig, ointressant och överflödig. Grammatikundervisningen i deras moderna språk värderas högre. Eleverna separerar även grammatiken inom svenskämnet och moderna språk och ser den inte som överförbar. De upplever inte heller ett behov av att använda den svenska grammatiken som ett metaspråk vid lärarrespons eller för att tala om texter. Lärarnas attityder till grammatik är mycket positiva, men deras försök att engagera eleverna är inte alltid lyckade. Grammatikens värde behöver därför belysas tydligare och mer återkommande för att bli mer synligt för eleverna.

Der Aufsatz untersucht die Stellung der deutschen Sprache in schwedischen Schulen. Zuvor war Deutsch nach Englisch die beliebteste Fremdsprache. Jetzt ist es Spanisch. Der Ziel ist herauszufinden, warum Deutschstudien an schwedischen Schulen abnehmen und mögliche Maßnahmen. Die Methodik besteht aus einer Expertenbefragung. Die Diskussion basiert auch auf Medienartikeln, Statistiken und früheren Forschungen.  Gründe und mögliche Maßnahmen für die Beibehaltung der Sprachkenntnisse in Deutsch werden hier vorgestellt. Die Schlussfolgerung ist jedoch, dass das Interesse an Deutsch weiter sinken wird.

Ett problem som har blivit mer och mer förekommande under de senaste åren i den svenska grundskolan handlar om möjligheten att kunna välja bort moderna språk. I denna studie undersöks spansklärares upplevelse av deras motivation i att motverka elevers avhopp från spanska på högstadiet. Syftet består av att ta reda på vad spansklärare anser hur deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta med sina spanskstudier. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: vad menar spansklärare hur deras motivation bidrar till att deras elever fortsätter läsa spanska på högstadiet och hur upplever spansklärare att deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta sina studier i spanska på högstadiet. Arbetet utgår från en kvalitativ metod som bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra obehöriga och en behörig spansklärare som arbetar i grundskolan. Resultatet, som har analyserats utifrån Self-Determination teorin, visar att det finns likheter och olikheter i hur de intervjuade spansklärarna upplever sin motivation i att motverka deras elevers avhopp från spanska. Det har framkommit att majoriteten av spansklärarna i studien blir motiverade av olika yttre faktorer. Alla deltagande lärare i denna studie verkar vara överens om att elevernas motivation påverkar mer eller mindre deras motivation och vice versa vilket kan visa på ett ömsesidigt behov mellan både partnerna.

Syftet med denna uppsats är att förstå och diskutera elevers avhopp från moderna språk. Vilka anledningar uppger eleverna till att de hoppat av? Hur såg eleverna sig själva som språkinlärare inför språkvalet och hur förändrades den bilden? Hur ser lärare och specialpedagog på avhoppen?Genom intervjuer med elever och lärare på en skola har jag velat belysa vad som föregår elevers beslut att hoppa av undervisningen i moderna språk och förstå de bakomliggande orsakerna till det. Denna uppsats utgår därför från ett hermeneutiskt perspektiv och metoden som använts är kvalitativ. Resultatet har analyserats med hjälp av Henrys (2016) tillämpning av Dörnyeis modell L2 Motivational Self System. 

Motivation har en central plats vid språkinlärning. Kan man förstå vad som händer under vägen och vilka faktorer som styr, är det också möjligt att göra något åt det. Eleverna anger stress, prov och läxor som de viktigaste anledningarna till deras avhopp. Även täta lärarbyten anges som orsak. Men framför allt talar eleverna om att det är svårt och att de inte hänger med. Lärarna är entydiga: det blir för svårt.Det finns ett antal riskfaktorer som kan leda till avhopp. Sådana riskfaktorer är stökiga klassrum, lärarbyten, att eleverna inte känner sig sedda, inte förstår och därför inte hänger med samt rädsla för att inte klara av studierna. Det är därför viktigt med en engagerad lärare som uppmuntrar och ser alla elever, även de som inte hänger med. Det är också viktigt att som lärare reflektera över sin egen lärarroll.

I detta arbete utforskar vi gymnasieelevers motivationsgrunder i moderna språk, utifrån de moment som förekommer under deras lektioner: kommunikation (lyssnande, tal, läsning och skrivande), samt grammatik och översättning. Metoden som använts är kvantitativ undersökning genom elevenkäter till elever som tidigare studerat franska på högstadiet och fortsatt med det på gymnasienivå.Huvudsyftet med undersökningen var att utreda vad elever önskar sig av en fransklektion, för att förse språklärare med indikationer om hur lektioner kan läggas upp på ett sådant vis att elever motiveras, fullföljer sina studier i målspråket och inte hoppar av. Vi jämför också elevernas önskningar med Skolverkets direktiv, samt forskning om såväl studiemotivation som främmandespråksinlärning. Vår tes är att vi genom att fånga elevernas perspektiv på lektionerna kan stärka deras motivation att lära sig språket.Vår slutsats är att elever motiveras av ett högt fokus på kommunikation, framförallt muntlig produktion, men att grammatik och översättning ändå har viktiga roller att spela i undervisningen.

Spanska är idag det mest lästa av de valbara språken i den svenska skolan, men liksom de andra moderna språken lider spanskaämnet av problem med avhopp och motivation. Eleverna uppfattar språken som svåra, och inte så användbara.  Syftet i uppsatsen är att analysera och tolka styrdokumenten som gäller spanska på gymnasiet och kommunala vuxenutbildningen, samt konkreta exempel från undervisningsämnet spanska, från en ny kontext. Neurovetenskap och neuropsykologi används idag inom många områden där man vill arbeta med motivation, beteendedesign och förändringsprocesser. En förståelse för hur hjärnan fungerar har på andra områden lett till metoder, som också skulle kunna användas i skolan.  Arbetet utgår från ett analytiskt perspektiv, för att genom en kvalitativ analys tolka ämnesplan, läroplan, exempel från läroböcker, samt konkreta svårigheter i spanska språket i en undervisningssituation. Genom att analysera dessa från en ny kontext av beteendevetenskap och neurovetenskap vill jag dels undersöka om moderna kunskaper om hjärnan finns avspeglade i styrdokumenten, och dels hur dessa kan användas inom spanska som undervisningsämne.  Resultaterna från undersökningen visar att det finns en potential att styrka styrdokumenten och tala mer om hur undervisningen skall ske, istället för bara om vad som skall undervisas. Tekniker från beteendevetenskap och neuropsykologi kan också användas inom lärandet av moderna språk och spanska. Det finns goda möjligheter att styrka undervisningsämnet spanska och moderna språk genom att tillföra dessa kunskaper och denna erfarenhet.

Kurs- och läroplaner styr svensk skolas syfte, mål och innehåll. Vår nuvarande läroplan Lgr11 är en lärares främsta styrdokument och jag har velat undersöka vad som står i denna skrivelse avseende kultur med utgångspunkt i moderna språk med fokus på tyska. Den nationella och internationella diskursen kring kultur och språk har ändrats under åren och alltmer kommit att handla om interkulturell kompetens. Frågan är då vad som står i styrdokumenten avseende interkulturell kompetens och hur den ska uppnås. Syftet är att se hur styrdokumenten kan tolkas utifrån denna frågeställning. Jag har gjort en kvalitativ textanalys av den övergripande läroplanen, kursplanen för moderna språk samt kommentarerna till kursplanen. Analysen av texterna är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har funnit att i de undersökta texterna syns en tydlig strävan efter att elever uppnår interkulturell kompetens. Det finns en vision om att elever blir interkulturellt kompetenta medborgare i en global värld. Med utgångspunkt i elevers egna erfarenheter och villkor ska den kulturella kompetensen leda till ökad förståelse och medmänsklighet både nationellt i vårt mångkulturella samhälle och internationellt. Genom att våga göra sin röst hörd på målspråket och genom interkulturell medvetenhet som utgår från demokrati och solidaritet kan eleven interagera och mötas i samhälls- och kulturlivet internationellt.

Syftet: Att undersöka läxornas konstruktion, på vilket sätt elever arbetar med dessa och slutligen hur dessa vidareutvecklas i klassrummet inom ämnet moderna språk. Fokus ligger på eleverna egna uppfattningar kring läxor och även om dessa nyttjas på ett sätt som bidrar till elevernas förutsättningar att lära sig ett av de moderna språken. Med en fenomenografisk utgångspunkt vill jag kunna beskriva variationer i hur eleverna uppfattar läxor i spanska, franska och tyska. Arbetet är en kvalitativ undersökning och bygger på intervjuer med elever i årkurs 9.  Resultat: Undersökningen visade inte bara hur eleverna arbetar med läxor i moderna språk, utan även pedagogernas arbetssätt kring dessa. Eleverna svar kunde ge  en inblick om deras tankar kring vad de tror är syftet med läxor, deras egen upplevelse med att arbeta med dessa och sedan uppföljningen i klassrummet tillsammans med lärare och klasskamrater.