Abstract My purpose of doing this study is to investigate the culture of delivering education in a strange combination of subjects labelled ”Language choice Swedish/English”. The activity however exists without curriculum, syllabus or certification. I want to put study the problem of delivering an educational activity without national certification. I will use a hermeneutic approach and render properly the headmaster’s, the teachers’ and the students’ views on the activity in one school. “Langue choice Sv/Eng” is available for six to nine grade students. The headmaster’s and the teachers’ justification of the activity is that they offer help for students who need extra training in Swedish and English. / Sammanfattning Syftet med min studie är att undersöka utbildningskulturen i en skola när de undervisar i en ämneskombination som heter ”språkval svensk/engelska”. Kombinationen saknar egen kursplan och betyg. Jag vill belysa problemet genom att med hermeneutisk ansats tolka rektorerna, lärarnas och elevernas åsikter om ämnet. Idag erbjuds språkvalet som en valmöjlighet för eleverna i årskurserna 6 till 9. Intentionerna från rektorer och lärare är att svensk/engelska ska finnas tillgängligt för elever som behöver extra undervisning i svenska och engelska och/eller avstår att läsa ett annat modernt språk. Men svensk/engelskan har med att årskurserna ökar blivit ett ämne som används till stöd för alla ämnen. / Klevaskogen 110 455 92 Munkedal Tel: 0524-10623, 070-325 88 80

The purpose of this study is to investigate what students in high school think of contemporary languages studies and to understand their motivation to continue or not continue with them. The work is relevant, as fewer students continue to study contemporary languages at high school, despite international globalization and society's need for people who speak more than one foreign language. The survey methodology is quantitative with some qualitative elements. Electronic surveys were sent to students in high school in the county of Jämtland in the north of Sweden. There were 226 respondents to the survey and in their answers I can appreciate that several of them think that it’s enough to speak English and are not interested in any other languages. However, more than half, 174 students in this study find the advantages and enjoy learning another language. The majority of those who don’t continue with their contemporary languages studies think that the burden of studies is too much. They think that the lessons or/and the teachers are not motivating, the expectations are too high and they don’t get the same support from the school as they get in other subjects. They feel that maybe the school should give better information and adapt the courses to the students, get better teachers, make the lessons easier and provide more help to the students in the contemporary languages area. / Syftet med studiet är att undersöka vad gymnasieelever tycker om moderna språk studier. Detta för att förstå vad som påverkar elevernas motivation att fortsätta eller inte fortsätta att studera moderna språk. Arbetet är relevant, eftersom färre studenter fortsätter studera moderna språk i gymnasiet, trots internationell globalisering och samhällets behov av personer som talar mer än ett främmande språk. Undersöknings metoden är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Elektroniska enkäter skickades till gymnasieskolan elever i Jämtlands län i norra Sverige. Jag fick 226 svar, enkäten och resultaten av undersökningen visade att flera av respondenterna tycker att det räcker med att kunna engelska och de är inte intresserade att lära sig något annat språk. Trots detta är mer än hälften av undersökta elever i studien (174 elever) intresserade av att lära sig ytterligare ett språk. De ser fördelarna med det och de tycker även om språk. Majoriteten av dem som inte fortsätter med sina samtida moderna språk studier anser att moderna språkstudiernas börda är för mycket, de finner inte tillräcklig motivation i lektionerna och/eller lärarna. Dessutom tycker de att förväntningar är för höga och att de inte får samma stöd från skolan som de får i andra ämnen. De tycker att skolan kanske bör anpassa kurserna till studerande, skaffa bättre språklärare, göra lektionerna enklare och ge mer stöd i contemporary språk till de eleverna som behöver det. / VAL

Huvudsyftet med detta arbete är att är att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna språk idag och tidigare traditionell språkundervisning. En del av syftet är också att undersöka vilka metoder/arbetssätt som används vid språkinlärning. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer läroplanen i moderna språk ifrån tidigare läroplaner är betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi språklärare ska lära eleverna att kommunicera ännu bättre så att de kan göra sig förstådda internationellt. Vi ska lära dem mer om ländernas kulturer för att fördjupa denna språkförståelse och vi ska lära dem att hantera olika slags informationsteknik. Resultatet av intervjuerna visar att ingen av de ntervjuade lärarna säger sig använda någon speciell metod i sin undervisning idag. De säger istället att de har plockat ut godbitarna ur olika metoder för att sedan skapa ett eget arbetssätt.

I detta arbete undersökte jag om högstadiespråklärare och SFI- lärare på Komvux ansåg sig bli påverkade av elevernas ålder och motivation, samt lektionstiden när de valde undervisningsspråk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar på målspråket (det språk eleverna ska lära sig), samt undersökte varför de valde det undervisningsspråket. Jag intervjuade också en metodiklektor. Jag samlade in information från de berörda respondenterna genom ett frågeformulär via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer. Resultatet visade att högstadiespråklärare använde elevernas modersmål till stor del i undervisningen. De trodde inte att ålder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningsspråk, men de var överens om att motivationen påverkade dem. SFI- lärarna på Komvux använde till nära hundra procent målspråket i sin undervisning. Varken ålder, tid eller motivation påverkade dem, utan skolans policy samt att de skilda modersmålen i klassen gjorde det svårt att hitta en annan gemensam utgångspunkt. Diskussionen handlade om huruvida elever och föräldrars attityd och motivation kan påverka högstadiespråklärarnas val av undervisningsspråk, samt berörde undervisningsspråkets påverkan på en likvärdig utbildning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till. Resultatet kommer fram till några motsägelsefulla slutsatser. Å ena sidan är flerspråkiga elever framgångsrika språkinlärare, å andra sidan behöver de först lära sig svenska och engelska för att få läsa moderna språk. Å ena sidan ska eleverna inte ha läxhjälp i moderna språk, å andra sidan förväntas föräldrarna kunna stötta sina barn i ämnet. Hur lärare ser på L2-elevers möjligheter i moderna språk kan kortfattat antas bero på vilken inställning de har till ämnets prioritet och språkinlärning.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn & Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital. Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor. Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen. Detta kan ha betydelse för elevernas studieambitioner på lång sikt. Dessa tendenser kan också skönjas i denna studie. Det är vanligare att elever som får sitt lärstilsbehov tillgodosett i undervisningen också planerar att studera vidare efter gymnasiet. Näst vanligast är kombinationen av att elever som både har högt kulturellt kapital och får sitt lärstilsbehov tillgodosett planerar att studera vidare efter gymnasiet. Det är mindre vanligt att enbart högt kulturellt kapital har ett samband med elevens studieambitioner. Den viktigaste slutsatsen som man kan dra är att inte underskatta vikten av lärstilsanpassad undervisning och variationen av undervisningsmetoder.

Denna uppsats har undersökt könsstereotypisering och representationen av kvinnor och män i läromedel i italienska på gymnasieskolan. De analyserade läromedlen till antalet fyra (Prego 1, Ciao 1, Comunicare 1 och Amici 1). De är utgivna av Sveriges största läromedelsförlag och utgår från att läsaren talar svenska (i exempelvis inledningar, grammatikavsnitt, gloslistor och anvisningar). Läromedel har i allmänhet ett stort inflytande att forma elevers föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Den svenska läroplanen för gymnasieskolan fäster stor vikt vid värden om jämställdhet och möjligheten att eleven själv ska få skapa sin identitet utan att vara bunden till traditionella könsmönster. Studiens frågeställningar syftar till att utforska synligheten av kvinnor och män, representationen av deras givna yrkesroller och hur karaktärerna framställs utifrån genusstereotyper. Metoden som används är både kvantitativ och kvalitativ för att kunna besvara på uppsatsens frågor på ett lämpligt sätt. Resultaten visar att skillnaden mellan manliga och kvinnliga karaktärer vad gäller synlighet är marginell, men männen är alltid i majoritet. Det stämmer även gällande yrken: Män tilldelas fler yrkesroller än kvinnor. Trots det finns det något enstaka normbrytande exempel. Slutligen visar analysen på att läromedlen till en viss del ger uttryck för genusstereotyper.

Uppsatsen redogör för resultatet av kvalitativ och kvantitativ undersökning i form av en enkät i ämnet franska på högstadiet både i Sverige och i Norge. Syftet med undersökningen var att öka kunskap om hur ett urval av lärare inom franska både i Norge och i Sverige förhåller sig till formativ bedömning och hur de tillämpar av fem s.k nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisning. Studie innebar att ett urval av lärare skulle svara på vad formativ bedömning innebär för de och i vilken utsträckning de använder sig av de fem nyckelstrategierna. Vidare undersöktes vilka fördelar och utmaningar de inser med den metoden samt vilka resurser de saknas idag. Till sist behandlades också frågan om hur respondenterna uppfattar relationen mellan formativ och summativ bedömning. Resultaten från enkäten jämfördes och analyserades både kvantitativt och kvalitativt.    Resultatanalysen visar att både i Norge och i Sverige innebar formativ bedömning att föra lärandet framåt och att den mest använda strategin är att ge feedback till elever. I båda länder insågs att formativ bedömning har några fördelar såsom att elever presterar bättre, är mindre stressade och fokuserar mindre på betyg. Av de utmaningar som lärare upplevde var tidsbrist, storlek på grupper samt brist på kunskap om feedback de mest återkommande svaren. Lärare upplevde också att de skulle önska sig ha mindre grupper samt mer fortbildning inom formativ bedömning.  Undersökningen visade också att det var en större andel av norska respondenter än svenska respondenter som skulle vilja jobba bara formativt och inte behöva sätta betyg. Till sist menade de flesta respondenter i båda länder att det gick att kombinera både betygsättningen med det formativa bedömningen.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i moderna språk har för kunskaper för att kunna identifiera, uppmärksamma och anpassa sin undervisning för att bemöta elever med särskild språkbegåvning och tillgodose deras behov.  Studiens teoretiska utgångspunkter är Sternbergs och Zhangs Pentagonal implicit teori (1998) och Renzullis The Three Ring Conception of Giftedness teori (2016). Studiens material är kvantitativ och kvalitativ enkät som har vänt sig till lärare i moderna språk i tre olika kommuner. Ytterligare material är svar från kvalitativa intervjuer med specifika respondenter. Med hjälp av de teoretiska begreppen analyseras lärarnas svar och deras tankar och uppfattningar som finns kring begreppet särskild språkbegåvning.   Resultatet visar att de insatser som förekommer på skolor och som är inriktade till särskilt språkbegåvade elever är i form av kompetenshöjande föreläsningar och information. Det saknas ofta konkreta handlingsplaner som lärare kan förhålla sig till. Vidare synliggör resultatet att det inte finns en gemensam riktlinje för hur undervisningen för den särskilt språkbegåvade eleven kan anpassas. Slutligen finns det fortfarande utmaningar för lärarna att identifiera den särskilt språkbegåvade eleven.

An important part of becoming a teacher is to have good knowledge of the educational objectives set by the Swedish National Agency for Education. The objectives are clearly expressed, however, how to reach them is not mentioned. This leads to different interpretations and uncertainty for many teachers about the best way of teaching grammar and whether textbooks are useful for this purpose. This study aims at exploring whether high school grammar exercises in French as a foreign language could be considered to be in accordance with the stipulated goal of the Swedish National Agency for Education.Four text- and exercise books in French used during two different Curriculums for the upper secondary school and covering a period of 10 years, are analyzed. The purpose of analyzing the exercises in the textbooks is to find out whether they offer communication focused grammar exercises and if these exercises offers opportunities to develop communicative abilities. Furthermore, we also examine potential changes between the different versions of the text -and exercise books, published with an interval of ten years.The results through a mixed methodology approach, using both a quantitative and a qualitative method, showed in particular that the examined books have a large number of grammar and oral exercises. Communication could therefore be considered as reinforced. The exercises offered in the examined books show that they as a general are in accordance with the stipulated goals of the Swedish National Agency for Education.