No description available.

No description available.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar. Vi får dock fram att majoriteten av professionerna inte hanterar situationen utifrån den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. I diskussionen talar vi om olika verktyg som skulle kunna användas för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet.

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser – ekonomiska, kulturella, sociala eller andra – som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra. Genom en OLS-regression gjord med data från 1234 svenska niondeklassare framträder fyra källor till socialt kapital vilka har en positiv påverkan på elevens betyg, nämligen familjesammansättning, familjens kontakter, elevens föreningsmedlemskap och elevens vänner. Resultaten tyder på att bättre tillgång till socialt kapital från någon av dessa källor leder till bättre studieresultat. En vidare analys visar att elever med mer välutbildade föräldrar och föräldrar med mer prestigefyllda arbeten har bättre tillgång till socialt kapital. Såväl flickor som elever vars föräldrar är födda i ett annat land har dock bättre tillgång till socialt kapital än andra elever. Detta indikerar att socialt kapital i viss mån kan vara en utjämnande faktor mellan grupper, samtidigt som det i större utsträckning förstärker skillnader mellan klasser. / There is a well-known link between social background and educational achievements. Students whose parents have studied longer and have more prestigious work perform better. Research also suggests a connection between access to social capital and achievement in schools. However, this connection is little studied in Sweden. This study aims to fill this gap, while also inquiring into whether social capital is an equalizer or rather a factor that furthers societal divides. Following the theoretical development of Pierre Bourdieu, Nan Lin and others, I define social capital as the valuable resources – economic, cultural, social or other – that are only accessible through a person’s social network. Using a stepwise multiple OLS-regression and data collected from 1234 Swedish students at the last term of compulsory school, I identify four sources of social capital connected with educational achievement: family, friends of the family, membership in voluntary organizations and the student’s peers. The results indicate that greater access to social capital from any of these sources leads to greater academic achievements. A further analysis reveal that access to social capital from each of these sources depends on the student’s social background. Students well educated parents and parents with more prestigious jobs have greater access to social capital. However, both second generation immigrants and girls within this study report greater access to social capital than their male, non-immigrant peers. This suggests that social capital can to some extent be an equalizer between groups, while it to a larger extent is a divider between classes.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder. Syftet med studien är att se huruvida etnisk boendesegregation reproduceras mellan generationer samt att ta reda på huruvida ett antal olika faktorer påverkar graden av reproduktion.Det material som ligger till grund för studien är hämtat ur Stockholmsdatabasen, varifrån ett slumpmässigt urval av 19274 individer födda år 1974 drogs. Genom Chi2-test och logistisk regressionsanalys framkommer att ju större andel utlandsfödda i uppväxtområdet, desto större andel i boendeområdet i vuxen ålder. Anmärkningsvärt är ändå att en majoritet av de som växer upp i dessa områden flyttar till områden med lägre andel utlandsfödda i vuxen ålder. Det framkommer också att kön, föräldraskap, ekonomiska faktorer och social bakgrund har betydelse för valet av boendeområde, samt att utbildningsnivå saknar en sådan påverkan.

No description available.

Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna. De första resultaten tydde på ett samband mellan historieintresse och konsumtion av historia på fritiden, mellan historieundervisning och historieintresse, samt mellan funktionalistisk historiesyn och historieintresse. Efter kritisk granskning av stickprovets representativitet, tolkning av resultaten, samt jämförelse med tidigare forskning var de viktigaste slutsatserna:Vid gymnasiets början var eleverna historiesyn övervägande intentionalistisk. Historieintresserade elever, särskilt de som konsumerade historia via Internet på sin fritid, tenderade att få en mer funktionalistisk historiesyn under skolgången. För elever med ett svagt historieintresse gällde det motsatta. Detta oavsett elevens bakgrund och antalet historiekurser i gymnasiet vilket däremot påverkades av historieintresset. Slutligen tenderar historieintresserade elever att konsumera mer historia på sin fritid.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg. Studien visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har påverkat elevernas val av program. Samtidigt visar den att studie- och yrkesvägledningen inte har varit betydelsefull. Med stöd av Pierre Bourdieus begreppsram kan vi konstatera en tydlig koppling mellan elevers habitus och deras val av gymnasieprogram.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända afghanska mäns bakgrund har påverkat deras skolkarriärer i Sverige, genom att använda kvalitativa intervjuer med sex afghanska elever. De berättar i retrospektiv om erfarenheterna och kapital i hemlandet och tiden som nyanländ på gymnasieskolan. Tre av dessa bor i medelstor stad och resten bor i småstäder. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bourdieus sociologiska teori, Hodkinson och Sparks Careership-teorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna hade en låg klassposition i hemlandet och Sverige. Dessa nyanlända saknade svenska språket och kulturella normer vilket bidragit till utanförskap på gymnasieskolan som nyanlända, där eleverna känner sig tvingade att söka stöd hos utländska eleverna istället för svenska klasskamrater. Vidare har lärarens stöd varit en viktig faktor för att lyckas på gymnasiet, men det förekommer att läraren agerar dörrvakt i samband med karriärvalet för att minska elevernas möjlighet att välja högre studier. Det visar sig även att det pedagogiska stödet att hantera utanförskapet i skolan och framtida karriärutveckling är bristande. Vårt resultat visar också att klass och etnicitet i samspel skapar social reproduktion, medan kön samspelar med sociala klassen genom att eleven väljer manliga traditionella yrken som leder antingen till social reproduktion eller uppåtgående klassresa. Vi förslår framtida forskare att studera motivationens påverkan på de nyanlända elevernas skolkarriär.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan. På sikt innebär det att den ojämlika och orättvisa fördelningen av ett begränsat antal utbildningsplatser och arbetstjänster mellan samhällsklasserna således leder till att de befintliga klasstrukturerna/klasspositionerna (borgarklass, medelklass, arbetarklass) i samhället är svårföränderliga och förmodligen kan bestå.Nyckelord: betyg, Bourdieu, Bronfenbrenner, skolval, social reproduktion, utbildningskulturtradition