No description available.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för elevers uppfattningar av läromedel i historieundervisning och därigenom identifiera deras ämnesförståelse i historieämnet. En av anledningarna till syftet var att få en förståelse över vilka läromedel som gör historieämnet intressant. Med hjälp av intervjuer med elever från årskurs nio har studiens frågor om vilka läromedel som gör historieämnet intressant och vilka läromedel de enskilda eleverna vill använda sig av i historieämnet, och på vilket sätt, besvarats. Resultaten diskuteras även i förhållande till tidigare forskning som behandlar elevers uppfattningar om läromedel och olika arbetssätt.

BAKGRUND: Allmänheten är medveten om att historia är ett viktigt ämne för förståelsenför samtiden och för att kunna tolka dåtiden. Historia hjälper människor att få en föreställningom demokratins värld, uppfattning och förståelse för andra människors kulturarv samt hjälpermänniskan att skapa sin identitet. Det har i årtionden debatterats om historieämnets existensoch omfattning i skolans värld av såväl historielärare, historiker, politiker som massmedia.Det är på grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om ämnet.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka i hur stor utsträckning elever är intresseradeav historieämnet i årskurs fem. Vi vill ta reda på vad elever är intresserade av i historieämnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frågeformulär till elever i årskurs fem på tvåskolor i västra Sverige. Utifrån bakgrund, teoretisk utgångspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjälp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vår studie kom vi fram till att elever är intresserade av hur människorna levde förr i tiden,andra länders historia och lokalhistoria. Av de ämnen inom historieämnet vi undersökteintresserar sig elever minst för krig. De faktorer som gör att elever intresserar sig förhistorieämnet är estetiska moment och genuina upplevelser i historieundervisningen. Deteleverna ansåg var mindre intressant i historieundervisningen var teoretiska moment.

Syftet med examensarbetet är att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra ämnet mer attraktivt. Undersökningen bygger på en kvantiv enkät och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefär lika många elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra världskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan båda var lika intresserade av kriget. Eleverna vill läsa om ämnen som är nära vår egen tid. De tycker att det är minst intressant att läsa om kungar. Eleverna ville ha mer grupparbete i sin undervisning och mer film då det gav en autentisk upplevelse.

Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna. De första resultaten tydde på ett samband mellan historieintresse och konsumtion av historia på fritiden, mellan historieundervisning och historieintresse, samt mellan funktionalistisk historiesyn och historieintresse. Efter kritisk granskning av stickprovets representativitet, tolkning av resultaten, samt jämförelse med tidigare forskning var de viktigaste slutsatserna:Vid gymnasiets början var eleverna historiesyn övervägande intentionalistisk. Historieintresserade elever, särskilt de som konsumerade historia via Internet på sin fritid, tenderade att få en mer funktionalistisk historiesyn under skolgången. För elever med ett svagt historieintresse gällde det motsatta. Detta oavsett elevens bakgrund och antalet historiekurser i gymnasiet vilket däremot påverkades av historieintresset. Slutligen tenderar historieintresserade elever att konsumera mer historia på sin fritid.

Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolämne med utgångspunkt i didaktikens grundfrågor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas inställning och syn på historieämnet och ämnesinnehållet som en inledande del av ämnesplaneringen och historiekursens upplägg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat från liknande större undersökningar. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieämnet och vad de intresserar sig för bland ämnesinnehållet samt varför de är intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att eleverna har ett någorlunda stort historieintresse och att de anser ämnet som viktigt att läsa i gymnasiet. Innehållsmässigt intresserar de sig allra mest för 1900-talshistoria och då främst världskrigen. Killarna intresserar sig mest för "action", eller krigshistoria och tjejerna för "mjuka värden" såsom familjens historia. Jag kan dessutom konstatera att eleverna till största delen läser historia i skolan för att de är intresserade, men också för att de söker allmänbildning och spänning/avkoppling. / The purpose of this paper is to examine grammar school student's interest for history as a school subject. The paper takes its starting point from two of the history didactics main questions, namely what and why.The paper gives a fairly wide overview of previous research around history interest and history didactics. With the help of inquiry questionnaires I studied the student's interest for history, what they they´re interested in based on contents and why they are interested in history.The results show that the students have a fairly high history interest. They also think that history is important to study in grammar school. Their interest based on content shows that they generally prefer 2000th century history and more specific the world wars. The boys participating in the paper are mainly interested in action based history and war history. The girls are on the contrary more interested of social history and the history of their family. The results lastly show that the students are interested in history, but that they also seek general knowledge and excitement/relaxation through the subject.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i. . I jämförelse med elever i tidigare forskning kan eleverna som deltagit i min undersökning sägas vara mer negativt inställda till historia som skolämne och i allmänhet. I en komparation mellan pojkar och flickor visade det sig att flickorna var aningen mer negativt inställda till historia än pojkarna men i övrigt var skillnaden på deras svar obetydlig.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att klarlägga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvärlden. Jag har utgått ifrån ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att väcka tankar om hur pedagoger kan skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att öka förutsättningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet är att när elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lära sig. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvärlden. Därtill har jag även utgått ifrån två kvalitativa gruppdiskussioner för att få mer uttömmande svar av informanterna. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att historieintresset ökar i samband med elevernas ålder och årskurs men även att killar är mer intresserade av historia än tjejer. Killarna är dessutom mer intresserade av att studera hela världen medan tjejerna föredrar lokal och svensk historia.