<p>Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar. Resultatet visade att forskarna, med ett undantag, kan placeras in i de rådande normerna inom statsvetenskapen. Historievetenskapligt visade det sig att forskarna inte enhetligt kunde placeras inom ett paradigm. Därför lämpar det sig kanske bättre att prata om mindre paradigm inom den stora disciplinen.</p>

Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar. Resultatet visade att forskarna, med ett undantag, kan placeras in i de rådande normerna inom statsvetenskapen. Historievetenskapligt visade det sig att forskarna inte enhetligt kunde placeras inom ett paradigm. Därför lämpar det sig kanske bättre att prata om mindre paradigm inom den stora disciplinen.

Film is a popular media with many impressions and messages. The message can, among other things, be conducted through various historical uses within the films. As a viewer, it is important to have the knowledge of how to analyse these messages and the use of history. The essay makes an analysis of the use of history of six different films based on Japanese culture. The analysis is made by categorizing the films within the different history uses. This is done through a narrative film analysis of the samurai as a symbol in the films and the characteristics shown by the samurai. The result of the analysis is, that the samurais characteristics is shown in several different ways, for example as a strong and loyal warrior, but also as a spiritual character who is interested in writing and reading poems. Some of the films also show the humanity of the samurai, where themselves fail to live up to the ideal of the samurai. The films create a complex image of the samurai who do not always adhere to the ideal depending on what the film aims to show the audience. The samurais were in the earlier films shown to be loyal to the nation but in the later films the direction of the loyalty changed towards the family. The categories used by the films are five out of seven: ideological, political-educational, existential, non-use and commercial. Political-pedagogical and commercial history was the two most common categories and was present in all films, while non-use was the third most popular category and was clearly relevant in five of six films. The result also shows that the time has influenced the film's production both filmically and through messages.

Den här uppsatsen ämnar undersöka hur kvinnor kring sekelskiftet 1800-1900 arbetade för att skapa en kvinnoseparatistisk arena samt höja sig själva som politiska aktörer i en manligt dominerad sfär. Uppsatsen ställer frågor om historikerns identitet och ifrågasätter bilden av den neutrala personen som en man. Undersökningen diskuterar framför allt hur tre kvinnliga historiker verkade för att skapa ett rum där de och andra kan agera utanför den manliga blicken och dess norm. Men den svarar även på frågor om hur kvinnorna bemöttes av sin manliga omgivning. Genom att utföra denna undersökning vill författaren bidra till en vidare förståelse av strategier kvinnor använde för att navigera sig genom en samtid som verkat begränsade för dem och hur de aktivt arbetade för att bidra till kvinnohistorien.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i. . I jämförelse med elever i tidigare forskning kan eleverna som deltagit i min undersökning sägas vara mer negativt inställda till historia som skolämne och i allmänhet. I en komparation mellan pojkar och flickor visade det sig att flickorna var aningen mer negativt inställda till historia än pojkarna men i övrigt var skillnaden på deras svar obetydlig.