Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetsnormer produceras och reproduceras inom snowboardvärlden. Med snowboardvärlden och snowboardindustrin syftar jag på företag, personer, medier och andra som har inflytande inom snowboardbranschen. Genom teorier om maskulinitet och begrepp som genus och normer görs en kritisk kulturanalys av materialet som visar hur maskulinitetsnormer är något som påverkar alla snowboardåkare, oavsett kön. Materialet innefattar en beskrivning av snowboardåkningens historia,  studier av hur snowboardprodukter designas och marknadsförs och hur de både producerar och reproducerar maskulinitetsnormer. I studien visas hur exempelvis snowboardfilmer reproducerar maskulinitetsnormer samt hur den inneboende sexism som finns inom snowboardvärlden är tecken på en rådande hegemonisk maskulinitet. Studien visar även hur kvinnliga snowboardåkare-, snowboardfilmer- och snowboardtillverkare väljer att göra motstånd och förändra snowboardvärlden genom att utmana dessa normer.

Den här uppsatsen ämnar undersöka hur kvinnor kring sekelskiftet 1800-1900 arbetade för att skapa en kvinnoseparatistisk arena samt höja sig själva som politiska aktörer i en manligt dominerad sfär. Uppsatsen ställer frågor om historikerns identitet och ifrågasätter bilden av den neutrala personen som en man. Undersökningen diskuterar framför allt hur tre kvinnliga historiker verkade för att skapa ett rum där de och andra kan agera utanför den manliga blicken och dess norm. Men den svarar även på frågor om hur kvinnorna bemöttes av sin manliga omgivning. Genom att utföra denna undersökning vill författaren bidra till en vidare förståelse av strategier kvinnor använde för att navigera sig genom en samtid som verkat begränsade för dem och hur de aktivt arbetade för att bidra till kvinnohistorien.

Tidigare forskning visar att det finns en skillnad i attityder avseende maskulinitetsnormer mellan män i traditionellt manliga yrken och män i traditionellt kvinnliga yrken. Denna uppsats ämnar belysa normer om maskulinitet och dess påverkan på könssegregering i utbildning och arbetsliv. Könssegregeringen är tydlig med ett traditionellt könsmönster. För en stark jämställdhet är det viktigt att män och kvinnor ges samma möjlighet att välja utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i attityder avseende maskulinitetsnormer mellan studenter inom teknik- och vård/humanioraprogrammen och om det traditionella maskulinitetsidealet dominerar teknikprogrammen. I studien deltog 65 respondenter varav 28 studerade vård/humaniora och 37 studerade teknik. Den empiriska undersökningen utgjordes av en enkätundersökning som avsåg mäta respondenternas attityder avseende maskulinitet. Sex Mann-Whitney U-test visade signifikant skillnad i 1 av 6 undersökta attityder, där Vård/humaniora skattade lägre på Emotionellt återhållsam. Slutsatsen blev att det inte finns en avsevärd skillnad i attityder mellan Teknik och Vård/humaniora och att det traditionella maskulinitetsidealet inte dominerar teknikprogrammen.