<p>Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar. Resultatet visade att forskarna, med ett undantag, kan placeras in i de rådande normerna inom statsvetenskapen. Historievetenskapligt visade det sig att forskarna inte enhetligt kunde placeras inom ett paradigm. Därför lämpar det sig kanske bättre att prata om mindre paradigm inom den stora disciplinen.</p>

Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar. Resultatet visade att forskarna, med ett undantag, kan placeras in i de rådande normerna inom statsvetenskapen. Historievetenskapligt visade det sig att forskarna inte enhetligt kunde placeras inom ett paradigm. Därför lämpar det sig kanske bättre att prata om mindre paradigm inom den stora disciplinen.