Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna. De första resultaten tydde på ett samband mellan historieintresse och konsumtion av historia på fritiden, mellan historieundervisning och historieintresse, samt mellan funktionalistisk historiesyn och historieintresse. Efter kritisk granskning av stickprovets representativitet, tolkning av resultaten, samt jämförelse med tidigare forskning var de viktigaste slutsatserna:Vid gymnasiets början var eleverna historiesyn övervägande intentionalistisk. Historieintresserade elever, särskilt de som konsumerade historia via Internet på sin fritid, tenderade att få en mer funktionalistisk historiesyn under skolgången. För elever med ett svagt historieintresse gällde det motsatta. Detta oavsett elevens bakgrund och antalet historiekurser i gymnasiet vilket däremot påverkades av historieintresset. Slutligen tenderar historieintresserade elever att konsumera mer historia på sin fritid.

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats undersöker eventuella skillnader i historiesynen mellan tre aktuella historieläroböcker för grundskolans senare år. För att ta reda på detta har jag delat upp undersökningen i en kvantitativ analys och en kvalitativ textanalys. I min kvantitativa del har jag använt mig av analysredskapen, stoffstrukturering, stil, stoffurval samt utrymme. Den kvalitativa undersökningen är en textanalys på franska revolutionen utifrån kursplanens mål samt Anders Berge och Knut Kjeldstadlis teorier. I den kvantitativa undersökningen av franska revolutionen och första världskriget visade det sig att skillnaden mellan böckerna i stoffstrukturering inte är speciellt stor. I skillnaden av stoffurval och utrymme, visade det sig att en bok hade ett större urval än de andra två medan andelen utrymme inte skiljde sig nämnvärt. Vad gäller historiesynen på franska revolutionen visar det sig att läroböckerna är tämligen överrens om vilka orsaker som låg till grund för revolutionen. Människors levnadsförhållanden skildras på ett likvärdigt sätt där kvinnans roll är undanskymd och spelar en biroll i historien.</p> / <p>Abstract</p><p>This essay examines possible differences in the historical vision between three recent text books of history for the senior level of the secondary school. As a method I have divided the research into one quantitative analysis and one qualitative textual analysis. In my quantitative research I have used tools of analysis, structure of contents, style, selection of content and the subject’s percentage of the book. The qualitative research is a text analysis of the French revolution based on the goals of achievement for the senior level of the secondary school, and the theories of Anders Berge and Knut Kjeldstadli. In the quantitative research on the French revolution and World War 1 it showed that the difference between the books in the structure of contents is not very big. In the difference between the selection of contents and the percentage of the book it shows that one book has a greater selection than the other two, while the difference in percentage is not very big. As far as the historical vision of the French revolution is concerned it shows that the text books somewhat agree with each other regarding the reasons behind the revolution. The people’s circumstances are described in an equal way where the woman’s role is put in the dark and plays a minor part in history.</p>

<p>Historieförmedlingen i svenska folkskolan, historiesyn och fostran.</p>

Sammanfattning Denna uppsats undersöker eventuella skillnader i historiesynen mellan tre aktuella historieläroböcker för grundskolans senare år. För att ta reda på detta har jag delat upp undersökningen i en kvantitativ analys och en kvalitativ textanalys. I min kvantitativa del har jag använt mig av analysredskapen, stoffstrukturering, stil, stoffurval samt utrymme. Den kvalitativa undersökningen är en textanalys på franska revolutionen utifrån kursplanens mål samt Anders Berge och Knut Kjeldstadlis teorier. I den kvantitativa undersökningen av franska revolutionen och första världskriget visade det sig att skillnaden mellan böckerna i stoffstrukturering inte är speciellt stor. I skillnaden av stoffurval och utrymme, visade det sig att en bok hade ett större urval än de andra två medan andelen utrymme inte skiljde sig nämnvärt. Vad gäller historiesynen på franska revolutionen visar det sig att läroböckerna är tämligen överrens om vilka orsaker som låg till grund för revolutionen. Människors levnadsförhållanden skildras på ett likvärdigt sätt där kvinnans roll är undanskymd och spelar en biroll i historien. / Abstract This essay examines possible differences in the historical vision between three recent text books of history for the senior level of the secondary school. As a method I have divided the research into one quantitative analysis and one qualitative textual analysis. In my quantitative research I have used tools of analysis, structure of contents, style, selection of content and the subject’s percentage of the book. The qualitative research is a text analysis of the French revolution based on the goals of achievement for the senior level of the secondary school, and the theories of Anders Berge and Knut Kjeldstadli. In the quantitative research on the French revolution and World War 1 it showed that the difference between the books in the structure of contents is not very big. In the difference between the selection of contents and the percentage of the book it shows that one book has a greater selection than the other two, while the difference in percentage is not very big. As far as the historical vision of the French revolution is concerned it shows that the text books somewhat agree with each other regarding the reasons behind the revolution. The people’s circumstances are described in an equal way where the woman’s role is put in the dark and plays a minor part in history.

The aim of this paper is to elucidate and analyze history teacher's didactic choices in the conflict between unequal educational materials and the requirements of equality in the curriculum of Swedish secondary school. The empirical data consists of interviews with five secondary school history teachers, observations of their lessons as well as analysis of their tests. The starting point was to investigate teachers' didactic work in the role as a bridge between the non-equal historiography presented in textbooks in history and the curriculum’s demands for equality. Three different approaches have been observed in the teachers' didactic work when considering gender perspective into their teaching: that women become extensions in a male-dominated historiography; that another part of the story is presented when a gender perspective is considered; and that the gender perspective is included in history teaching and becomes an integral part of all the content of the subject. Several of the teachers acknowledged that gender equality is less prioritized than the courses core content and related assessment criteria. By analyzing the data, using theories of gender, this paper concludes that the lack of equal substance content also depends on the school's gender regime in which the male-dominant history is seen as more important than the one that integrates both men and women.

Historieförmedlingen i svenska folkskolan, historiesyn och fostran.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ”befriades” från Danmark. Det nämns knappt något om att han beordrade en mängd avrättningar och inget specifikt om Gustav Vasas råa politiska maktspel. Det som har skapat denna praxis är den utilitaristiska historiesynen. Denna historiesyn är nöjd med hur historiska personligheter som Gustav Vasa har påverkat historien då det betytt väldigt mycket för Sveriges nytta under kommande år. Denna historiesyn är mer påtaglig ju tidigare historia vi studerar i skolböckerna för gymnasiet. I senare historia, där exempelvis Adolf Hitler och Josef Stalin har varit aktiva, påverkar levande offer och offrens anhöriga praxis på så sätt att skolböckerna tvingas att beskriva Hitler och Stalin ur ett moraliskt perspektiv. Det är inte förekommande i exempelvis 1500-tals historia då dessa offer, från denna tidsperiod, inte längre lever och därmed kan den utilitaristiska historiesynen fortsätta verka. Det är också brist på källor från tidigare historia och tidigare historia kan verka abstrakt att ta till sig vilket gör att den utilitaristiska historiesynen påverkar tidigare historia mer än den senare. Det bör dock appliceras en pliktetisk historiesyn på historiebruket av historiska personligheter som Gustav Vasa. Den tvingar historieåtergivning att trots personens betydelse för Sverige främja de moraliska perspektiven under hans regeringstid. Vi bör berätta om offren under dennes styre, då de som offer förtjänar att uppmärksammas på samma sätt som förintelsens offer. Denna historiesyn har också betydelse för att elever skall se utvecklingen av demokrati och vad den betyder för det rådande samhället. Deras källkritiska kunskaper och verktyg främjas även dem av detta synsätt på historia. Denna historiesyn skulle skapa en praxis som gör att vår tid kommer återges ur ett moraliskt perspektiv om ett X antal år. Historieböckerna i gymnasiet skulle enligt detta synsätt kunna ha ett kapitel dedikerat till moraliska perspektiv på historien, likt hur källkritik ofta presenteras, för att främja det moraliska medvetandet gällande historiska personer.

No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever påverkas av deras lärares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lärare och fyra av varje lärares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lärare och jag har lärt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lärarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara påverkas av sina lärare. Det verkar som att begreppet historiemedvetande har förankrat sig djupare bland lärare och elever i jämförelse med en undersökning som gjordes för sex år sedan. / The purpose of this study was to examine whether and how students are affected by their teachers of history and historical consciousness. I interviewed four teachers and four of each teacher's students. My study shows that students have a historical consciousness and history. It was interesting to talk with students and teachers and I have learned a lot about students' receipt of brokerage and history teachers vision to convey history. The survey shows that students not only influenced by their teachers. It seems that the concept of historical consciousness have embedded itself deeper among teachers and students if I compare my study with a survey carried out six years ago.

No description available.