<p>Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen <em>Historia A</em> på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; <em>politisk historia</em>,<em> krigshistoria</em> och <em>kulturhistoria</em>. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys.</p><p>Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna. Sammanställningen av det skriftliga materialet visar dock på att det är de politiska aspekterna som efterfrågas mest i lärarnas examinationsuppgifter, det finns alltså skillnader mellan vad lärarna <em>anser</em> vara viktigast att studera och bedöma och vad som framträder som viktigast i de granskade uppgifterna.</p><p> </p><p>Nyckelord: historiesyn, historiska perspektiv, bedömning, historieundervisning</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiesyn Skolverket har hörsammat i 2019 års revidering av kursplanen i historia för årskurs sju till nio. Studien är intressant utifrån att Skolverkets revidering har varit en öppen process för externa parter att påverka genom att lämna in synpunkter i form av remissyttranden. Studien problematiserar även vilka det är som har fått genomslag för sina intressen i processen. Undersökningen genomfördes i två parallella analyser. Den första delen utgår från en jämförelseanalys av 2011 års kursplan i historia och 2019 års reviderade kursplan. Den analysmodell som användes utgick från tre tematiseringar som följer: - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en genetisk eller genealogisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en konstruktivistisk eller rekonstruktivistisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har hörsammat intressen om att historieundervisningen ska vara identitetsskapande eller fokuserad på att stimulera särskilda förmågor. Den andra delen av analysen använder samma tematiseringar för att analysera de remissyttranden som skickats till Skolverket under revideringsprocessen. Dessa remissyttranden delades in i tre kategorier: Allmänheten, akademin och skolväsendet. Analysen visade att 2019 års revidering lämnade företräde åt en genetisk och rekonstruktivistisk historiesyn samt hörsammades intressen om att historieundervisningen i högre grad ska stimulera särskilda förmågor. Den revideringen låg i linje med de intressen som representanter från skolväsendet, det vill säga lärarkåren och fackförbund, yttrat i sina remissvar. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>

This study shows how the image of Karl XII and his political deed has changed in the public debate during a century. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Karl XII and his political deeds has been used by focusing on moral, political, ideological, scientific and existential interests. The focus has been on three anniversary years for the king´s death, 30 November 1918, 1968 and 2018 and the reporting in three national Swedish magazines, which are: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.  Based on historical cultural perspective, the analysis of the newspapers shows that the attitude has varied greatly over a hundred years. In 1918 the king was a symbol of the true love of Sweden and was depicted as a hero. The king´s memory was used as a nationalist tool. In 1968 the memory of the king came under heavy critisim from moral standpoints. The king was no longer perceived as a hero but as a dictator. In 2018, the public debate was more influenced by scientific and academic perspectives, including discussions on how the memory of the king has been used by right-wing groups. In summary, the anniversary celibrations have shown that the attitude of Karl XII varied depending on how the society valued its history. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Karl XII och hans politiska gärning förändrats i den offentliga debatten under ett sekel. Studien ska därtill med hjälp av historiebrukstypologi undersöka hur historien om Karl XII och hans politiska gärningar har använts genom att fokusera på moraliska, politiska, ideologiska, vetenskapliga och existentiella intressen. Fokus ligger på tre jubileumsår för kungens dödsdag, den 30 november 1918, 1968 och 2018, samt rapporteringen i tre rikstäckande svenska dagstidningar som är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladetoch Aftonbladet.    Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av materialet att bilden av Karl XII varierat över hundra år. År 1918 betraktades Karl XII som en hjälte och förknippades med fosterlandskärleken. Minnet av kungen blev ett nationalistiskt verktyg. År 1968 blev minnet av kungen än mer politiskt laddat och kom att kritiseras starkt utifrån moraliska uppfattningar. År 2018 är det påtagligt att vetenskapliga och akademiska perspektiv präglar den offentliga diskussionen om kungen, samt uppmärksamhet kring hur högerextrema grupper nyttjar minnet av kungen för politiska syften. Sammanfattningsvis har de studerade jubileumsfirandena visat på att förhållningssättet till Karl XII varierat över tid beroende på samhällets sätt att betrakta det förflutna.

This study shows how the image of Gustavus Adolphus's personality and his political deeds have been portrayed in historical works dealing with the overall history of Sweden. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Gustavus Adolphus's personality and political deeds has been used by focusing on the scientific, existential, moral, ideological, and political interests. A total of eight works have been examined during a period stretching from the years 1830-2000.  Based on the historical cultural perspective, the analysis of the historical works shows a consistently positive and idealised portrayal of both Gustavus Adolphus's personality and political deeds. This idealised portrayal of the king is especially visible in the sources from the 19th century where he is ascribed several leadership characteristics and personal qualities. From the 20th century onwards Gustavus Adolphus continues to be described in positive terms, however the idealization aspects in the author’s portrayal are gradually diminishing. Throughout the 20th century a gradual shift in focus from Gustavus Adolphus's personality and his role in political affairs can be observed. Instead, the authors start focusing more on describing the overall course of historical events. In the examination of the different uses of history, the scientific and ideological uses of history are the most visible and dominant elements in the authors portrayal. It has been observed that the scientific use of history over the course of time become a stronger and more dominant at the expense of the other uses of history. In summary, the authors portrayal has shown that Gustavus Adolphus has consistently been viewed in a positive light, however the extent to which he is featured in and the role he plays in the authors depiction has gradually diminished with time. A clear trend towards a more scientific use of history has also been observed. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Gustav II Adolfs person och hans politiska gärningar har framställts i allmänna översikter om svensk historia. Studien ska därtill med hjälp av en historiebrukstypologi undersöka hur historien om Gustav II Adolfs person och politiska gärningar har använts genom att fokusera på vetenskapliga, existentiella, moraliska, ideologiska och politiska intressen. Totalt har åtta verk undersökts under tidsperioden 1830-2000.  Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av författarnas framställningar på en konsekvent positiv och idealiserad bild av både Gustav Adolfs person och politiska gärningar. Denna idealiserade porträtt av kungen är särskilt märkbar i källor från 1800-talet där han tillskrivs ett antal olika ledarskapsegenskaper och personliga kvalitéer. Från och med 1900-talet så fortsätter Gustav Adolf att beskrivas i positiva ordalag men det ideala porträttet av kungen har gradvis avtagit med tiden. Genom hela 1900-talet ser vi ett successivt skifte i fokus från Gustav Adolfs person och hans roll i den politiska händelseutvecklingen. Istället börjar författarna fokusera mer på att beskriva översiktliga händelseförlopp och utvecklingslinjer.  I undersökningen och analysen av historiebruket så är det de vetenskapliga och ideologiska historiebruket som utmärker sig som dem mest synliga och dominanta historiebruken i författarnas framställningar. En utvecklingslinje har observerats där det vetenskapliga historiebruket successivt blivit ett starkare inslag i författarnas framställningar på bekostnad av andra historiebruk. Sammanfattningsvis så har författarnas framställningar visat på en konsekvent positiv bild av Gustav II Adolf. Men det utrymme kungen får och den betydelse han tillskrivs av författarna har minskat med tiden.