En filmanalys som fokuserar på att studera framställningen omkring den svenske kungen Karl XII. Studien är omfattad att analysera olika filmer med olika produktionsländer för att finna hur olika filmskapare och länder har valt att presentera den svenske kungen. Studien fokuserar på att undersöka den bild som ges av Karl XII i olika filmer för att finna hur historien omkring Karl XII har brukats.

This study shows how the image of Karl XII and his political deed has changed in the public debate during a century. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Karl XII and his political deeds has been used by focusing on moral, political, ideological, scientific and existential interests. The focus has been on three anniversary years for the king´s death, 30 November 1918, 1968 and 2018 and the reporting in three national Swedish magazines, which are: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.  Based on historical cultural perspective, the analysis of the newspapers shows that the attitude has varied greatly over a hundred years. In 1918 the king was a symbol of the true love of Sweden and was depicted as a hero. The king´s memory was used as a nationalist tool. In 1968 the memory of the king came under heavy critisim from moral standpoints. The king was no longer perceived as a hero but as a dictator. In 2018, the public debate was more influenced by scientific and academic perspectives, including discussions on how the memory of the king has been used by right-wing groups. In summary, the anniversary celibrations have shown that the attitude of Karl XII varied depending on how the society valued its history. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Karl XII och hans politiska gärning förändrats i den offentliga debatten under ett sekel. Studien ska därtill med hjälp av historiebrukstypologi undersöka hur historien om Karl XII och hans politiska gärningar har använts genom att fokusera på moraliska, politiska, ideologiska, vetenskapliga och existentiella intressen. Fokus ligger på tre jubileumsår för kungens dödsdag, den 30 november 1918, 1968 och 2018, samt rapporteringen i tre rikstäckande svenska dagstidningar som är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladetoch Aftonbladet.    Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av materialet att bilden av Karl XII varierat över hundra år. År 1918 betraktades Karl XII som en hjälte och förknippades med fosterlandskärleken. Minnet av kungen blev ett nationalistiskt verktyg. År 1968 blev minnet av kungen än mer politiskt laddat och kom att kritiseras starkt utifrån moraliska uppfattningar. År 2018 är det påtagligt att vetenskapliga och akademiska perspektiv präglar den offentliga diskussionen om kungen, samt uppmärksamhet kring hur högerextrema grupper nyttjar minnet av kungen för politiska syften. Sammanfattningsvis har de studerade jubileumsfirandena visat på att förhållningssättet till Karl XII varierat över tid beroende på samhällets sätt att betrakta det förflutna.

Denna studie behandlar ämnet ledarskap och inriktar sig på den militära ledarskapsteorin Utvecklande ledarskap.  Uppsatsen syftar till att undersöka om Karl XII:s framgångar som ledare kan förklaras genom en modern ledarskapsteori såsom Utvecklande ledarskap. Detta görs genom att undersöka om de eftersträvansvärda ledarkaraktäristika som nämns i Utvecklande ledarskap även går att finna i återberättelser om Karl XII:s ledarskap under den Senkarolinska tiden. Teorin Utvecklande ledarskap har analyserats gentemot dess föregångare Transformational leadership för att få en djupare förståelse för vad den utvecklande ledarskapsteorin innebär samt öka utbudet på beskrivningar av eftersträvansvärda ledaregenskaper. Här identifieras tre kännetecken som sammanfattar teorins önskvärda ledaregenskaper: Föredöme, Personlig omtanke samt Inspiration och motivation. Dessa kännetecken prövas sedan mot återberättelser av Karl XII:s ledarskap för att påvisa att många av de önskvärda ledaregenskaper som nämns i de moderna ledarskapsteorierna även gick att finna i Karl XII:s ledarskap. Resultatet av studien blev att många av de karaktärsdrag som nämns i Utvecklande ledarskap också gick att finna hos Karl XII med skillnaden att innebörden av begreppen ändrats på grund av kulturella och religiösa förändringar med tiden. En sista skillnad är att dessa karaktärsdrag inte var nedtecknade i en teoretisk modell under den Senkarolinska tiden, då Karl XII regerade, vilket försvårade transferering och utbildning i ämnet. / This study is about leadership and directed towards the modern leadership theory Developmental leadership. The paper tries to explain some of Karl XII’s success as a leader by examining if he followed some of the principles of Developmental leadership. This is done by researching if the desirable leadership traits mentioned in Developmental leadership can also be found in narrations of Karl XII’s leadership during the late Carolinian times. The theory of Developmental leadership has been analyzed in relation to its progenitor Transformational leadership in order to get a deeper understanding for what Developmental leadership means and increase the range of descriptions of desirable leadership traits. Three characteristics are identified that summarize the desirable traits of the theories: Role model behavior, Personal care and Inspiration and motivation. These characteristics are then tested against narrations of Karl XII’s leadership to prove that many of the desirable leadership traits mentioned in modern leadership theories also were to be found in Karl XII’s leadership. The results of the study was that many of the traits mentioned in Developmental leadership also were found in Karl XII’s leadership, though different in regards to the meaning of some of the traits that has been altered due to cultural and religious changes by time. One last difference is that these traits and characteristics not were written down as a theoretical model during the late Carolinian times, when Karl XII ruled, which hampered the transference of knowledge and education on the field of study.

The aim of this essay is to investigate and compare how Charles XII is depicted in the encyclopedias Nordisk Familjebok first and second edition from 1884 and 1910. The essay also has a historiographic purpose for examining whether there are clear links between the development of academic history research and how Charles XII is described in the two encyclopedias. The main hypothesis is that the encyclopedias are influenced by the historiographic development in their ambition to achieve academic authority. The method for achieving this purpose has been a qualitative text analysis, which means that the articles about Charles XII have been thoroughly analyzed, focusing on the preparation of Charles XII's formation and personality, the social conditions in Sweden during his reign, the outbreak of the Great Northern War, invasion of Russia, exile in the Ottoman Empire and finally his death. Despite the short period of time between the encyclopedias, my analysis has shown that the two articles about Charles XII are totally different. The first edition depicts a negative image of the king, while the second edition is positive in its presentation. The historiographical links between the scientific development and the encyclopedia's description of Charles XII have been very clear. In particular, the so-called "Old and New School" influences have become evident.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att utröna hur Karl XII har använts inom litteraturen under 1700, 1800 samt 1900-talet. Frågeställningarna som ska besvaras är ställda utifrån Karl XII:s personlighet, politiska förmåga som statsman och slutligen Karl XII:s egenskaper som en militär ledare.   Litteraturen som används för undersökningen speglar de verk som kom att bli mest uppmärksammade och uppskattade på det samhälleliga planet – då de kan antas haft den största inverkan på människorna i sin tid. Det förekommer litterära verk om sålts i miljontal, exempelvis Carl Grimbergs och Herman Lindqvists verk. Det verk som utgör starten för denna uppsats är skriven 1731 av François-Marie Arouet, Voltaire, som var en beundrare till den svenske kungen. Författaraktörerna byter av varandra och publicerar med en jämn ström under de följande århundradena.    Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är författaren Eva Östbergs beskrivning av historiebruk – att historien är människans kollektiva förmåga att minnas och att glömma, vilket yttrar sig i historiebruk. Denna beskrivning av historiebruk utmynnar även till John Tosh´s beskrivning av ett socialt minne – vilket yttrar sig på liknande sätt. Författaren Klas-Göran Karlsson ger en förklaring till ett existentiellt historiebruk – vilket är ett resultat av att människor har ett medfött behov av att minnas. Till dessa begrepp kommer även Egeland och Johannissons teori för en koppling mellan kultur, plats och identitet att användas.   Den teoretiska ansatsen är att befästa Karl XII som en historisk aktör och byggsten i den svenska historien med utgångspunkt att detta skiftar i olika kontexter. Undersökningen ska utröna vilken plats författarna ger Karl XII som en historisk byggsten.

Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002. Uppdragstaktiken kommer att behandlas som en ledningsfilosofi snarare än som en ledningsmetod.Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Svaren på frågeställningar söks i källinnehållet med hjälp av kvalitativtextanalys.Analysen i uppsatsen visar att det är styrkt att Karl XII agerade delegerande under anfallet mot Trondheim även omhan också reglerade en del detaljförhållanden. Det finns också tydliga drag av uppdragstaktik i hela upplägget ochgenomförandet av fälttåget. Det finns ett tydligt inslag av uppdragstaktikiskt tänkande i både Karl XII:s och iArmfeldts förhållningssätt under slutfasen av det stora nordiska kriget. / In this paper the command and control of Karl XII during the campaign inNorway 1718 will be discussed. The purpose of the paper is to examine thehistorical course of events during the assault on Trondheim in the perspectiveof how we today understand mission command and to indicate the existence ofit. My hypothesis is that the main ideas in mission command are not aphenomenon of our days. In the paper I will try to answer of the followingquestions.- Was Karl XII a delegating or a centrally controlling militarycommander during the assault on Trondheim carried out by the army ofJämtland?- Does Karl XII’s command and control of Armfeldt and his army bearany traces of what we today regard as mission-oriented command andcontrol?The theoretical framework of the paper is mission-oriented command andcontrol as it is described in the Swedish defence doctrine of 2002. Missioncommand will be discussed as a command and control philosophy rather than amethod. The paper is designed as a case study. The sources will be analysed byqualitative text analysis in order to handle the questions.The conclusions of the paper show that Karl XII truly acted in a delegatingmanner during the assault on Trondheim, although he also controlled somedetails. The plans concerning the assault and the accomplishment of the assaultshow distinct traces of mission command. The attitudes of both Karl XII andArmfeldt also show obvious elements of mission command thoughts during thefinal phase of the Great Northern War / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

With Gods help? A qualitative study of Carolean's perceptions about the Great Northern War and Charles XII The purpose of this thesis is to investigate what perceptions Charles XII’s Caroleans had about him, the Great Northern War and how these perceptions changed during the war. There is also an underlying ambition to show how these perceptions differ. The underlying issues for the thesis are thus: - What perceptions/opinions describes the Caroleans of Charles XII as a person and leader? - What perceptions are described about the war as a whole? - In what way do perceptions concerning loyalty and hopes change during the war?   The theoretical point of departure of the thesis is briefly the fatalistic beliefs and image of the King as the elect of God. A majority of the Swedish army was characterized by this approach and based their experiences and values on it to varying degrees.      The methodology in which the essay's research is based on are threefold and consists of narrative diary analysis, microhistory and mentality history.      The study is based on a source material composed of six diaries from six of Karl XII’s Caroleans with varying positions. Based on analyzes of these diaries, each individual’s experiences and perceptions have been distinguished and reported.      The conclusion of this result is that all of the mentioned Caroleans hulded a great respect for the king and saw him to varying degrees as a role model and the election of God. As the result shows they did not hold him personally responsible for the end of the war, likely due to the fatalistic beliefs that’s already mentioned.      Perceptions of the war in whole occur to some extent but not to the extent expected. From this point of view, the chosen Caroleans were fairly value-free. During the war, one can clearly see that perceptions and hopes changed. This change is strictly linked to the Swedes pros and cons in the war.