I denna studie undersöktes hur bilders betydelse förändras över tid och när de byter medium. Till undersökningen användes Albrecht Dürers kopparstick Riddaren, Döden och Djävulen (1513) som remedierades till 3D-grafik efter att först ha analyserat enligt en ikonografisk/ikonologisk metod.En artefakt skapades som sedan tillsammans med Dürers verk användes som grund för ett antal kvalitativa intervjuer. Resultatet tolkas som att det finns ett intresse och värde med remediering av kulturarv till 3D-grafik.En fortsättning av arbetet kunde vara att i samrådan med pedagoger utveckla en interaktiv artefakt till museum.

Denna uppsats undersöker remediering och minne i Henry Parlands roman Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Vad gäller remedieringen är det romanens efterhärmande av bildmediet och filmmediet som analyseras. Undersökningen av minne i Sönder gäller hur minnet är kopplat till ett fotografiskt seende, som i sin tur är förbundet med romanens remediering av bild- och filmmedierna – som möjliggör samt förutsätter detta seende.    Analysen bygger på en motivstudie av det fotografiska seendets inslag i romanen, och dess betydelse för levandegörande av minnen. Det går att tala om en strukturalistisk teoritillämpning, där detaljerna får belysa helheten och helheten får belysa detaljerna. Teorierna som uppsatsen stöder sig på – knutna särskilt till fotografi – är hämtade från Susan Sontag och Roland Barthes; från Sontags bok Om fotografi och Barthes bok Camera Lucida.    Undersökningen visar att minnet i Sönder är kopplat till seendet. Närmare bestämt till ett fotografiskt seende. Ett minne ska likt ett fotografi kunna granskas och avslöja ”förut icke observerade detaljer”. Att minnas någonting är i romanen synonymt med att se någonting framför sig. Remedieringen av fotomediet syftar till att frammana ögonblicksbild efter ögonblicksbild av den döde Ami, som då de läggs till varandra skapar en illusion av liv. Remedieringen av fotomediet leder till en remediering av filmmediet.

The purpose of this bachelor's thesis is to see how public libraries have adopted the new e-book readers and how the libraries think the e-readers will affect them in the future. There are three different theories in this study which are used to see how the e-book reader influences the libraries as an innovation and as a remediation from the paper book as well as its evolution. The authors have used four qualitative interviews where they have tried to find the most relevant librarians for the purpose. It was found that all the libraries in the study think that they need to learn about the e-reader and its functions to be able to understand users’ needs, but they haven´t agreed if they should have the e-reader as a library loan. The staff seems to think that the e-reader is a good innovation but some criticism has arisen, like the fact that there are technical issues. The libraries hope for more beneficial licenses as the e-book market grows since they today pay a relatively high amount for every downloaded e-book. This can also become an issue when the budget is made.

Vi använder oss dagligen av ett rikt bildspråk med hjälp av t ex metafor. Senaste forskning har visat att bildspråket har en stor betydelse i vårt sätt att tanka och kommunicera med varandra. Samtidigt är bildspråket betraktas som en slag avvikelse i vårt sätt att kommunicera och tänka som anser ske på en bokstavlig nivå. Jag blev intresserad av att utforska denna dikotomi och i en viss mån ville jag gestalta den i mitt projekt. Jag ville undersöka om det finns ett sätt som anses vara mest effektiv för att remediera en poetisk text till ett visuellt medium. Jag skapade två filmer med ett identiskt ljudspår som innehåller en musik komponerad för en poetisk högläsning.  Genom att förhålla mig till textens innehåll på olika sätt i skapandet av mitt bildmaterial försökte jag undersöka frågan och även utforska om manliga och kvinnliga deltagare skiljer sig åt i deras respektive mottagande av de två filmerna.

I detta examensarbete skapades illustrationer och modeller i digital 3D-grafik, föreställande den svenske skalden Carl Michael Bellman (1740 - 1795). Förebild för arbetet var en 2D-bild i detta fall Per Krafft d.ä:s (1724 - 1793) målning av Bellman från 1779. Arbetet utfördes med föresatsen att åstadkomma en så realistisk återgivning av en verklig karaktär som var rimligt tidsmässigt. Den modellerade karaktären poserades och renderades i flera bilder. Den praktiska delen av arbetet resulterade alltså i en remediering av en målning till digital 3D-grafik. Remedieringarna av karaktären Bellman utformades för att användas i en undersökning som syftade till att studera följande: Vilken typ av komplikationer skulle remediering av kulturarv kunna innebära? Om det finns komplikationer, är dessa i så fall olika beroende på syftet med den realistiska gestaltningen, exempelvis om den utförs i undervisnings- eller underhållningssammanhang? Studien utvärderades via en kvalitativ undersökning, med frågor till tre informanter vilka arbetar som museipedagog (konst- och kulturhistoriker), antikvarie (arkeolog) samt författare/journalist (medie- och kommunikationsvetenskap). Undersökningsresultatet redovisas i en diskuterande text där även en diskussion förs om framtida arbete.

Att filmens värld skapar magi är ett faktum som inte kan förnekas, i film efter film dras vi som tittare in i äventyr, komplexa historier och dramatiska stunder. I kombination med förtrollande musik till dessa scener får filmerna oss att gråta, skratta eller till och med att häpnas. Men hur kommer det sig egentligen att vi låter oss bli så förförda? Och hur kan filmskaparna konstruera dessa världar dit vi sugs in? Mycket har självklart med teknik att göra och människans kontinuerliga uppfinningsrikedom, inte bara via den tekniska utvecklingen utan även genom de berättelser som människan har skrivit och som har berättats sedan den mänskliga tidens begynnelse. Denna studie kommer att ta upp vissa delar av filmens historia och uppkomst samt hur animering tillkom och hur den har påverkat branschen. Anledningen till detta är just för att jag själv är producent och en motivering till varför jag skriver denna uppsats är för att se hur filmerna mottas av tittaren eftersom det kan säga mig en hel del om vad tittaren vill ha samtidigt som jag får en inblick i hur teknologin fungerar. Vad bör jag tänka på som producent? Vilken typ av realism eftersträvas av tittaren? Med utgångspunkt i detta är uppsatsens huvudfråga, ”Vad vill tittaren ha – berättelse eller effekter?” Denna fråga kommer att brytas ner till olika delfrågor som behandlar ämnet och gör det lättare att besvara huvudfrågan, och de frågorna kommer även att användas som en analysmodell. Då det nuförtiden är möjligt att skapa datorgenererade världar som ser otroligt realistiska ut och ger möjligheter som inte förr fanns har detta skapat ett annorlunda intresse för film, då tittaren inte bara ser till den narrativa delen utan även till den skapade scenen. Delfrågorna samt huvudfrågan kommer att besvaras med hjälp av att titta på olika filmer som har använt sig av den teknologi som fanns tillgänglig för att bygga upp världar med hjälp av datoranimerade bakgrunder och andra digitala effekter. Detta med en viss fokus på tekniken bakom då det kommer att diskuteras av personerna som ser filmerna. Dessa filmer kommer sedan att jämföras med varandra för att se vad tittarna tyckte om de olika filmerna, men även för att se vad teknologin har erbjudit och vilka möjligheter den har kommit med för dessa filmer. Utöver detta kommer jag även att söka mig till kommentarer som är gjorda av gemene man från det populära och stora filmforumet IMDb samt etablerade skribenter, dessa skribenter kommer dock att smalnas av så gott som det går till svenska filmrecensenter som jobbar på olika tidningar och forum medan den mer allmänna åsikten som finns på IMDb kommer att behandla människors åsikter från hela världen. Jag har även ett begreppskapitel där jag kommer att gå igenom de vanligaste begreppen inom filmbranschen så att läsaren får en större förståelse samt inblick i filmbranschen. Slutligen finns det en hel del saker att säga om ”Hur vi tittar på film” och att göra en studie på detta hoppas jag att läsaren finner intressant eftersom vi som tittare lever i en sådan tid där tekniken påverkar oss hela tiden.

Uppsatsen berör hur remediering kan användas för att synliggöra innehållet i litteratur. Exemplet som används för att närma sig frågan består av två estetiska verk. Det ena är The Beatles sång Norwegian wood, från skivan ”Rubber soul” från 1965. Det andra är Haruki Murakamis roman från 1987 med samma namn. En fråga som besvaras med hjälp av undersökningen är för det första huruvida romanen är att betrakta som en remediering av sången. Vidare undersöks om jämförelsen är rimlig som pedagogiskt verktyg. Därefter besvaras vilka förtjänster som står att finna i en så pass ovanlig remedieringsform. Avslutningsvis ställs frågan ifall urpsrungsverket bidrar till att synliggöra effekter som annars skulle vara svårtillgängliga inom ”målverket”. Metoden för att närma sig dessa svar är en textnära granskning genom teoretiska filter om adaption och remediering.  Den analys som uppsatsens undersökande del landar i konstaterar att romanen på goda grunder kan anses vara en remediering. Dessutom pekas det på skäl att betrakta exemplet som ett gott sådant för att använda i undervisning. Förtjänsterna ligger i hur synliga de form- och genrespecifika dragen kan synliggöras.

No description available.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2). Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen. Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori. Samtliga blogginlägg fokuserar på invandrar-och invandringsrelaterade frågor och består av reproducerade och remedierade nätartiklar från etablerade mediekanaler. Studien visar att det råder en explicit gränsdragning mellan ”vi” (den vita infödda svensken) och ”de Andra” (invandraren) då grupperna representeras på olika premisser. De röster och aktörer vi har tolkat på bloggen är överlag subjektiva där frågor som rör invandrare och invandring beskrivs ur ett missgynnat och fientligt perspektiv. Bloggen kan identifieras som en explicit främlingsfientlig diskurs där inläggens författare och kommentarsdeltagare producerar och remedierar en stereotypifiering och gränsdragning av ”de Andra”.

Syftet med denna uppsats är att erhålla en fördjupad förståelse för de karaktäristiska drag som användare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala strömningstjänster. Därför har två frågeställningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som användare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever är relaterade till det. Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats är främst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier står i en dialektisk relation till varandra och att det gör att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer gör även, bland andra, John Durham Peters och Eric W. Rothenbuhlers (1997), Lee Marshalls (2014) och Steve Jones och Martin Sorgers (2011) teoretiserande av vinylskivan och tillhörande praktiker. Den metod som ligger till grund för studien är den kvalitativa forskningsintervjun. Tre intervjuer har genomförts med olika användare. I intervjuerna framkom det att användarna stakar ut vinylskivans kvaliteter genom att kontrastera den mot digitala medier. Bland dessa framkom att vinylskivan upplevs ha ett mer levande och intimt ljud och som tillsammans med det stora fysiska formatet erbjuder en audiovisuell upplevelse. Vinylskivan upplevs som ett helhetskoncept med en trippel historicitet som refererar till produktionsögonblicket, dess eget åldrande och dess föregående ägare. De praktiker som användarna upplever att vinylskivan bjuder in till var dels ett aktivt samlande och dels en njutningsfylld interaktion med grammofonen där själva medieringen bejakas.