Denna studie har till syfte att ge en vidare syn på hur surfplattan används som verktyg och hjälpmedel i förskolans verksamhet och även ge en förståelse kring hur pedagogerna tänker kring surfplattan i förskolan. Frågeställningarna som besvaras i studien är på vilket sätt surfplattan används som ett hjälpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tänker pedagoger kring användningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ studie där sex pedagoger på fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas användning av surfplattan kan delas upp i två större användningsområden. Den första är barnens lärande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra är pedagogernas dokumentation av barnen. Det är viktigt att pedagoger har ett klart syfte kring vad surfplattan ska användas till och att det syftet ska gå att koppla till förskolans styrdokument. Surfplattan ska också fungera enbart som ett verktyg i ett kompletterande syfte. Den ska inte bli ett centrum där barnens dagar på förskolan kretsar kring surfplattan. Surfplattan ses som ett mångsidigt verktyg med övervägande fördelar och studien visar att den har en framtid i förskolan.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter.

The purpose of this bachelor's thesis is to see how public libraries have adopted the new e-book readers and how the libraries think the e-readers will affect them in the future. There are three different theories in this study which are used to see how the e-book reader influences the libraries as an innovation and as a remediation from the paper book as well as its evolution. The authors have used four qualitative interviews where they have tried to find the most relevant librarians for the purpose. It was found that all the libraries in the study think that they need to learn about the e-reader and its functions to be able to understand users’ needs, but they haven´t agreed if they should have the e-reader as a library loan. The staff seems to think that the e-reader is a good innovation but some criticism has arisen, like the fact that there are technical issues. The libraries hope for more beneficial licenses as the e-book market grows since they today pay a relatively high amount for every downloaded e-book. This can also become an issue when the budget is made.

Grafisk design och illustration är en viktig del av grundskoleundervisningen, utan att en kanske tänker på det. Skolbarn är omgivna av bokstäver, typsnitt, färger, foton, illustrationer och får ofta arbeta med att komponera bild och text. Digitaliseringen i grundskolan har till största del gått ut på att ge varje skolbarn tillgång till en egen dator eller läsplatta. Men det är otydligt hur och med vilka program och appar som teknologin faktiskt ska användas. Lärare får på egen hand leta efter digitala läromedel som kan passa undervisningen. Detta leder till att de digitala läromedel och verktyg som används i grundskolor ofta kan vara på engelska, innehålla reklam, eller vara utvecklade för andra syften än undervisning. Typopa är en presentationsapp för läsplattor som skapats med just grundskolan i åtanke. Med appen ska skolbarn och lärare i grundskolan enkelt kunna samla ihop och komponera bild och text till presentationer som sedan kan projiceras på vägg eller skriva ut. Appens metodik och gränssnitt utgår ifrån grafisk design och typografi, men utan att använda sig av strikta regler eller avancerade termer.

Denna uppsats tar upp frågan om en teknisk artefakt, i detta fall läs- och/eller surfplatta, kan ses som en bra lösning för dyslektiker i deras svårigheter med läsningen. Studien har fokus på läs- och surfplattans funktioner som kan vara en möjlighet att hjälpa personer med läsning. Uppsatsens experiment beprövar en redan etablerad metod, läsa och lyssna samtidigt, genom att sätta samman ett antal funktioner och tekniker som finns idag i en enhet. Vi har undersökt om man kan öka läshastigheten och läsförståelsen hos dyslektiker med hjälp av sådan teknik på en läs/surfplatta. Resultatet visar en trend på att metoden fungerar. Trenden är dock bara svag enligt analysen av observationsdata då undersökningen endast utförts på tio personer. Det innebär att resultatet endast visar att undersökningen är rätt utformad men att den bör utföras i en större utsträckning för att den skall kunna representera populationen dyslektiker. / This paper investigates if a technological artifact, in this case eReader and / or tablet computer, can assist dyslexics with the reading. The study focuses on reading and the tablet computers’ functions that may help people with reading. The essay will be testing an already established method, reading and listening simultaneously, by combining a number of features and technologies that exist today into one entity. We have tested experimentally whether one can increase reading speed and the comprehension on those with dyslexia. The results indicate a trend in that the method works. However only a weak trend was observed since only ten subjects could be tested. This means that the results show that the study is properly designed, but it is suggested that the study should be conducted with a great number of test to be able to represent the population of dyslexics.

No description available.

In this paper we have studied how young adults read news on the internet. The purpose was to seehow the consumers of news were irritated by the adverts on news sites depending on whichplatform they used, a computer or an portable reading device of the brand Apple iPad. Observationsand surveys were conducted on ten people. The news sites we used for this study were www.SvD.seand www.expressen.se. The result show that a majority experienced that their news consumptionwere irritated by advertising, mostly on Expressen's news site because it wasn't perceived asforeseeable.. The result also shows that the portable reading device was the platform that most testpersons preferred for news consumption. With these results we came to the conclusion that thenewspaper editorials can increase their advertising on their websites that shows on the portablereading device iPad because the portable reading device will probably be used more and thecompanies will buy more advertising space on each of the websites that shows on the portablereading device iPad.

No description available.

Denna studie undersöker digitala läsvanor och läsplattor, ur ett människa-datorinteraktions perspektiv, för att bidra med insikter kring digital läsning genom att identifiera problem och utvecklingsområden hos läsplattan. En enkätundersökning genomfördes, där 947 svar erhölls. Intressentintervjuer, en expertintervju, samt användarintervjuer utfördes vidare för en djupare analys. Ur resultatet identifierades ”Köpprocess och synkronisering”, samt ”Bibliotekshantering och sortering” som två kritiska problemområden. Förslag på lösningar som formulerades var följande; automatisk synkronisering, förenklat betalningsmoment, vattenmärkta e- böcker, prenumerationstjänst med större utbud, förenklad process för att köpa böcker från olika leverantörer, bättre rekommendationsalgoritm, spelifiering, appen som utgångspunkt för synkronisering mot alla digitala enheter, sortering på lästa/olästa e- böcker, möjlighet att favoritmarkera e- böcker i biblioteket, samt ett layout- läge där endast boktiteln syns och ett stort antal böcker kan visas samtidigt. Vidare undersöktes läsplattans Product- Market Fit (PMF), genom att mäta produktens Net Promoter Score (NPS), samt hur många av användarna som hade blivit besvikna om läsplattan försvann och de inte kunde nyttja produkten längre. NPS beräknades till 41, vilket indikerar en god PMF. Vidare uppgav 71% av användarna, i enkäten, att de skulle bli ”Mycket besvikna” om läsplattan försvann, vilket antyder att läsplattans PMF är god. / This study researched digital reading habits and e-readers, from a human-computer interaction perspective, to contribute with insights regarding digital reading by identifying problems and development areas for e-readers. A survey was conducted, where 947 answers were aquired. Further, stakeholder interviews, an expert interview and user interviews were carried out for a deeper analysis. The results identified ”Purchasing process and synchronization” and ”Library management and sorting” as two critical problem areas. Formulated suggested solutions were; automatic synchronization, a simplified payment process, watermarked e-books, subscription service with a larger selection of e-books, simplified process for buying books from different suppliers, better recommendation algorithm, gameification, using the app as a starting point for synchronization to all digital devices, sorting of read / unread e-books, the ability to mark favorite e-books in the library, and a layout mode where only the book title is visible and a large number of books can be displayed. Furthermore, the e-readers Product-Market Fit (PMF) was examined, by measuring the product’s Net Promoter Score (NPS), and measuring the amount of users that would have been disappointed if the ereader disappeared and they could no longer use the product. NPS was calculated to 41, which indicate a good PMF. Furthermore, 71 % of the users stated ,in the survey, that they would be ”Very disappointed” if the e-reader disappeared, which indicate that the e-readers PMF is good.

Uppsatsen syfte är att undersöka elevers medieupplevelse av medierna läs- och surfplatta samt tryckt bok, då läsupplevelsen kan påverkas av medieupplevelsen. Frågeställningarna är av didaktiskt karaktär och rör eventuella skillnader mellan medierna, samt de eventuella pedagogiska konsekvenser som följer. I bakgrunden ligger fokus på läsning, språkande och medium. Utgångspunkten är ett historiskt perspektiv som leder fram till nutid, där ett genusperspektiv och ett pedagogiskt perspektiv aktualiseras. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer och rör således tre undersökningsgrupper från två olika skolor. Eleverna som ingår i dessa grupper går på högstadiet eftersom lässtatistik indikerar att det är i högstadieåldern läsningen börjar gå nedåt. Undersökningen koncentreras i enlighet med frågeställningarna på medieupplevelse och läsupplevelse kopplat till främst skola och undervisning. Resultatet visar att en skillnad mellan medieupplevelsen av platta och bok finns. Den tryckta boken premieras ofta framför läs- eller surfplattan trots att merparten av eleverna i undersökningsgrupperna observerar en mängd fördelar med framför allt surfplattan. Eventuellt är upplevelsen av medierna kopplat till vana. Slutsatser utifrån resultatet blir svåra att dra då undersökningsgrupperna inte är tillräckligt stora. Det som dock framkommer är att killar överlag verkar mer positiva till läsning på platta än tjejer, vilket inte gör läs- och surfplattan mindre viktig i sammanhanget. Diskussionen utgörs av två delar: diskussion av resultat och allmän diskussion. / The purpose of this thesis is   to investigate pupils’ experience of the media – reading with a tablet, an   iPad, and a traditional book, as the reading experience may be influenced by   the experience of medium. The research questions concern didactics and possible   differences between the media and what kind of possible pedagogical   consequences that may have.   The background focuses on   reading, language, and the medium. The starting point begins with a historical   perspective, which naturally leads to the present time where the perspectives   of gender and pedagogy are actualized. The investigation is based on a   survey and interviews related to three focus groups from two schools. The   pupils’ that are included in this research are studying at secondary school,   as statistics regarding reading indicates that reading decreases for this age   group. This occurs in both terms of time spent reading and the actual reading   abilities. The investigation concentrates on the research questions concerning   experience of medium and reading experience related mainly to school and   teaching. The results indicate that a   difference in experience between tablets and book exist. The pupils’ often   prefer the traditional book rather than the tablets despite the fact that the   majority of the pupils’ observed several advantages of especially the iPad.   The experience of medium may be a result of habit. General conclusions are problematic to state since the focus groups are not sufficient in terms of numbers. Moreover the investigation indicates that boys seem to find the tablet more appealing than girls in general. The discussion is divided in two parts: discussion of the result and a more general discussion. / MLS: Medie-, litteratur- och språkdidaktik