Detta är en studie vars syfte är att sammanställa aktuell forskning angående högläsning i förskolan och dess möjliga inverkan på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Detta har gjorts för att det utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) kan anses som viktigt för lärare i förskolan att få kunskap om ämnet för att på bästa sätt kunna stötta barns språkutveckling och förståelse för tryck. Sökord som jag använt är reading, preschool, read-aloud, shared reading och print. Efter databassökning valde jag ut artiklar som jag ansåg relevanta för mitt ämnesområde för att i nästa steg läsa och analysera innehållet. Det resultat jag kommit fram till tyder på att högläsning i förskolan kan bidra till att utveckla barns språk och förståelse för tryck men att det är flera yttre faktorer som också påverkar. En komponent som återkommande ansågs som viktig var läraren. De val som läraren gjorde både före, under och efter högläsning är något som enligt forskning inverkar positivt på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Särskilt viktigt poängteras lärares vidareutbildning med fokus på högläsning vara för att läraren ska ha förmåga att under högläsning bidra till barns språkutveckling samt deras förståelse för tryck.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att ta reda på hur stor skillnad det gör för medelvärdet på det slutgiltiga intraokulära trycket (IOP) då det mäts en, två, tre eller sex gånger med en noncontact tonometer. Syftet var också att komma fram till vilket antal mätningar som borde vara det korrekta.</p><p><strong>Metod: </strong>Alla mätningar utfördes med hjälp av Topcons non-contact tonometer CT-80A. Mätningarna upprepades på båda ögonen till dess att sex korrekta värden hade mätts upp. Högerögat mättes alltid först. Alla försökspersoner i studien hade normala IOP-värden. IOP mättes på både höger och vänster öga på 60 försökspersoner i åldern 18-50 år.</p><p><strong>Resultat</strong>: Studien visar att medelvärdet för IOP sjunker ju fler mätningar som görs. Medelvärdena (± SD) för mätning 1, 1-2, 1-3 och 1-6 är 15,70 ± 2,81 mmHg, 15,37 ± 2,58 mmHg, 15,14 ± 2,41 mmHg respektive 14,78 ± 2,44 mmHg på högerögonen. Motsvarande värden är 14,43 ± 2,25 mmHg, 14,42 ± 2,15 mmHg, 14,38 ± 2,18 mmHg respektive 14,25 ± 2,21 mmHg på vänsterögonen. Skillnaden mellan medelvärdena är statistiskt signifikanta på högerögat men inte på vänsterögat. Det finns en minskning i IOP-värdet mellan första och andra mätningen på 4 mmHg eller mer, på sju högerögon och två vänsterögon. Vid jämförelse mellan ögonen är skillnaden statistiskt signifikant för den första mätningen och medelvärdet för mätning 1-2, men inte för medelvärdena för mätning 1-3 och 1-6. För att skillnaden mellan ögonen ska vara under 4 mmHg hos alla försökspersoner i studien krävs att minst tre mätningar inkluderas i medelvärdet.</p><p><p><strong>Slutsats: </strong>Eftersom det i vissa fall finns en stor sänkning i IOP mellan första och andra mätningen på högerögat, bör minst två mätningar göras i en screeningsituation. Uppmäts då ett IOP som är minst 3 mmHg lägre än gränsen för ett onormalt IOP så räcker det med dessa två. Är IOP närmare gränsen än så bör minst tre mätningar tas för att se om IOPvärdet förändras. Studien visar även att tre mätningar eliminerar de stora skillnader som uppmätts mellan ögonen hos försökspersonerna. Om första mätningen är mycket högre än övriga, eller om ett så korrekt värde som möjligt eftersträvas, så kan fyra mätningar tas och ett medelvärde beräknas på de tre sista.</p></p>

<p>Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har </p><p>Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. </p><p>Metoden som används är en kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod. Uppsatsen placeras in i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om press och upplopp i 1830- och 40-talets Stockholm. Studien utgår ifrån en hypotes som har formulerats utifrån Karin Medins magisteruppsats vilken berör pressens roll </p><p>under marsrevolten 1848. Resultatet visar att pressens självbild var oförändrad mellan 1838 och 1848. De olika tidningarnas gestaltningar av de skilda aktörerna skiljer sig åt beroende på deras liberala respektive konservativa inriktning.</p>

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur stor skillnad det gör för medelvärdet på det slutgiltiga intraokulära trycket (IOP) då det mäts en, två, tre eller sex gånger med en noncontact tonometer. Syftet var också att komma fram till vilket antal mätningar som borde vara det korrekta. Metod: Alla mätningar utfördes med hjälp av Topcons non-contact tonometer CT-80A. Mätningarna upprepades på båda ögonen till dess att sex korrekta värden hade mätts upp. Högerögat mättes alltid först. Alla försökspersoner i studien hade normala IOP-värden. IOP mättes på både höger och vänster öga på 60 försökspersoner i åldern 18-50 år. Resultat: Studien visar att medelvärdet för IOP sjunker ju fler mätningar som görs. Medelvärdena (± SD) för mätning 1, 1-2, 1-3 och 1-6 är 15,70 ± 2,81 mmHg, 15,37 ± 2,58 mmHg, 15,14 ± 2,41 mmHg respektive 14,78 ± 2,44 mmHg på högerögonen. Motsvarande värden är 14,43 ± 2,25 mmHg, 14,42 ± 2,15 mmHg, 14,38 ± 2,18 mmHg respektive 14,25 ± 2,21 mmHg på vänsterögonen. Skillnaden mellan medelvärdena är statistiskt signifikanta på högerögat men inte på vänsterögat. Det finns en minskning i IOP-värdet mellan första och andra mätningen på 4 mmHg eller mer, på sju högerögon och två vänsterögon. Vid jämförelse mellan ögonen är skillnaden statistiskt signifikant för den första mätningen och medelvärdet för mätning 1-2, men inte för medelvärdena för mätning 1-3 och 1-6. För att skillnaden mellan ögonen ska vara under 4 mmHg hos alla försökspersoner i studien krävs att minst tre mätningar inkluderas i medelvärdet. Slutsats: Eftersom det i vissa fall finns en stor sänkning i IOP mellan första och andra mätningen på högerögat, bör minst två mätningar göras i en screeningsituation. Uppmäts då ett IOP som är minst 3 mmHg lägre än gränsen för ett onormalt IOP så räcker det med dessa två. Är IOP närmare gränsen än så bör minst tre mätningar tas för att se om IOPvärdet förändras. Studien visar även att tre mätningar eliminerar de stora skillnader som uppmätts mellan ögonen hos försökspersonerna. Om första mätningen är mycket högre än övriga, eller om ett så korrekt värde som möjligt eftersträvas, så kan fyra mätningar tas och ett medelvärde beräknas på de tre sista.

Introduktion: Det råder enighet om att det intraokulära trycket, IOP, varierar över dagen. Normalt är att ett högsta värde nås under natten eller tidig morgon medan ett lägsta värde oftast nås under kvällen. Det finns ett flertal faktorer, kortvariga som långvariga, som har potentialen att påverka både det verkliga och det uppmätta IOP. Mätinstrumenten, de olika typerna av tonometrar, kan också ge olika resultat. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta förändringen i IOP över dagen hos yngre och friska individer. Metod: IOP mättes på 44 yngre friska personer, 39 kvinnor och 5 män, med en non-contact tonometer. Två mätningar gjordes samma dag, den första mellan 08:00 och 08:30 och den senare mellan 16:30 och 17:00. Åldersintervallet låg mellan 20 och 41 år med en medelålder på 24 år. Resultat: Studien visade en statistiskt signifikant (p &lt; 0,001) sänkning i IOP på båda ögonen vid den senare mätningen. De uppmätta medelvärdena, vid morgon respektive eftermiddag, var på höger öga 15,6 och 14,4 mmHg och på vänster öga 15,6 och 14,5 mmHg. Slutsats: Slutsatsen till den här undersökningen är att en statistiskt signifikant sänkning av IOP över dagen, uppmätt med lufttonometri, kan påvisas på båda ögonen.

Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. Metoden som används är en kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod. Uppsatsen placeras in i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om press och upplopp i 1830- och 40-talets Stockholm. Studien utgår ifrån en hypotes som har formulerats utifrån Karin Medins magisteruppsats vilken berör pressens roll under marsrevolten 1848. Resultatet visar att pressens självbild var oförändrad mellan 1838 och 1848. De olika tidningarnas gestaltningar av de skilda aktörerna skiljer sig åt beroende på deras liberala respektive konservativa inriktning.

The digital printing market is changing faster now than before and the ability to adjust to newsituations has become more importat to a printing company. An efficient internal communicationis essential. At Elanders Digitaltryck a decision was made in august 2002 to look over the shiftworking system for the printer operators. In this paper, an investigation of the possibilities tochange the existing system to a better one was made.The project resultet in four different timetabels. The construction was based on theoretical studiesand an analysis of the current situation at the workplace. The analysis showed that a strong resistanseagainst a change of the working hours exists among the workers and that this should beconsidered before a decision is made. An analasys of the printers counters shows that they areused more efficient during shorter shift periods compared to the longer ones. A closeer look at theabcense due to sickness shows that it is relatively high but no connection between abcense andworking hours could be made.Working hours is a sensitive issue and should be treated with care. It is important that the workersare well informed and preferly involved in the development of a new timetable.

Uppsatsen går ut på att undersöka om det finns skillnader på tekniker som används vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas på dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R n´B, osv. och annan musik som vanligen spelas på radio, TV, Mp3-spelare, bärbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som är dansinriktad och spelas på dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, då den också har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ”groove”. I uppsatsen undersöks om det finns någon speciell teknik som vid mixning av sådan musik leder till denna basbetoning.Resultatet visar att teknikerna som används är oftast de samma, men anpassade till uppspelningssystemens möjligheter. Balansen i nivåer mellan de olika basinstrumenten och de övriga instrumenten och deras frekvensinnehåll är det som leder till upplevelsen att basinstrumenten låter starkare. Alltså ska basinstrumenten mixas mycket starkare i förhållande med de andra instrumenten. Detta för att skapa trycket. Basbetoningen sker däremot oftast automatiskt av ljudsystemet nattklubbarna, då det i förväg är inställt för att lyfta basen.Uppsatsens målgrupp är personer som är nybörjare på mixning av musik, speciellt dancemusik, samt för dem som har problem i mixningen av bas samt de som vill kunna ge sina mixar ett extra tryck i basen.

Tordyveln flög i skymningen är ett konstnärligt arbete där kollektionsarbetet står i fokus. I arbetet undersöks skillnader mellan textil producerad för offentlig miljö och textil producerad för privat miljö. Det handlar till exempel om vilka krav som ställs och hur mönster och färgkombinationer skiljer dem åt. Kollektionen Tordyveln flög i skymningen består av textila mönster för offentlig miljö där handens närvaro och det måleriska uttrycket är genomgående. Olika rytm, olika material och skalor bidrar till en levande och lekfull kollektion. Inspirationen till kollektionen har hämtats ur temat ”Insekter” och tolkas fritt utifrån ett inspirationscollage. Stor vikt och mycket tid har lagts på skissarbetet där olika tekniker har användts för att få fram olika uttryck. Under processen har mönster ställts mot varandra för att kunna se hur de fungerar ihop. Mönster som inte har stämt överens med uttrycket i collaget har valts bort eller arbetats om. Digitaltryck, screentryck och jacquardväv är de tekniker som används för att sedan ta fram kollektionen. Kollektionen innefattar en vävd stor mönsterbild, två digitaltryckta mönster och ett ausbrennertryck i två olika färgställningar och material. Arbetet presenteras som en kollektion textilier i metervara. / Program: Textildesignutbildningen

This thesis discusses the differences between an automated and design centered layout process. The work has beenconducted at CBG Konsult AB, a service provider of multilingual solutions, translations and localization.The purpose with this work was to investigate some limitations and issues with the layout process involving the languagefamily XSL used for automated layout at CBG Konsult AB.