<p>Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har </p><p>Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. </p><p>Metoden som används är en kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod. Uppsatsen placeras in i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om press och upplopp i 1830- och 40-talets Stockholm. Studien utgår ifrån en hypotes som har formulerats utifrån Karin Medins magisteruppsats vilken berör pressens roll </p><p>under marsrevolten 1848. Resultatet visar att pressens självbild var oförändrad mellan 1838 och 1848. De olika tidningarnas gestaltningar av de skilda aktörerna skiljer sig åt beroende på deras liberala respektive konservativa inriktning.</p>

Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. Metoden som används är en kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod. Uppsatsen placeras in i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om press och upplopp i 1830- och 40-talets Stockholm. Studien utgår ifrån en hypotes som har formulerats utifrån Karin Medins magisteruppsats vilken berör pressens roll under marsrevolten 1848. Resultatet visar att pressens självbild var oförändrad mellan 1838 och 1848. De olika tidningarnas gestaltningar av de skilda aktörerna skiljer sig åt beroende på deras liberala respektive konservativa inriktning.