Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för hur flexibla arbetstider kan användas som styrmedel bland tjänstemän. Problemformuleringen består av att undersöka på vilket sätt självstyre genom flexibla arbetstider kan användas för att styra organisationer. Studien består även av att ta reda på hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp.  Studiens metod utgår från hermeneutiken med kvalitativ ansats. Aktörssynsätt tillämpas som går ut på att med hjälp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förståelse för studien.  Fallstudien vänder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremål för studien.  Rapportens slutsats är att flexibla arbetstider används som styrmedel genom att lägga styrning i huvudet på anställda. Detta gör att medarbetare styr sig själva mot önskvärda mål. Självstyre genom flexibla arbetstider regleras via styrverktyg såsom tavelplanering, elektroniska kalendrar och avstämningsmöten. Verktygen används även för att kontrollera självstyrt arbete genom resultat- och prestationsuppföljning snarare än att mäta nedlagd arbetstid. / The purpose of this case study is to create an understanding of how flexible working hours can be used as an instrument of governance among officials. The problem statement consists of how self governance can be practised using flexible working hours to govern organizations. The study also investigates how work with flexible hours can be controlled and followed up.  The study's method is based on a hermeneutic view with a qualitative approach. An actor’s view is applicated to describe different realities with the aim to create better understanding for the survey.  Managers are explored in various industries to reach the purpose of the survey. Empirical data is collected by conducting personal interviews, while theory in business management with elements of psychological and sociological aspects are included in the theoretical framework.  The conclusion of the report is that flexible working hours are used as an instrument of governance by placing it in the head of employees. This makes them govern themselves towards company goals. Self governance through flexible working hours is controlled by tools as blackboard planning, electronical calendars and meetings between managers and employees. These instruments are also used to control and monitor results as well as performances rather than measuring working hours.

<p>Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.</p>

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.

Bakgrund: Sömnen är viktig för att människan ska kunna fungera optimalt. Nattetid utsöndras hormonet melatonin som gör kroppen trött, vilket försvårar skiftarbete. Några av världens största olyckor har skett under just de timmar kroppen biologiskt är som svagast. Att vara trött kan även jämföras med att ha en mindre mängd promillehalt av alkohol i blodet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sömnbrist hos omvårdnadspersonal påverkar vårdkvalitén och därmed patientsäkerhetenMetod: Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar genomförda med antingen kvantitativ eller kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av en analysmall.Resultat: Av analysen framkom att långa arbetspass ledde till sömnbrist som i sin tur påverkade patientsäkerheten negativt då risken för att omvårdnadspersonalen skulle göra misstag ökade. Slutsats: Roterande skiftjobb och nattskiftsarbete är oundvikligt inom sjukvården då många av patienterna behöver vård dygnet runt. Sömnbrist är ett problem värt att uppmärksammas då det ger konsekvenser för både personal och patienter. Att vara ouppmärksam är en del av sömnbristen och det kan orsaka patienterna vårdlidande när omvårdnadspersonalen begår onödiga misstag.

<p><em>Bakgrund: </em>Sömnen är viktig för att människan ska kunna fungera optimalt. Nattetid utsöndras hormonet melatonin som gör kroppen trött, vilket försvårar skiftarbete. Några av världens största olyckor har skett under just de timmar kroppen biologiskt är som svagast. Att vara trött kan även jämföras med att ha en mindre mängd promillehalt av alkohol i blodet.<em>Syfte:</em><strong> </strong>Syftet med studien var att beskriva hur sömnbrist hos omvårdnadspersonal påverkar vårdkvalitén och därmed patientsäkerheten<strong></strong><em>Metod:</em> Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar genomförda med antingen kvantitativ eller kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av en analysmall.<strong></strong><em>Resultat:</em><strong> </strong>Av analysen framkom att långa arbetspass ledde till sömnbrist som i sin tur påverkade patientsäkerheten negativt då risken för att omvårdnadspersonalen skulle göra misstag ökade. <strong></strong><em>Slutsats:</em><strong> </strong>Roterande skiftjobb och nattskiftsarbete är oundvikligt inom sjukvården då många av patienterna behöver vård dygnet runt. Sömnbrist är ett problem värt att uppmärksammas då det ger konsekvenser för både personal och patienter. Att vara ouppmärksam är en del av sömnbristen och det kan orsaka patienterna vårdlidande när omvårdnadspersonalen begår onödiga misstag.</p>

För att kunna hänga med i byggbranschen utveckling gäller det att vara konkurrenskraf- tig. Många byggherrar strävar efter korta byggtider som ibland kan vara väldigt svåra att uppnå. För att kunna uppnå korta byggtider gäller det att hitta smarta lösningar och ett bra produktionssätt som i slutändan ger ett bra resultat. Kortare byggtider bidrar i sin tur till lägre omkostnader för entreprenörerna. Något som är sällsynt i dagens byggbransch är en förlängd arbetstidsförläggning, detta är något oprövat i Örebro. I dagsläget öppnas en byggarbetsplats cirka 07.00 och stänger igen för dagen klockan 16.00, måndag till fredag. Efter 16.00 står byggandet stilla. Detta bidrar till ett ineffektivt användande av de omkostnader som finns på en byggar- betsplats. Genom att förlänga den nuvarande arbetstidsförläggningen med ett fåtal tim- mar per dag kan det förhoppningsvis bidra till att omkostnader och även antalet bygg- dagar minskar. I dagsläget ser yrkesarbetarna på PEAB negativt på en förlängd arbetstidsförläggning. Enligt PEAB beror detta på att de inte förstår sin position affärsmässigt inom företaget. PEAB hävdar att yrkesarbetarnas ”tillsvidare anställning” inte är en särskild trygg an- ställning. De menar att enda sättet för att få en trygg anställning är att PEAB i samarbete med sina medarbetare kan ro hem nya jobb och leverera resultat ihop. Frågan är då hur PEAB ska kunna urskilja sig från alla andra byggföretag och få en konkurrensfördel. Enligt Fredrik Ahl, arbetschef på PEAB, är lösningen en förlängd arbetstidsförläggning. Denna rapport syftar till att undersöka hur en förändring i den nuvarande arbetstidsför- läggningen kommer att påverka omkostnaderna på en byggarbetsplats. Vi undersökte också reaktioner som uppstår bland yrkesarbetarna och tjänstemännen då arbetstiden förändras. / In order to keep up with the construction industry development it is important to be competitive. Many building contractors strive short construction times, which some- times can be difficult to achieve. In order to achieve short construction times you have to find clever solutions and a good production technic that ultimately gives a good re- sult. Shorter construction time contributes to lower costs for contractors. Something that is rare in today's construction industry is an extended working time this is something untried in Örebro. In the current situation a construction site opens about 07.00 and closes again for the day at 16.00, Monday to Friday. After 16.00 the construc- tion is stopped. This contributes to an inefficient use of the expenses found at a con- struction site. By extending the current working time with a few hours per day, it will hopefully contribute to a more efficiency use of the costs found at a construction site and also that the number of construction days decreases. In the current situation construction workers in PEAB se an extended working time negatively. According to PEAB this is because they do not understand their position in a business way within the company. PEAB argue that construction workers "permanent employment" is not a particularly secure employment. They argue that the only way to get a secure job is to PEAB in partnership with their employees can go get new jobs and deliver results together with their workers. The question then is how PEAB will be able to distinguish themselves from all other construction companies and gain a competitive advantage. According to Fredrik Ahl, Project Manager at PEAB, the solution is an ex- tended working time. This report aims to examine how a change in the current working time will affect the cost of a construction site. We also examined the reactions that occur among workers and officials when working hours are changing.

Bakgrund Att arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt. Framförallt har utveckling skett inom kompetens, medicinsk behandlingsmöjlighet samt teknisk utrustning. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för omvårdnad inom prehospital sjukvård. Metod Den metod som användes var kvalitativ intervjustudie där sju intervjuer genomfördes. Informanterna var mellan 30 och 52 år, samtliga yrkesverksamma inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Vid samtliga intervjutillfällen användes ljudupptagning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom tre huvudfynd. Dessa var bristande omvårdnad nattetid, frustration över obefogade ambulansuppdrag samt bristande möjlighet till raster och återhämtning. Gemensamt för dessa fynd är den upplevt höga arbetsbelastning som råder inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Sjuksköterskorna uppfattar att de inte har mandat och förtroende att styra patienterna till rätt vårdnivå och med rätt transportsätt. Samtliga sjuksköterskor i studien menar att patienterna får rätt undersökning och medicinsk behandling. Däremot blir bemötande och tålamod lidande av tidigare nämnd arbetsbelastning. Slutsats Studien visar på en mängd faktorer som påverkar upplevd arbetsbelastning. En ökad arbetsbelastning gör det svårare att utföra god omvårdnad. Den viktiga medicinska behandlingen blir prioriterad på bekostnad av det lika viktiga empatiska bemötandet

The digital printing market is changing faster now than before and the ability to adjust to newsituations has become more importat to a printing company. An efficient internal communicationis essential. At Elanders Digitaltryck a decision was made in august 2002 to look over the shiftworking system for the printer operators. In this paper, an investigation of the possibilities tochange the existing system to a better one was made.The project resultet in four different timetabels. The construction was based on theoretical studiesand an analysis of the current situation at the workplace. The analysis showed that a strong resistanseagainst a change of the working hours exists among the workers and that this should beconsidered before a decision is made. An analasys of the printers counters shows that they areused more efficient during shorter shift periods compared to the longer ones. A closeer look at theabcense due to sickness shows that it is relatively high but no connection between abcense andworking hours could be made.Working hours is a sensitive issue and should be treated with care. It is important that the workersare well informed and preferly involved in the development of a new timetable.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några manliga chefer upplevde att de lyckats förena sin yrkesroll med familjerollen och uppnå balans mellan dessa roller. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur har balansen sett ut mellan familjeliv och arbetsliv?  Hur har föräldraledigheten sett ut? Hur har rollfördelningen varit i hemmet? Metodologiskt har en semistrukturerad intervjuform med en förbestämd intervjuguide använts. Urvalet bestod av åtta manliga chefer inom både den kommunala och privata sektorn i Halmstad. Av de åtta intervjudeltagarna blev det ett bortfall. Intervjuernas längd varade mellan 35-50 minuter. Resultatet visade att de manliga cheferna upplevde att de hade en relativt bra balans mellan arbetsliv och familjeliv, men att det inte var enkelt att uppnå denna balans. De flesta cheferna ansåg att män med höga befattningar hade svårare att kombinera arbete och familj, främst för att de hade högre krav på sig och en större ansvarsbörda än en anställd. Diskussionen berörde följande teman: balans mellan arbetsliv och familjeliv, föräldraledighet, rollkonflikt och rollfördelning. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how some male managers felt about the balance between professional roles and family roles. The study was based on the following questions: How has the balance been like between family life and working life? How has parental leave taken? How has the role division been in the home? Methodological has a semi-structured interview method with a predetermined interview guide been used. The sample consisted of eight male managers in both the municipal and private sectors in Halmstad. Of the eight interviews there was one falling off. The interviews continued between 35-50 minutes. The results shows that the male managers felt that they had a relatively good balance between work and family. They said it was not easy to achieve this balance. Most managers felt that men with higher positions find it more difficult to find this balance between work and family. They have higher demands on there time and a greater burden of responsibility than other employees. The discussion concerned the following topics: Balance between work and family, parental leave, role conflict and role allocation.

Introduktion/Bakgrund: Oregelbundna arbetstider har flertalet negativa hälsoeffekter på sjuksköterskan och ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska konsekvenser. Cirka var tionde patient som vårdas via slutenvården drabbas av en vårdskada. Detta innebär höga kostnader för samhället och lidande för patienten.  Syfte: Syftet var att belysa konsekvenserna av sjuksköterskors oregelbundna arbetstider på patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades med Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultatet är baserat på nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och en tabell; Risker och uppkomst av vårdskador och Brister i omvårdnaden.  Slutsats: Litteraturstudien påvisade negativa effekter på patientsäkerheten till följd av oregelbundna arbetstider. De främsta konsekvenserna var medicinska fel och försämrad vårdkvalité.