Syftet med denna studie var att analysera förändringsprocesserna i samband med de nya bestämmelserna för dygns- och veckovila samt att se hur detta har påverkat medarbetarnas arbetssituation och deras syn på sitt arbete i de aktuella LLS-organisationerna. Inledningsvis presenterar vi en inledning till ämnet och studiens bakgrund. Därefter presenteras studiens syfte, frågeställningar, avgränsning och disposition. Vidare presenteras de teorier som använts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. Dessa är motstånd, vårt offentliga etos, förändringsprocesser och förändringsagenter. Studiens metodologi beskrivs sedan tillsammans med insamlingen av empirin genom semistrukturerade intervjuer med de tolv intervjupersonerna. Därefter presenteras analysen och resultatet av empirin, som visar att genomförandet skett på ett sätt som inte fullt ut har skapat en känsla av delaktighet och förståelse hos medarbetarna. Detta har lett till konflikter kopplat till deras offentliga etos och ansvar som tjänstemän gentemot organisationen, kollegorna och brukarna som yttrar sig iform av olika typer av motstånd. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats tillsammans med en reflektion samt förslag på fortsatt forskning. / The purpose of this study was to analyze the change processes in connection with the new regulations for 24-hour and weekly rest and how this has affected the employees' work situation and their view of their work in the LSS-organizations in question. Initially, we present an introduction to the subject and the background of the study. Then the study's purpose, questions, delimitation and outline are presented. Furthermore, the theories used as tools to analyze the empirical material are presented. These are resistance, our public ethos, change processes and change agents. The study's methodology is then described together with the collection of empirical evidence through semi-structured interviews with the twelve interviewees. Then the analysis and the results of the empirical work are presented, which show that the implementation took place in a way that has not fully created a feeling of participation and understanding among the employees. This has led to conflicts linked to their public ethos and responsibilities as officials towards the organization, colleagues and users who express themselves in the form of various types of resistance. Finally, the study's conclusion is presented together with a reflection and suggestions for further research.