Problemformulering: Att ha kontroll över sin arbetstid har visat sig ha både positiva och negativa effekter för återhämtning. Återhämtning har central betydelse för att minska arbetsrelaterad stress som uppskattas vara ett av de största arbetsmiljöproblemen i Europa. Det saknas dock forskning kring hälsa och verksamhetsanpassade arbetstider och även kring delaktighetens påverkan på uppfattningar om ledarskap. Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om förändringar i ledarskap, samt för- och nackdelar med arbetsprocessen, hos chefer, resursplanerare och medarbetare i en större svensk offentlig myndighet efter en genomförd arbetsplatsinriktad intervention för att öka delaktigheten vid planering av arbetstider. Metod: Tre chefer och tre resursplanerare valdes ut genom ett målstyrt urval och sex medarbetare valdes ut genom ett obundet slumpmässigt urval. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk analysmetod användes. Huvudresultat: Resultatet består av följande huvudkategorier; likartat ledarskap, utvecklat ledarskap, större förståelse på arbetsplatsen, mer dialog på arbetsplatsen, bättre balans mellan arbetsliv och fritid, högre faktisk och upplevd möjlighet att kunna påverka och mer arbete för resursplanerarna. Slutsats: Resultatet tyder på att det ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv kan vara positivt med medarbetarinflytande över schemaläggning och arbetsplatser med schemalagt arbete kan därför med fördel låta medarbetare ha inflytande över sin schemaplanering. / Aim: The aim of the study is to investigate how managers, resource planners and employees, in a bigger swedish public authority, perceive changes in leadership, and advantages and disadvantages with the work process, after a workplace-oriented intervention to increase participation in planning of working hours. Mehods: Three managers and three resource planners were selected through a targeted selection and six employees were selected through a random sampling. A qualitative method with semi structured interviews were used to collect data, and a phenomenographical method was used to analyze the interviews. Main results: The analyzed data resulted in the following descriptive categories; unchanged leadership, strengthened leadership, greater understanding at the work place, more dialogue between different work roles, better work-life balance, higher actual and perceived opportunity to influence and more work for the resource planners. Conclusion: Employee participation in schedule planning can be positive from an occupational health science perspective. Workplaces with scheduled work can therefore advantageously let employees participate in schedule planning.

Problemformulering: Hur upplever kvinnor i chefspositioner att organisatoriska faktorer har underlättat deras möjligheter till karriäravancemang? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur kvinnor i högre chefsbefattningar upplever att organisatoriska faktorer har underlättat deras avancemang i arbetslivet. Fortsättningsvis är syftet att pröva den teoretiska referensramen mot empirin i förhoppning om att bilda en utökad kunskap kring företeelsen ur ett strukturellt perspektiv. Slutligen finns förhoppningen om att organisationer i framtiden kan nyttja studien för ökad förståelse och ökat jämställdhetsfrämjande arbete i ledningsgrupper. Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistruktuerade intrevjuer med tio respondenter. Slutsats: Möjlighet till nätverk, mentorskap, kompetensutveckling och flexibla arbetstider har samtliga underlättat kvinnors karriäravancemang. Nätverk, mentorskap och kompetensutveckling har inte bidragit med alla aspekter som tidigare teorier argumenterat för. / Problem statement: How do women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their career advancement opportunity? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their advancement in work life. Furthermore, this study aims to test the theoretical framework against empiricism with hope to form an expanded knowledge of the phenomenon from a structural perspective. Finally, we hope that organizations can use this study to increase their knowledge of how to promote gender equality in the organization. Method: Qualitative method with an deductive approach. The empirical material was collected with semi-structured interviews. Conclusion: The opportunity to network, form mentorship, training and development and flexible work schedules have all facilitatedwomen’s career advancement. Networking, mentorship and traning and development have not contributed with all aspects that previous theories argue.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av effekter av oregelbundna arbetstider på balansen mellan arbete och privatliv hos anställda på en akutvårdsavdelning. Studien var av kvalitativ karaktär och delvis strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket resulterade i 10 kvinnliga deltagare i åldrarna 22–58 år. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider påverkade balansen mellan arbete och privatliv negativt och ledde till bortprioritering av fritidsaktiviteter, tid med familj och vänner samt brist på sömn och återhämtning. Samtidigt visade resultatet att respondenterna upplevde flertalet fördelar med att arbeta oregelbundna arbetstider men där nackdelarna var övervägande.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, ängslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion.Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt.Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna.Resultat: Även fast depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohälsa. Andra konsekvenser som uppkom i denna form av arbete var bland annat stress, besvär med kosten och de sociala relationerna samt att sjukfrånvaron visade sig vara hög.Slutsats: Det är svårt att säga om det finns ett samband mellan att arbeta på oregelbundna arbetstider och psykisk ohälsa (depression/ångest), eller om det är de anställdas personliga faktorer som utvecklar psykisk ohälsa. Konsekvenserna som; sömn, återhämtning, stress, kost och kontroll på arbetet är faktorer som går att påverka genom arbetet, som kan leda till hälsovinster och produktionsvinster. / Background: Mental illness has in recent years become an increasingly growing public health problem. Those most likely to suffer from mental illness are women, young, foreign-born and economically disadvantaged in combination with a weak social support. The mental illnes has also become more common in the labour market the last decades. Consequences of working irregular hours can lead to depression, anxiety, sleep problems, stress and problems with diet and exercise.Aim: To investigate the mental health among employees who work irregular working hours, and to find risk factors that has a negativ influence on the mental health.Method: Article search was made in PubMed Central and PsycInfo. The quality review was performed with a grading protocol.Results: Although depression and anxiety occurred among employees who worked with irregular hours, it was more common that sleep was the main factor for mental health. Other consequences that occurred in this kind of work was; stress, trouble with the diet and the social relationships as well as that absenteeism was found to be higher in this group.Conclusion: It’s difficult to say whether there is a correlation between working at irregular hours and mental health (depression/anxiety), or if it is the employee's personal factors that develop mental health. Consequences as; sleep, recovery, stress, diet and control at work are factors that can be

Diss. Umeå : Univ., 2004. / S. 239-253: Bibliografi.

Syftet med denna undersökning var att kartlägga sjöingenjörsstudenters upplevelse av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord under deras fartygsförlagda praktiker, och i vilken utsträckning det påverkat deras framtida vilja att arbeta till sjöss. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer och tio individuella intervjuer. Totalt har 18 sjöingenjörsstudenter från Sveriges sjöfartshögskolor ingått i undersökningen. Intervjuerna analyserades och tolkades genom hermeneutisk och semantisk metod, som presenterades i ett tematiskt resultat. De mest framträdande resultaten av undersökningen är att även om studenterna fick en förtrogenhetsutbildning, gavs den inte alltid innan de sattes i arbete. Majoriteten av studenterna arbetade betydligt fler timmar än vad som överenskommits i det så kallade elevavtalet. Studenterna upplever även att det förekommer ett bristande ledarskap hos vissa av handledarna, där några av studenterna har utsatts för kränkande särbehandling och dåligt beteende. Trots brister inom onboardingen och den organisatoriska och social arbetsmiljön, var det inga övergripande orsaker till att studenterna inte ville fortsätta arbeta till sjöss. Det var dock en minoritet som inte ville fortsätta att arbeta till sjöss. För dessa var orsaken bristande ledarskap och jargongen ombord. / The purpose of the work presented in this student thesis was to identify how marine engineer students have experienced the organisational and social work environment onboard during their internships, and if their experiences have affected their future career choices. A qualitative research approach was adopted. Data collection was performed through two semi-structured focus group interviews and ten semi-structured individual in-depth interviews. The data analysis was interpreted hermeneutic and semantic, and the result was presented thematic. The participating students shared many experiences. Most of the students were given the mandatory familiarization training onboard, but in many cases this was not completed until after the students first work task onboard the ship. Almost all the students worked more hours than stipulated in the student agreement. Some of the students experienced bad behaviour and were treated badly by their supervisor. Even though students experienced shortcomings in the organisational and social work environment, most of the students were still willing to pursue a career at sea. A small part of the students did not want to work at sea due to their experiences of poor social work environment and lack of leadership onboard. / Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart

Sjökaptensstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar har i sin utbildningsplan tolv månaders fartygsförlagd utbildning som är fördelad över tre perioder. Praktiken erbjuder studenterna möjligheten att utöva samt utveckla den teoretiska kunskapen de lärt sig i skolan men även att få uppleva hur det verkligen är att arbeta till sjöss. Arbetsmiljön, den sociala miljön samt hur det är att vara hemifrån under en längre period är saker som studenterna får prova på. Att arbeta till sjöss har många fördelar men även sin utmaningar. Det är ett arbete med hög arbetsbelastning samt höga krav på organisationen ombord, säkerheten och miljömedvetande. Som sjöbefälsstudent på Sjöfartshögskolan i Kalmar hamnar man i denna miljö under sitt första år på utbildningen då man under termin ett åker ut på första praktikperioden. Denna studie syftar till att undersöka hur sjökaptensstudenterna upplever att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstiderna ombord påverkar deras kunskapsinhämtande. För att ta reda på studenternas upplevelser har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex sjökaptensstudenter; endast sistaårsstudenter intervjuades då de genomgått hela eller en stor del av den fartygsförlagda utbildningen och ansågs därför ha mest erfarenhet. Svaren var i de flesta fallen överensstämmande där studenterna upplevde att praktikperioderna samt arbetsdagarna var för långa, att man behövde ha minst en vilodag i veckan och att sömnbrist hade en negativ inverkan på deras kunskapsinhämtande. Samtidigt framkom det i studien vad som vore det mest optimala för sjöbefälstudenternas kunskapsinhämtande, vad gäller optimal längd på praktikperioderna samt optimalt arbetsschema för en så givande och effektiv praktik som möjligt. / The master mariner students at Kalmar Maritime Academy have twelve months of ship-based training which is a part of the education plan, and these twelve months are distributed over three periods. The internship offers the students the opportunity to practice and develop the theoretical knowledge they have gained in school, but also to experience how it really is to work at sea. The work environment, the social environment and what it can be like to be away from home for a longer period are central. Working at sea has many benefits but also its challenges. The job is associated with long periods at sea with a high workload and high demands on the organization on board, as well as safety and environmental awareness. As a master mariner student at Kalmar Maritime Academy, you end up in this environment during your first year of education when you leave school for the first internship period during semester one. This study aims to investigate how master mariner students experience that lack of sleep, contract length and working hours on board affect their knowledge acquisition. To find out the students' experiences, a qualitative interview study was conducted with six master mariner students; only senior year students were interviewed because they had completed all or a large part of the ship-based training and were therefore considered to have the most experience. The answers were in most cases consistent where the students felt that the internship periods and working days were too long, that they needed to have at least one day off a week and that lack of sleep had a negative impact on their knowledge acquisition. At the same time, the study showed what would be the optimal for the master mariner students' knowledge acquisition, in terms of optimal length of internship periods and optimal work schedule for a rewarding and effective internship as possible.

Accurately tracking employee work hours is a vital aspect of managing any organization, regardless of its size. Time reporting serves as a valuable source of information for management teams, enabling them to effectively plan and manage projects, allocate resources, monitor budgets, and track overall productivity. It is an essential component of workforce management that assists companies in making informed decisions regarding scheduling, employee compensation, and resource allocation. Time reporting is an important task for companies. However, the process of time reporting can often be cumbersome and time-consuming for employees. Typically, employees are required to log in to a web application and manually input their work hours, vacation days, and sick leaves. This process can be complicated and prone to errors. To simplify this process, an innovative solution was developed using Information Technology. The solution involved the creation of a Slack bot, which is a chat-bot that can communicate with employees and gather time reporting data automatically. This bot can be integrated with a company’s existing communication tools, allowing employees to report their work hours, vacation days, and sick leaves in real-time using a simple chat interface. The bot can also provide reminders to employees to submit their time reports, reducing the chances of delayed submissions. / Att noggrant spåra anställdas arbetstid är en viktig aspekt av att leda alla organisationer, oavsett dess storlek. Tidsrapportering fungerar som en värdefull informationskälla för ledningsgrupper, vilket gör det möjligt för dem att effektivt planera och hantera projekt, allokera resurser, övervaka budgetar och spåra den totala produktiviteten. Det är en viktig komponent i personalledning som hjälper företag att fatta välgrundade beslut om schemaläggning, ersättning till anställda och resursallokering. Tidsrapportering är en viktig uppgift för företag. Processen med tidsrapportering kan dock ofta vara krånglig och tidskrävande för de anställda. Vanligtvis måste anställda logga in på en webbapplikation och manuellt mata in sina arbetstimmar, semesterdagar och sjukskrivningar. Denna process kan vara komplicerad och risk för fel. För att förenkla denna process utvecklades en innovativ lösning med hjälp av informationsteknologi. Lösningen innebar skapandet av en Slack-bot, som är en chat-bot som kan kommunicera med anställda och samla in tidsrapporteringsdata automatiskt. Denna bot kan integreras med ett företags befintliga kommunikationsverktyg, så att anställda kan rapportera sina arbetstimmar, semesterdagar och sjukskrivningar i realtid med hjälp av ett enkelt chattgränssnitt. Boten kan också ge påminnelser till anställda att skicka in sina tidsrapporter, vilket minskar risken för försenade inlämningar.

Stora förändringar har skett på arbetsplatser under de senaste 40 åren.  Arbetsgivare ställer allt högre krav på sina arbetare att täcka upp längre och mer av arbetstiden det vill säga olika delar av dagen, veckan och året. Organisationers ständiga omstrukturering och nedskärning bidrar till underbemanning, vilket ökar arbetsbelastning samt stress på arbetarna som måste vara tillgängliga längre timmar för att klara av arbetskraven. Även att inte enbart arbetsplatsen ställer höga krav på individer, utan familjelivet och särskilt barnomsorg kräver mycket energi och tillgänglighet. Samt genom långa arbetspass så minskar automatiskt tiden och energin till att hinna spendera med familj och barn. Detta bidrar till konflikter mellan arbete-familjelivet. / Major changes have taken place in workplaces over the last 40 years.  Employers are increasingly demanding on their workers to cover up longer and more of working hours, i.e. different parts of the day, week and year. Organisations permanent restructuring and cutbacks contribute to understaffing, which increases workload and stress on the workers who must be available for longer hours to cope with the work requirements. Also that not only the workplace places high demands on individuals, but family life and especially child care requires a lot of energy and availability. As well as through long shifts, the time and energy are automatically reduced to spend with family and children. This contributes to conflict between work-family life.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.