I detta arbete läggs fokus på hur läraren kan uppmuntra sina elever att tala i främmandespråksklassrummet. Arbetet presenterar vikten av att tala i klassrummet, med utgångspunkt dels i statliga styrdokument för engelskklassrummet och dels i teorier och tidigare forskning kring hur eleven bäst kan utvecklas.   Med detta som grund presenteras i resultatdelen faktorer som påverkar viljan att kommunicera i klassrummet och  strategier som läraren kan använda sig av för att uppmuntra till tal i klassrummet. Arbetet berör exempelvis klassrumsmiljön och sådant läraren kan tänka på, samt metoder läraren kan använda sig av för att locka elever till interaktion i klassrummet.   Arbetet visar bland annat att miljön i klassrummet bör vara öppen så att eleverna inte behöver riskera att skada sin självkänsla. Även läraren bör vara öppen och försöka visa att man är någon att lita på. Läraren bör bland annat tänka på hur och när han/hon väljer att rätta elever, försöka skapa en interaktiv miljö genom att ställa mycket frågor och använda motivationshöjande aktiviteter

Föreliggande studie grundar sig på teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tävlingsrelaterad kognitiv och somatisk ängslan/oro. Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka tävlingsrelaterad ängslan/oro och olika motivationsmönster hos lagidrottare på elitnivå, samt att undersöka möjligheten att predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån typ av motivation. Ett frågeformulär, grundat på två validerade instrument om motivation och tävlingsrelaterad ängslan/oro delades ut till 54 lagidrottande kvinnor och män på elitnivå. Resultaten visade att kvinnorna hade högre grad av yttre motivation, samt kognitiv och somatisk ängslan/oro än männen. Vidare visades resultaten inte kunna predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån grad av inre eller yttre motivation. Amotivation visade sig däremot vara en signifikant prediktor för den kognitiva ängslan/oron inför tävling. Resultaten diskuterades mot bakgrund av idrottarnas ålder, erfarenhet och det faktum att idrotten utövas som ett yrke eller som en syssla vid sidan av ett annat yrke.

Enligt läroplanen ska elever lära sig att kommunicera på engelska och utveckla tillit till sin språkliga förmåga. För att som lärare kunna stötta eleverna i detta måste man veta vad som kan hindra denna utveckling. Därför har vi valt att i denna litteraturstudie ta del av forskning som berör elevers språkliga ängslan vid tal av ett främmande språk. Våra forskningsfrågor har varit: Vad innebär det att tala ett främmande språk? Vad säger forskning om elevers oro över att tala ett främmande språk? Hur kan läraren stötta eleverna i att tala och känna mindre språklig ängslan? Vi har beskrivit talförmågan utifrån fem kommunikativa kompetenser: språklig kompetens, pragmatisk kompetens, diskursiv kompetens, strategisk kompetens och flyt i språket. Vi har dessutom gett en överblick om vad olika teoretiska synsätt och undervisningsmetoder säger om inlärningen och produktionen av ett främmande språk. Vår andra forskningsfråga har vi besvarat genom att sammanställa tolv empiriska studier. Det har framkommit genom forskningen att vissa elever upplever språklig ängslan, framför allt när de ska tala, vilket påverkar deras språkliga prestationer. Eleverna är rädda för att göra grammatiska fel, uttalsfel och att inte hitta rätt ord. Forskningen har olika syn på korrigeringens roll i klassrummet men resultaten visar att eleverna kan bli oroliga vid överdriven korrigering. Dessutom behandlar forskningen vilket fokus undervisningen ska ha. Framförallt väger man korrekthet mot innehåll i språket. Attityd och motivation har också visats påverka elevernas språkliga ängslan och prestationer i klassrummet. Genom resultaten anser vi att lärare måste ta hänsyn till faktumet att elever upplever språklig ängslan och jobba aktivt för att elever ska känna sig trygga och fria i sitt tal av engelska. Detta kan göras genom att behandla olika aspekter av klassrumsmiljön, nämligen: korrigering, undervisningsfokus, undervisningsnivå, motivation och utökad användning av målspråket. Lärare behöver alltså utvärdera sina val i klassrummet för att kunna styrka eleverna på bästa sätt i deras strävan att få tilltro till sig själva i inlärningen av engelska. Vi skulle vilja se mer forskning om ämnet i svensk kontext och yngre åldrar, vilket vi har saknat.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong><strong>Ishockeypublikens påverkan – ”När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!” (</strong>Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.</p><p>Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var <em>att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar.</em> Metoden som användes för att uppfylla detta syfte var en kvalitativ intervju. De som deltog i studien var sju stycken (ålder 19-34 år) manliga elitseriespelare i ishockey från två olika lag. Lagen som valdes ut är båda framgångsrika och har starka traditioner inom svensk ishockey. För att analysera intervjuerna så har dessa transkriberats. Resultatdelen presenterades i tre olika delar utifrån de tre teman som intervjuerna utgick ifrån. Det visade sig att alla de tillfrågade spelarna tycker att det är som roligast med ishockey när det är fullsatt i arenan. Då blir det en extra laddning i luften och spelarnas motivation höjs. Samtidigt bildas en form av nervositet hos spelarna eftersom de då förstår att matchen betyder något extra. En viss nervositet innan match gör oftast att spelarna presterar bättre. I diskussionen kopplades tidigare forskning ihop med studiens resultat och flera av dem styrktes då med hjälp av de tidigare studierna. Vi analyserade och använde egna reflektioner för att verkligen fördjupa vår förståelse för hur elitishockeyspelare påverkas av publiken.</p>

Sammanfattning Titel: Ishockeypublikens påverkan – ”När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!” (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6) Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan. Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar. Metoden som användes för att uppfylla detta syfte var en kvalitativ intervju. De som deltog i studien var sju stycken (ålder 19-34 år) manliga elitseriespelare i ishockey från två olika lag. Lagen som valdes ut är båda framgångsrika och har starka traditioner inom svensk ishockey. För att analysera intervjuerna så har dessa transkriberats. Resultatdelen presenterades i tre olika delar utifrån de tre teman som intervjuerna utgick ifrån. Det visade sig att alla de tillfrågade spelarna tycker att det är som roligast med ishockey när det är fullsatt i arenan. Då blir det en extra laddning i luften och spelarnas motivation höjs. Samtidigt bildas en form av nervositet hos spelarna eftersom de då förstår att matchen betyder något extra. En viss nervositet innan match gör oftast att spelarna presterar bättre. I diskussionen kopplades tidigare forskning ihop med studiens resultat och flera av dem styrktes då med hjälp av de tidigare studierna. Vi analyserade och använde egna reflektioner för att verkligen fördjupa vår förståelse för hur elitishockeyspelare påverkas av publiken.

Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>

Då antalet motionärer och utövare av tävlingsidrott ökar finns det risk att antalet skador ökar i motsvarande grad. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka om det gick att minska antalet skador hos manliga elitishockeyspelare under en säsong genom implementering av somatiska och kognitiva interventioner. Undersökningsdeltagarna bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp med 9 respektive 13 ishockeyspelare. ACSI-28 och SAS användes som mätinstrument för copingresurser och personlighet i form av ängslan/oro genom en före- och eftermätning. Interventionerna bestod av avslappning, stresshantering, målsättning, självförtroende och attributioner. Studiens kvantitativa resultat visade att experimentgruppen hade färre skador än kontrollgruppen (p&lt;.05). Resultatet visade en viss förbättring för experimentgruppen på sju av tio underkategorier på ACSI-28 och SAS efter studiens genomförande jämfört med föremätningen, dessa resultat visade dock inte signifikanta värden. Studiens kvalitativa del indikerar att experimentgruppen upplevde det allt svårare att hitta negativa stressande händelser under studiens gång. / The numbers of participants of recreational and competitive sports are increasing. The outcome of sport activity leads to an increasing number of injuries. The aim of this intervention study was to investigate if it was possible to reduce the risk for injuries on male ice hockey players through implementation of somatic and cognitive interventions during a season. The population consisted of n experimental group of 9 ice hockey players and a control group of 13 players. ACSI-28 and SAS was used to measure coping and anxiety before and after the interventions. The interventions consisted of relaxing techniques, goal setting, stress prevention, self confidence and attributions. The result showed that the experimental group faced less injuries compared to the control group (p&lt; .05). The experimental group improved seven of ten subcategories in ACSI-28 and SAS, however not in a statistical significant way. The qualitative part of the study showed that the experimental group had more difficulty finding negative stressful moments at the end of the study compared to the beginning.

No description available.

Bakgrund: Kirurgisk verksamhet utgör en väsentlig del av dagens sjukvård. I Sverige utfördes år 2016 drygt 2 miljoner operationer, en siffra som ökar årligen. Inför operation upplever många patienter oro av olika karaktär och intensitet, vilket ger upphov till lidande. Situationen medför att hälso- och sjukvården står inför enorma prövningar då en alltmer avancerad vård ställer högre krav på sjuksköterskan att tillgodose patientens behov. Då varje patient är unik upplevs den preoperativa fasen individuellt. Om sjuksköterskan får kunskap om den enskilde patientens upplevelse av oro kan ett onödigt lidande lindras. Syfte: Att undersöka den vuxna patientens upplevelse av oro inför operation. Metod: Litteraturstudie med 10 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys genom utsagor, koder, underrubriker och kategorier. Resultat: I resultatet framkom två kategorier: Maktlöshet och Ängslan. Dessa redovisas med fyra underrubriker: Patienten upplever sig utlämnad, Patienten upplever osäkerhet, Patienten upplever rädsla, Patienten upplever ångest. Slutsats: Många patienter upplever preoperativ oro i varierande form. Majoriteten behöver dessutom hjälp att hantera situationen. Det är därför väsentligt för sjuksköterskan att inhämta kunskap och förståelse om patientens upplevelse av oro inför operation för att lindra dennes lidande. Genom att vara närvarande kan sjuksköterskan bidra till trygghet och skapa en positiv erfarenhet.

Bakgrund: Många barn upplever ett stort stresspåslag inför sövning, detta kallas preoperativ oro och drabbar mellan 40-60 % av alla barn som sövs. Preoperativ oro hos barnet kan ge upphov till känslor av anspänning, stress, nervositet och oro samt agitation vid uppvaknande. Preventiva metoder för att minska preoperativ oro kan delas in i grupper som innefattar icke-farmakologiska och farmakologiska metoder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika preventiva åtgärder och deras effektivitet för att minska barns preoperativa oro i åldrarna 2-12 år. Metod: Litteraturstudie med metaanalys. Inklusionskriterierna var RCT-studier publicerade mellan 2006-01-01 och 2017-01-12, engelskspråkiga och publicerade i referee-granskade tidskrifter, tydligt beskriven intervention, mätning av preoperativ oro samt att deltagarålder skulle vara mellan 2-12 år. Databassökningarna utfördes i PubMED, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Video- och dataspelsdistraktion, clowner, teknikbaserad preoperativ information och lekterapi är effektivt för att minska barns preoperativa oro och ängslan. Föräldranärvaro saknar effekt på barns preoperativa oro och ängslan. Midazolam är effektivt som premedicinering. En inspelning av barnets moders röst samt en icke-farmakologisk multidisciplinär approach har båda effekt på barns preoperativa oro och ängslan. Konklusion: Video- och dataspelsdistraktion, clowner, lekterapi och premedicinering var välfungerande och effektiva interventioner för att minska barns preoperativa oro.