Psykisk ohälsa hos unga ökar. Sömnsvårigheter, oro och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom på psykisk ohälsa. För att må och fungera optimalt visar forskning att ungdomar behöver mellan åtta till tio timmars sömn per natt. Många faktorer konkurrerar om tiden då ungdomen ska lägga sig, exempelvis IT-media, skolarbete och tankar om den egna identiteten samt att ”passa in” i normen. Skolsköterskan möter dagligen ungdomar med sömnproblem eller problem som är sömnrelaterade. Skolsköterskans uppgift är att stötta i hälsoprocessen, men också fokusera på att söka orsaker till sömnproblemen, för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Föreliggande studie syftar till att undersöka samband mellan sömnlängd respektive sömnproblem och IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning hos ungdomar. Studien besvarar frågeställningarna: Finns det skillnader i sömnlängd och sömnproblem utifrån bakgrundsvariablerna kön, boende, härkomst och meritvärde? Finns det skillnader mellan killars och tjejers IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning? Finns det samband mellan påverkansfaktorerna: IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Det var 937 elever i årskurs 9 som svarade på en enkät med frågor om sömn, IT-media, skolstress och självuppfattning. Studiens resultat visar att elever med icke sammanboende föräldrar och elever med meritvärden under medel, har en kortare sömnlängd, än elever med sammanboende föräldrar och elever med ett medelmeritvärde över 237. Dessutom konstateras att tjejer, elever med icke sammanboende föräldrar och meritvärde under medel, har större andel sömnproblem än killar, elever med sammanboende föräldrar och elever med ett meritvärde över medel. Resultatet visar också att skolstress, IT-medieanvändning samt IT-medieanvändning vid sänggående, har ett samband med kort sömnlängd, vilket är 7 timmar eller mindre per natt. Skolstress och självuppfattning visar i sin tur samband med sömnproblem. Slutsatsen är att ungdomars sömn bör tas på allvar i skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sömnproblematiken bör dessutom diskuteras på lednings och samhällsnivå då det är ett folkhälsoproblem. För att fastställa vad som är orsak och verkan mellan sömn och olika faktorer behövs ytterligare forskning.

No description available.

Studiens syfte är att utifrån studie- och yrkesvägledares upplevelser och erfarenheter utveckla kunskap om elevers skolstress i årskurs 7 – 9. Under rubriken bakgrund gör vi en genomgång av begreppet skolstress samt presenterar underlag till att psykisk ohälsa har ökat bland barn och ungdomar och att de ökade kraven i skolan tillsammans med ett ökat utbildningskrav är en bidragande faktor. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av som analysram är social kognition och begreppen självförmåga och coping. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nio utbildade studie- och yrkesvägledare har genomförts. En tematisk analys av resultatet visar på att stressfaktorer kopplade till betyg och gymnasieantagningen är de mest utmärkande, att enskilda samtal med studie- och yrkesvägledare är av stor vikt och att samverkan mellan professionerna som arbetar i skolans elevhälsoteam (EHT) är en förutsättning i arbetet kring elevers skolstress. Studien visar även att det finns kultur- och könsskillnader i både stressnivå, uttryckssätt samt vilka copingstrategier som används av elever. Behov av ökad kännedom och användande av framgångsrika metoder för att hjälpa elever med skolstress i ett både förebyggande och avhjälpande syfte diskuteras liksom behovet av en reglerad likvärdig studie- och yrkesvägledning för grundskolorna i Sverige. Vidare forskning om framgångsrika och avhjälpande metoder när det gäller skolstress behövs men även forskning om varför skolan och lärandet i sig har kommit att bli en del av den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga.

Elevstressen i den svenska högstadieskolan har ökat under en längre tid, vilket kan få en rad konsekvenser. Genom vägledning kan bland annat studie- och yrkesvägledare samt lärare underlätta för de stressade eleverna. Studiens syfte är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares samt lärares perspektiv på elevstress och vägledning i grundskolans högstadium. Studien vill även bidra med kunskap om hur stressen kan påverka studieval, samt få förståelse för vilka bakomliggande faktorer som bidrar till den ökade elevstressen i skolan. Med hjälp av styrdokument, skollagen och tidigare forskning presenteras de begrepp och faktorer som kan ligga bakom den ökade elevstressen. Utifrån tidigare forskning förklaras även hur vägledning kan användas för att stötta eleverna. Studien bygger på en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via semi-strukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Resultatet som framkom var att stressen i skolan ökat. Resultatet visar att informanterna märker av den ökade elevstressen och ser olika bakomliggande faktorer till ökningen. De ser även alternativ till hur vägledningen kan gå till i en stressad skolmiljö. Vidare forskning behövs om hur vägledning kan användas i den alltmer stressade skolmiljön och vilka konsekvenser stressen kan få för framtida studie- och yrkesval.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vem eller vilka gymnasielever vänder sig till i påfrestande situationer. 98 gymnasielever från Västra Götaland deltog i studien. Medelåldern bland deltagarna var 17,5 år. Med en kvantitativ ansats har författarna undersökt denna företeelse med hjälp av webbenkät. Webbenkäten innehöll 15 frågor relaterade till studiens syfte med påståenden som behandlade psykosomatiska besvär, stress och elevens hjälpsökande beteende. En av enkätens frågor inspirerades av Perceived Stress Scale (PSS) som är ett instrument för att mäta generell stress. Författarna utgick från den neo-ekologiska teorin, som är en modifiering av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat påvisade att gymnasielever främst vänder sig till en vän eller förälder/vårdnadshavare i påfrestande situationer och för att prata om skolan, skolmiljö eller skolarbete. I de situationer när en elev själv utsätts för mobbning på skolan eller märker att någon annan blir utsatt för mobbning kunde fler gymnasielever tänka sig ta hjälp av skolans stödinsatser. Studiens resultat visade även att gymnasieleverna var generellt stressade över skolan. Gymnasieleverna svarade att de upplevt psykosomatiska besvär så som huvudvärk samt nedstämdhet och trötthet den senaste månaden. Studiens resultat visade bland annat på att det finns behov på mer forskning kring elevers stress inför framtiden kopplat till skolrelaterad stress.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva. Korrelationen mellan somatiska besvär och skolstress var positiv och resultatet var signifikant. Studien visade att elever led av både Skolstress, Somatiska- och Psykosomatiska besvär och dessa borde tas i åtanke av både vårdnadshavare och lärare i skolsituationer. Relibiliteten för alla variabler utom Somatiska besvär var god och eftersom reliabiliteten var låg fanns risk för att samband inte var signifiktanta . Det fanns även en risk att Skolstressen var högre på grund av att det var nära terminsavslut. Förslag till vidare studier var att undersöka varför killar inte upplever samma besvär som tjejer. / The essay investigated factors that could contribute to school-related stress and somatic complaints among adolescents at academic- and vocational programs in high school in both sexes. There were 105 participants, whereof 59 from the academic programs, 23 where boys and 36 were girls and 46 from the vocational programs, whereof 25 were boys and 21 were girls. The study was a quantitative one and questionnaires were created from which contained 42 questions after which 10 variables were created and one question was analyzed with a qualitative approach. The results showed that students at the academic programs generally experienced more school-related stress. Girls experienced more school-related stress, external demands, somatic- and psychosomatic complaints and they thought they had too much demands on themselves. The correlation between somatic complaints and school-related stress was positive and the result was significant. The study showed that students suffered from both school-related stress, somatic- and psychosomatic complaints and this should be taken into consideration from both caregivers and teachers in school situations. The reliability for all variables other than Somatic complaints was good. There was a risk that the school-related stress was high because of closeness to end of semester. A suggestion for further studies was to examine why boys does not experience the same difficulties as girls

Problem: Barn och ungas psykiska hälsa har fått stor uppmärksamhet, då forskningen tyder på att den blir allt sämre. Forskningen tar upp faktorer som ökad ångest, depression och psykisk obalans bland barn och unga men också ungas brist på fysisk aktivitet samt att användningen av sociala medier har ökat. Forskningen tyder även på att skolresultaten blir sämre. Skolan som arena är unik då alla barn och unga befinner sig i skolan under större delen av sin uppväxt oavsett socioekonomisk status samt levnadsförhållande. Hur kan skolan på bästa sätt förebygga psykisk ohälsa bland eleverna i Båstad kommun?  Syfte: Att få en tydligare bild över ungdomarnas mående i Båstad kommun och identifiera hälsofaktorer som kan kopplas till elevernas psykiska hälsa när det gäller både positiva och negativa effekter och deras relationer till varandra. Utifrån detta är min förhoppning att komma fram till vad skolan faktiskt kan bidra med för att främja den psykiska hälsan hos eleverna. Metod: En empirisk undersökning i form av en kvantitativ digital enkät på elever i årskurs 6-9 som går i grundskolan i Båstad kommun Resultat: Studien kom fram till att de flesta elever upplever att deras hälsotillstånd är bra, men är man tjej och går i årskurs 8 verkar man må sämre. Eleverna i Båstad är aktiva på många plan efter skoltid så som användning av sociala medier, goda sociala relationer, lägger ner tid på skolarbete samt är fysisk aktiva vilket enligt forskningen är positivt för hälsan. Det jag kom fram till som var negativ var brist på rekreation hos eleverna, dvs de var för aktiva på alla plan för att gynna sin psykiska hälsa.  Slutsats: Då studiens fokus var hur skolan som arena kan göra för att främja elevers psykiska hälsa kom jag fram till tre olika delar som skolan kan fokusera på och det är 1. Elevhälsoteamets betydande roll både för eleven, pedagogerna samt vårdnadshavare.2. Rekreation under skoltid3. Mer fysisk aktivitet samt fokus på elevers hälsa under skoltid.