No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Det här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.</p><p>Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ”Ung i demokratin” upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden. Vilka fakta och uppfattningar av demokrati och värdegrund uttrycks i undervisningen?</p><p>Vi har valt att intervjua lärare och få höra deras resonemang kring de arbetssätt som de använder sig av. I uppsatsens resultat kan vi se att lärarna på de två typerna av program har liknande förhållningssätt när det kommer till samhällskunskapsundervisningen och de har lagt lika vikt på demokratiaspekter. De har både talat om och arbetat med demokratifrågor för att ge eleverna en bild av vad det innebär att vara en demokratisk samhällsmedborgare.</p><p>Vi förstår det som att lärarnas planering av samhällskunskapsundervisning utifrån demokrati- och värdegrundsfrågor grundades på den gällande kursplan och läroplan. Vi anser att mer livskunskap i skolan med värdegrundsövningar är nödvändigt men vi tycker att skillnaden i elevers kunskaper kring demokrati har andra faktorer såsom vänskapskrets, familj och medial påverkan.</p>

<p>This paper is named “<em>The status of the programme is low” – Gymnasium teacher’s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. </em>The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes’ status is higher than one of the vocational programmes. The main questions asked are which differences that exist between the teacher’s descriptions of the vocational programmes in comparison to the educational programmes, as well as in which ways the teachers are upholding possible attitudes towards the various students.</p><p>The method that this paper is made with is a qualitative analysis of the interviews with the four different teachers from four different programmes in one gymnasium. The transcription of the interviews is the subject of analysis. As theory, both the theories of Edward W. Said and Michel Foucault are used in this study. Said´s book <em>Orientalism</em> focuses on the difference between the “we” and “the other”. Foucault talks in his theory of the <em>discourse</em> and of <em>power,</em> about how the persons and/or things with the power in a certain discourse are the ones that also have access to define that which is considered as knowledge.</p><p>The conclusion is, among other things, that the teacher’s attitudes towards the students in the different programmes correlate with the existing discourse in Swedish schools which says that the educational programme’s status is higher than that of the vocational programmes. The teacher’s enthusiasm to express that there is a hierarchy between the different programmes also corresponds to previously done research about students. This research says that students in low status programmes are more willing to talk about and acknowledge the hierarchy, while the students in high status programs, tend to undermine or deny that the hierarchy even exists.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att genom en läromedelsanalys jämföra betygsmålen för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda läromedel, varav tre läromedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta målen uppnås. Det har även undersökts huruvida läromedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehåller skillnader med avseende på hur de behandlar betygsmålen.</p><p>Resultatet visar att inget läromedel når upp till alla mål och det är främst två mål som fattas i läromedlen: (1) att jämföra kulturtraditioner/levnadssätt/samhällsförhållande samt (2) elevers reflekterande över lärandet. Även texter och övningar utifrån elevers studieinriktning saknas ofta. Grammatik får stor plats i läromedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mål.</p><p>Slutsatsen är att lärare inte enbart kan stödja sin undervisning på läromedlen utan det krävs en professionell tolkning av målen och en lokal arbetsplan för läraren att stödja sin undervisning på. Lärare bör komplettera med extra material för att täcka in samtliga betygsmål i sitt undervisningsmaterial.</p><p>Nyckelord: betygsmål, EN 1201, läromedel, yrkesförberedande – och studieförberedande program, gymnasiet</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this final paper is to compare the goals to aim for in the syllabus for EN 1201, using a textbook analysis, with six teaching materials. Three teaching materials for so-called vocational programs and three teaching materials for theoretical programs have been analysed to see whether the goals are reached or not. It has also been examined if there are any differences how the goals are reached for in the different programs. A personal interpretation of the goals has been made.</p><p>The result showed that none of the teaching materials reached all the goals. There are mainly two goals missing in the books: (1) reflection over ways of living, cultural traditions and social conditions in English speaking countries, and (2) increased responsibility for developing the student’s language ability. The goal which focuses on students’ fields of study is often missing as well, but not to the same extent as (1) and (2) above. Grammar takes up an unproportionally big part of the textbooks and workbooks, considering the fact that there is no explicit goal about grammar in EN1201.</p><p>The conclusion is that the teachers cannot build their teaching entirely on the teaching material. Teachers need to professionally interpret the goals and make their own local syllabus to support their teaching. Teachers have to find extra material in order to cover all the goals.</p><p>Key words: EN 1201, goals to aim for, teaching material, vocational and theoretical programs, upper secondary school.</p>

<p><strong>Aim and question at issue:</strong> The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school.</p><ul><li>What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A.</li><li>What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A </li><li>According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. </li></ul><p><strong>Method:</strong> A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %.</p><p><strong>Results: </strong>The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A. The result shows a significant difference between the students in the two groups. The students in the higher education preparatory program show higher motivation (86%) towards participation in the course Idrott och hälsa A than the students in the vocational program (65%). The types of motivational factors are defined as external and internal. The students in the higher education preparatory program show higher extent of internal and external motivational factors than students in the vocational program. The factors mentioned by the students that would have a positive effect on their motivation to participate in the course Idrott och hälsa A were highest in the categories activity based (24%) and lesson content (24%).</p><p><strong>Conclusion: </strong>The conclusion of the study is that the students in both programs have a high level of motivation for the course Idrott och hälsa A. The motivation level is significantly higher for the students in the higher education preparatory program than for the students in the vocational program, this is the case for both internal and external motivational factors. According to the students the kind of motivational factors that could increase their motivation are lesson content and activity based factors. One of the interesting findings in this study is the strong correlation between the lack of motivation towards the subject and the lack of interest in further study.</p> / <p><strong>Syfte och frågeställningar:</strong> Syftet med studien har varit att göra en jämförelse mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram i avseende på motivation till deltagande i Idrott och hälsa A.</p><ul><li>Vilken motivationsgrad har eleverna till deltagande i Idrott och hälsa A utifrån programinriktning? </li><li>Vilken typ av motivationsfaktorer motiverar elever på studie- respektive yrkesförberedande program till deltagande i Idrott och hälsa A? </li><li>Vilka motivationsfaktorer anser eleverna själva skulle kunna öka motivationen till deltagandet i Idrott och hälsa A?</li></ul><p><strong>Metod:</strong> Data har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning genomförd på 13 slumpmässigt utvalda gymnasieklasser i Stockholms län, sex klasser med en studieförberedande inriktning och sju klasser med en yrkesförberedande. Enkäten besvarades av 158 elever som går ett studieförberedande program och 120 elever som går ett yrkesförberedande program. Totalt besvarades enkäten av 278 elever av 301 möjliga, vilket innebar en total svarsfrekvens på 92 procent.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet visar att majoriteten (77 %) av samtliga elever har en hög motivationsgrad till Idrott och hälsa A. En signifikant skillnad visades i jämförelse av motivation utifrån studieinriktning. Bland elever på studieförberedande program kategoriserades 86 procent som motiverade till Idrott och hälsa A vilket kan jämföras med 65 procent av eleverna på yrkesförberedande program. De två motivationstyperna definieras som inre och yttre motivation. Eleverna på studieförberedande program visade sig ha högre grad av inre och yttre motivation än elever på yrkesförberedande program. De faktorer som eleverna mest frekvent nämnde som faktorer de själva anser skulle öka motivationen till Idrott och hälsa A tillhörde kategorierna aktivitetsbaserade (24 %) och lektionsupplägg (24 %).</p><p><strong>Slutsats:</strong> Resultatet visar på en hög motivationsgraden bland eleverna inom de båda studieinriktningarna dock har motivationsgraden visat sig vara signifikant högre bland elever på studieförberedande program. Likaså har elever på studieförberedande program signifikant högre grad av motivation som grundar sig på både inre och yttre faktorer. De faktorer som eleverna själva ansåg kunde öka motivationen till Idrott och hälsa A var framförallt faktorer tillhörande kategorin aktivitetsbaserat och lektionsinnehåll.</p>

Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor. Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ”Ung i demokratin” upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden. Vilka fakta och uppfattningar av demokrati och värdegrund uttrycks i undervisningen? Vi har valt att intervjua lärare och få höra deras resonemang kring de arbetssätt som de använder sig av. I uppsatsens resultat kan vi se att lärarna på de två typerna av program har liknande förhållningssätt när det kommer till samhällskunskapsundervisningen och de har lagt lika vikt på demokratiaspekter. De har både talat om och arbetat med demokratifrågor för att ge eleverna en bild av vad det innebär att vara en demokratisk samhällsmedborgare. Vi förstår det som att lärarnas planering av samhällskunskapsundervisning utifrån demokrati- och värdegrundsfrågor grundades på den gällande kursplan och läroplan. Vi anser att mer livskunskap i skolan med värdegrundsövningar är nödvändigt men vi tycker att skillnaden i elevers kunskaper kring demokrati har andra faktorer såsom vänskapskrets, familj och medial påverkan.

Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att genom en läromedelsanalys jämföra betygsmålen för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda läromedel, varav tre läromedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta målen uppnås. Det har även undersökts huruvida läromedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehåller skillnader med avseende på hur de behandlar betygsmålen. Resultatet visar att inget läromedel når upp till alla mål och det är främst två mål som fattas i läromedlen: (1) att jämföra kulturtraditioner/levnadssätt/samhällsförhållande samt (2) elevers reflekterande över lärandet. Även texter och övningar utifrån elevers studieinriktning saknas ofta. Grammatik får stor plats i läromedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mål. Slutsatsen är att lärare inte enbart kan stödja sin undervisning på läromedlen utan det krävs en professionell tolkning av målen och en lokal arbetsplan för läraren att stödja sin undervisning på. Lärare bör komplettera med extra material för att täcka in samtliga betygsmål i sitt undervisningsmaterial. Nyckelord: betygsmål, EN 1201, läromedel, yrkesförberedande – och studieförberedande program, gymnasiet / Abstract The purpose of this final paper is to compare the goals to aim for in the syllabus for EN 1201, using a textbook analysis, with six teaching materials. Three teaching materials for so-called vocational programs and three teaching materials for theoretical programs have been analysed to see whether the goals are reached or not. It has also been examined if there are any differences how the goals are reached for in the different programs. A personal interpretation of the goals has been made. The result showed that none of the teaching materials reached all the goals. There are mainly two goals missing in the books: (1) reflection over ways of living, cultural traditions and social conditions in English speaking countries, and (2) increased responsibility for developing the student’s language ability. The goal which focuses on students’ fields of study is often missing as well, but not to the same extent as (1) and (2) above. Grammar takes up an unproportionally big part of the textbooks and workbooks, considering the fact that there is no explicit goal about grammar in EN1201. The conclusion is that the teachers cannot build their teaching entirely on the teaching material. Teachers need to professionally interpret the goals and make their own local syllabus to support their teaching. Teachers have to find extra material in order to cover all the goals. Key words: EN 1201, goals to aim for, teaching material, vocational and theoretical programs, upper secondary school.

This paper is named “The status of the programme is low” – Gymnasium teacher’s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes’ status is higher than one of the vocational programmes. The main questions asked are which differences that exist between the teacher’s descriptions of the vocational programmes in comparison to the educational programmes, as well as in which ways the teachers are upholding possible attitudes towards the various students. The method that this paper is made with is a qualitative analysis of the interviews with the four different teachers from four different programmes in one gymnasium. The transcription of the interviews is the subject of analysis. As theory, both the theories of Edward W. Said and Michel Foucault are used in this study. Said´s book Orientalism focuses on the difference between the “we” and “the other”. Foucault talks in his theory of the discourse and of power, about how the persons and/or things with the power in a certain discourse are the ones that also have access to define that which is considered as knowledge. The conclusion is, among other things, that the teacher’s attitudes towards the students in the different programmes correlate with the existing discourse in Swedish schools which says that the educational programme’s status is higher than that of the vocational programmes. The teacher’s enthusiasm to express that there is a hierarchy between the different programmes also corresponds to previously done research about students. This research says that students in low status programmes are more willing to talk about and acknowledge the hierarchy, while the students in high status programs, tend to undermine or deny that the hierarchy even exists.

Aim and question at issue: The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school. What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A. What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. Method: A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %. Results: The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A. The result shows a significant difference between the students in the two groups. The students in the higher education preparatory program show higher motivation (86%) towards participation in the course Idrott och hälsa A than the students in the vocational program (65%). The types of motivational factors are defined as external and internal. The students in the higher education preparatory program show higher extent of internal and external motivational factors than students in the vocational program. The factors mentioned by the students that would have a positive effect on their motivation to participate in the course Idrott och hälsa A were highest in the categories activity based (24%) and lesson content (24%). Conclusion: The conclusion of the study is that the students in both programs have a high level of motivation for the course Idrott och hälsa A. The motivation level is significantly higher for the students in the higher education preparatory program than for the students in the vocational program, this is the case for both internal and external motivational factors. According to the students the kind of motivational factors that could increase their motivation are lesson content and activity based factors. One of the interesting findings in this study is the strong correlation between the lack of motivation towards the subject and the lack of interest in further study. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att göra en jämförelse mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram i avseende på motivation till deltagande i Idrott och hälsa A. Vilken motivationsgrad har eleverna till deltagande i Idrott och hälsa A utifrån programinriktning? Vilken typ av motivationsfaktorer motiverar elever på studie- respektive yrkesförberedande program till deltagande i Idrott och hälsa A? Vilka motivationsfaktorer anser eleverna själva skulle kunna öka motivationen till deltagandet i Idrott och hälsa A? Metod: Data har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning genomförd på 13 slumpmässigt utvalda gymnasieklasser i Stockholms län, sex klasser med en studieförberedande inriktning och sju klasser med en yrkesförberedande. Enkäten besvarades av 158 elever som går ett studieförberedande program och 120 elever som går ett yrkesförberedande program. Totalt besvarades enkäten av 278 elever av 301 möjliga, vilket innebar en total svarsfrekvens på 92 procent. Resultat: Resultatet visar att majoriteten (77 %) av samtliga elever har en hög motivationsgrad till Idrott och hälsa A. En signifikant skillnad visades i jämförelse av motivation utifrån studieinriktning. Bland elever på studieförberedande program kategoriserades 86 procent som motiverade till Idrott och hälsa A vilket kan jämföras med 65 procent av eleverna på yrkesförberedande program. De två motivationstyperna definieras som inre och yttre motivation. Eleverna på studieförberedande program visade sig ha högre grad av inre och yttre motivation än elever på yrkesförberedande program. De faktorer som eleverna mest frekvent nämnde som faktorer de själva anser skulle öka motivationen till Idrott och hälsa A tillhörde kategorierna aktivitetsbaserade (24 %) och lektionsupplägg (24 %). Slutsats: Resultatet visar på en hög motivationsgraden bland eleverna inom de båda studieinriktningarna dock har motivationsgraden visat sig vara signifikant högre bland elever på studieförberedande program. Likaså har elever på studieförberedande program signifikant högre grad av motivation som grundar sig på både inre och yttre faktorer. De faktorer som eleverna själva ansåg kunde öka motivationen till Idrott och hälsa A var framförallt faktorer tillhörande kategorin aktivitetsbaserat och lektionsinnehåll.

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning. Vidare påverkas nivån på undervisningen i Samhällskunskap av lärarnas olika individualiseringsmetoder.