No description available.

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod: </strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats: </strong>När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa. Ingen skillnad i HRQoL beroende på eleverna SES upptäcktes. Inte heller några signifikanta interaktionseffekter mellan de två variablerna kontroll och SES.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. Metod: Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. Resultat: Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. Slutsats: När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier. Kategorierna blev: Behov av öppen och ärlig kommunikation, Behov av att få smärtan bekräftad och Känsla av maktlöshet. Steg 1 och 2 i Graneheim och Lundmans analysmetod följdes vid bearbetningen av artiklarna med kvantitativ ansats. Här framkom kategorin Informationsbrist. Resultat: Det finns ett behov av öppen och ärlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal i samband med smärta. När kommunikationen fungerar effektivt får patienterna en ökad förståelse och därmed en mer positiv inställning om sin smärta och smärtbehandling. Brist på kommunikation hindrar patienterna från att känna att deras smärta är bekräftad. Detta i sin tur kan ge en känsla av maktlöshet. Slutsats: God kommunikation och tydlig information kan skapa trygghet hos patienten medan dålig kommunikation kan ge en känsla av maktlöshet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod:</strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats:</strong> När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.</p>

Bakgrund: När barnet drabbades av leukemi förändrades familjens livsvärld och de tvingades omprioritera sin vardag. Föräldrarnas syn på sjukdomen och dess konsekvenser påverkade hur det sjuka barnet upplevde situationen. Sjukdomen medförde inte enbart negativa känslor utan även positiva. Sjuksköterskan hade en viktig roll när det handlade om att ge känslomässigt stöd och information åt föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa svenska föräldrars upplevelser av den förändrade livsvärlden samt hur den hanterades, när ett av deras barn drabbades av leukemi. Metod: En kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Datainsamlingsmetoden som användes var fyra självbiografier, vilka analyserades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisades i tre teman med tillhörande subteman. De viktigaste fynden som gjordes var att familjen drabbades av en stor ovisshet inför framtiden och att detta medförde blandade känslor hos föräldrarna. Familjens vardag och deras förhållanden till varandra förändrades också, vilket hanterades genom att försöka leva i nuet. Slutsats: Resultatet av analysen bidrog till en ökad förståelse och medvetenhet för föräldrarnas och den övriga familjens situation.