No description available.

Bakgrund: Cirka 600 kvinnor i Sverige drabbas av hjärntumör varje år. Symtom och behandling ser olika ut beroende på hjärntumörens lokalisation och utbredning. Livet förändras och framtiden blir oviss i samband med diagnostisering, sjuksköterskan har en betydande roll under sjukdomstiden. Familjen blir också drabbad, vardagen är inte längre sig lik och prioriteringarna förändras. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med hjärntumör. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på fem självbiografier skrivna av kvinnor. Urvalet begränsas utifrån beskrivna inklusions- och exklusionskriterier. En manifest innehållsanalys har används vid analys av data. Resultat: Kvinnornas upplevelser av att leva med hjärntumör beskrivs genom tre kategorier och tio underkategorier. Det framkommer att kvinnor kan känna både välbefinnande och lidande under sjukdomstiden. Upplevelserna beskrivs på olika sätt hos kvinnorna men rädsla och att finna styrka trots sjukdom är framträdande. En annan faktor som upplevs av betydelse är stöd från omgivningen, i form av familj, vänner och vårdpersonal. Slutsats: I studiens resultat framkom det att kvinnor som lever med hjärntumör uppnådde välbefinnande när de accepterade sjukdomen. Omprioritering och att se livet på ett nytt sätt blev tydligt. Kvinnorna upplevde lidande genom en förändrad identitet, rädsla, ensamhet, hopplöshet och förtvivlan över barnen. Sjuksköterskan måste därför se varje kvinna som unik för att skapa bästa möjliga vård.

Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke. Det är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och de som drabbas är i behov av långa vårdtider. Den forskning som finns tillgänglig belyser främst patienters upplevelser i det tidiga skedet efter att ha drabbats av stroke. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer upplever sin livsvärld efter att ha drabbats av stroke. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats. Fem självbiografier valdes för att belysa personers upplevelser av att drabbas av stroke. Analysen gjordes utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att de drabbade genomgick stora förändringar i livet. De hade svårt att acceptera sitt nya jag, anpassa sig till sin nya situation och till de svårigheter som uppstod i vardagen. Omgivningens syn och förutfattade meningar hade även en stor betydelse och påverkan på personerna. Slutsats: Personer som drabbats av stroke upplevde att de fick en förändrad livsvärld. De upplevde både lidande, hälsa och välbefinnande beroende på i hur stor utsträckning de accepterat sin nya situation. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om hur de upplever sig själva och sin vardag för att kunna möta deras livsvärld och ge en god omvårdnad.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården. Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom. Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen. Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet. Den närstående är i behov av mycket stöd och hjälp för att kunna upprätthålla både sin egen hälsa samt hälsan hos sin demenssjuka familjemedlem.

Bakgrund: Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest och detta kan bero på att vi lever längre. En cancerdiagnos påverkar vardagen, både under pågående behandling och efteråt. Personerr som får ett cancerbesked hamnar ofta i kris och det är viktigt att de får stöd och hjälp av andra för att orka. Det är mycket känslor som uppkommer vid ett cancerbesked och under sjukdomstiden. Ordet cancer får många att känna rädsla och obehag. Studiens teoretiska referensram utgick ifrån omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som bland annat har inriktat sig på lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers utsagor av olika känslor vid cancersjukdom. Metod: Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på två skönlitterära böcker skrivna av personer med cancer. Böckerna analyserades med inspiration av Burnads (1996) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra subkategorier: existentiellt hot, förlust av livet, att blicka framåt och inre ro. Kategorierna speglar författarnas känslor och tankar från cancerdiagnos till att känna inre ro trots sin sjukdom. Slutsats: Resultatets fyra kategorierna visar att ökad förståelse av hur personer hanterar och uttrycker känslor olika kan underlätta för vårdpersonalen inför möte och behandling av patienter med cancersjukdom.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer. Kvinnorna var rädda för att de skulle tvingas överge sina barn. De kände behov av att upprätthålla det normala i livet. Olika känslor som förlorad kvinnlighet upplevdes då de förlorade hår och bröst. Vikten av stöd och gemenskap visade sig vara viktigt för kvinnorna. Kvinnorna kände en stor rädsla för återfall och svårigheter att återgå till ett normalt liv efter avslutad behandling. Slutsats: Det finns ett behov av eftervård hos kvinnor som behandlats för bröstcancer. Utveckling inom eftervården av bröstcancer krävs för att minska kvinnornas lidande.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen.  Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande. Kroppen upplevdes kraftlös vilket bidrog till osäkerhet över identiteten och känsla att vara otrygg. Personerna var beroende av hjälp vilket beskrevs som påfrestande där känslor av sårbarhet och bristande förmåga var återkommande. En ständig kamp fördes för att återta kontrollen över kroppen och självkänslan där stöd från andra personer och känsla att bli förstådd var värdefullt.  Slutsatser: Att ha drabbats av stroke innebar att personernas livssituation förändrades. Funktionsnedsättning ledde till att de kände sig utelämnade och hjälplösa. Genom ökad kunskap om upplevelser efter insjuknandet kan det skapas större möjlighet att på bästa sätt möta och stödja.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier. Fem självbiografier analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Data som framkom under analysen av biografierna sammanställdes i två huvudkategorier samt nio underkategorier. De två huvudkategorierna var välbefinnande och lidande. De sju underkategorierna var självständighet/förhoppning, uppskattning, ångest, frustration/förnekelse, saknad, oro och existentiella tankar. Det mest framträdande i resultatet var lidande, känslan av ångest och de existentiella tankarna som uppkom vid diagnosen ALS. Det viktigaste för att känna välbefinnande var att klara av saker självständigt även fast det ibland sågs som omöjligt. Slutsats: Att drabbas av ALS visade sig genera stort lidande för patienterna. Trots svåra tankar och känslor så fanns det stunder i deras liv som de kunde uppleva tacksamhet och uppskattning till livet. Det var vid dessa tillfällen som självständigheten sattes på prov. Detta visade på att det är viktigt att ta tillvara på dagen och leva i nuet för imorgon kan det vara försent.

Bakgrund: Multipel Skleros är en långvarig sjukdom och drabbar vanligen kvinnor i 30-års åldern. Fler kvinnor än män får diagnosen och orsaken till sjukdomen är ännu inte klarlagd. Multipel Skleros kännetecknas av demyelinisering. Symtomen för sjukdomen är individuella och kan även förändras med tiden.   Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors livsvärld påverkas av att leva med Multipel Skleros. Metod: Studien fokuserar på upplevelser och är därför en kvalitativ studie. Urvalet till studien skedde med hjälp av olika inklusions- och exklusionskriterier. Totalt analyserades fem självbiografier skrivna av kvinnor. Manifest innehållsanalys användes för att analysera innehållet.  Resultat: Symtomen påverkar vardagen olika för kvinnorna men gemensamt är att tröttheten är det dominerande symtomet. Många kvinnor blev tvungna att börja använda någon form av hjälpmedel runt 30-års åldern med anledning att sjukdomen utvecklades i negativ riktning. Efter många år lärde kvinnorna sig att hantera sjukdomen och slutade förneka diagnosen och istället accepterade den. Slutsats: Patienter med Multipel Skleros behöver få tillgång till mer information om trötthet relaterad till sjukdomen. Mycket energi gick till att vara orolig istället för att få en förklaring från början. En stor omställning var att inse att det krävs mycket hjälp från omgivningen för att klara av livet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. <strong>Metod: </strong>För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. <strong>Slutsats:</strong> Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.    </p>