<p>Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt för</p><p>sjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män. En kvalitativ metod enligt Dahlberg användes för att tolka dessa data. Resultatet presenterades i varje sjukdom för sig i kategorier och underkategorier. Kategorier i MS var trötthet, förnekelse, skam, rädsla och tankar på döden. Kategorierna i ALS var, de gråter ut sin sorg, att tära på varandra, att behöva ta emot hjälp och tankar på döden. Resultatet visade skillnad i depressioner mellan dessa två sjukdomar. Vid MS är depressionerna djupare och längre då sjukdomen går i skov, medan det i ALS förändras från att vara djupa depressioner i samband med diagnos, till något positivt då de har kort tid kvar i livet.</p> / <p>When having MS and ALS there is also prevalence of depression of varying degree. This is important for the nurse to detect early in order to give the individual the right amount of care, to minimise suffering. In order to achieve this; it is important that the patient feels trust and security in the relation with the nurse. The aim of this study was to describe people's experiences of various symptoms associated with depression in MS and ALS, through the use of autobiographies. A qualitative method was used to gather the individual's experience of depression. Data was collected from eight autobiographies written in Swedish by both women and men. To interpret the data, a qualitative method, according to Dahlberg, was used. The results was separately for the two diseases, and was categorised and sub-categorised. The categories for MS were fatigue, denial, shame, fear and thoughts of death. The categories for ALS was, crying out grief, absume eachothers energy, help dependency and thoughts of death. The results showed differences in the state of depression between the two diseases. For MS, the depression goes deeper and for a longer duration, since the disease progresses in relapse. For ALS, the condition changes from deep depression when diagnosed to somewhat more positive when there are only little time left in life.</p>

<p><strong><p>Bakgrund:</p></strong>När barnet drabbades av leukemi förändrades familjens livsvärld och de tvingades omprioritera sin vardag. Föräldrarnas syn på sjukdomen och dess konsekvenser påverkade hur det sjuka barnet upplevde situationen. Sjukdomen medförde inte enbart negativa känslor utan även positiva. Sjuksköterskan hade en viktig roll när det handlade om att ge känslomässigt stöd och information åt föräldrarna. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa svenska föräldrars upplevelser av den förändrade livsvärlden samt hur den hanterades, när ett av deras barn drabbades av leukemi. <strong>Metod: </strong>En kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Datainsamlingsmetoden som användes var fyra självbiografier, vilka analyserades utifrån en latent innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Resultatet redovisades i tre teman med tillhörande subteman. De viktigaste fynden som gjordes var att familjen drabbades av en stor ovisshet inför framtiden och att detta medförde blandade känslor hos föräldrarna. Familjens vardag och deras förhållanden till varandra förändrades också, vilket hanterades genom att försöka leva i nuet. <strong>Slutsats: </strong>Resultatet av analysen bidrog till en ökad förståelse och medvetenhet för föräldrarnas och den övriga familjens situation.</p>

Bakgrund: Varje år drabbas tusentals kvinnor av bröstcancer i Sverige. Sjukdomen förändrar livet på olika sätt för kvinnorna. Diagnosen ger upphov till olika känslor såsom oro, ångest och rädsla. Behandlingen medför olika biverkningar som kan ge känslan av att tappa sin identitet. Dessa erfarenheter kräver att sjuksköterskan har kunskap för att kunna ge rätt stöd, vård och bemötande för att lindra lidande och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer Metod: En kvalitativ innehållsanalys av modellen beskriven av Lundman och Hällgren Granheim (2014) baserad på fem självbiografier. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier; Rädsla för framtiden, Mista sin kvinnliga identitet, behov av samverkan samt förändrad livssyn med åtta underkategorier. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de psykiska och fysiska förändringarna som sker i samband med bröstcancer hos kvinnorna. Genom att sjuksköterkan är medveten om kvinnornas erfarenheter och upplevelser ökar kunskapen för individanpassad vård. Slutsats: Kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever med en ständig rädsla, ångest och oro. Stöd av personer i samma situation och sjuksköterskor har en viktig inverkan på kvinnornas hälsa och minskar deras lidande. / Background: Every year thousands of women are affected with breast cancer in Sweden. The disease changes the womens life in different ways. The diagnosis gives them different emotions like worry, anxiety and fear. The treatment involves different side effects that can give the feeling of losing your identity. These experiences require that the nurse have the right knowledge to give support, care and treatment to relive the suffering and promote health. Aim: The aim was to illustrate women's experiences of living with breast cancer. Method: Five autobiographies was chosen and analyzed with a qualitative content analysis described by Lundman and Hällgren Graneheim (2014). Results: Four categories emerged from the analysis; Fear of the future, Lose her female identity, The need for interaction and Altered outlook, with eight subcategories. Discussion: It is important that the nurse has knowledge of the psychological and physical changes that occur in women with breast cancer. If the nurse is aware of women's knowledge and experience the knowledge for individualized care increases. Conclusion: Women with breast cancer live with a constant fear, anxiety and worry. Support from people in the same situation and nurses have an important impact on women's health and helps to reduce their suffering.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett antal självbiografiska berättelser, utgivna mellan år 1990 och 2013, åskådliggöra diskurser om författares möten med socialarbetare samt att belysa författares tal om sina kontakter med det sociala arbetet. Detta görs utifrån en socialkonstruktionistisk ram och med kritisk diskursanalys samt Klas Åmarks maktromb som analytiska verktyg. Kärnan i uppsatsen utgörs av att självbiografiska böcker används som utvärderingsmaterial, i syfte att granska författares konstruktioner av sina möten med socialarbetare, men även för att belysa hur maktstrukturen ser ut i olika mötesdiskurser och hur författare talar om sina kontakter med det sociala arbetet. Analysen har resulterat i tre olika mötesdiskurser, som benämns det trygga mötet, motståndets möte och det tvingande mötet. Faktorerna person och tillstånd verkar bidragande till de olika möteskonstruktionerna. Det har även påvisats att olika maktaspekter kan vara verksamma samtidigt i ett möte, men att författarna av analysmaterialet framhäver en eller flera mer än övriga. Beroende på hur makten i relationen används, kan empowerment uppstå. Analysen har även tydliggjort att de maktaspekter som befinner sig i förgrunden i möteskonstruktionerna definierar värdet av kontakten med det sociala arbetet på kort sikt, och att författarna ibland har kommit att omvärdera kontakten i ett längre perspektiv. Under analysarbetet identifierades även vilka framgångsfaktorer som författarna framställer har gjort skillnad för dem. Ofta rör det sig om faktorer utom det sociala arbetets kontroll. Varje bok riskerar att förmedla ett visst budskap till omvärlden vid en första anblick, men dessa budskap nyanseras vid en närmare granskning. Resultaten uppvisar vissa likheter med tidigare forskning. Ett viktigt bidrag till den vetenskapliga kunskapsbasen är att studien omfattar brukares omdömen av det sociala arbetet både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv. Studien erbjuder en inblick i hur det är att vara brukare inom olika områden av det sociala arbetet, samt medverkar till ökad kunskap hos yrkesverksamma om vad som kan vara viktigt att tänka på vid arbete med brukare inom verksamheter som studien berör.

Bakgrund: I Sverige är övervikt och fetma ett folkhälsoproblem. Detta tenderar till att bli allt större vilket kan ge en ökad risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2. En allmänsjuksköterska möter överviktsopererade patienter varhälst i vårdsektorn hon/han arbetar. Därför är det viktigt att känna till hur dessa människor upplever sin nya vardag för att på bästa sätt kunna erbjuda dem en optimal, hälsofrämjande vård. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av vardagen efter en överviktsoperation. Metod: En självbiografisk kvalitativ studie baserat på sju böcker. Resultat: Ur analysen av datamaterialet identifierades tre huvudteman ”Ett bättre liv”, ”Kroppsliga och själsliga besvärligheter” samt ”Den nya livssituationen” samt nio subteman vilka alla belyser individers upplever av vardagen efter en överviktsoperation. Diskussion: Individer som genomgår en överviktsoperation har svårt att anpassa sig till sin nya livsstiuation trots att de samtidigt upplever ett stort välbefinnade över att bland annat ha nått sitt mål. Ett förändrat bemötande från omvärlden är ibland svår att hantera vilket leder till en osäkerhet inför den egna kroppen och kroppsuppfattning. För sjuksköterskan är det viktigt att förstå att förändringen efter en överviktoperation inte endast är fysisk utan även i allra högsta grad psykisk. Slutsats: För att livsstilsförändringen ska fortgå efter en överviktsoperation krävs att individen känner meningsfullhet i sin nya situation. Genom utbildning, inför och efter det kirurgiska ingreppet, är det lättare att leva med denna livsstilsförändring. Med tanke på att livet kan förlängas med tio år genom kraftig viktreducering och därmed även frånvaro av överviktsrelaterade sjukdomar, bör ämnet om hälsobefrämjande åtgärder för fetmadrabbade individer inkluderas i sjuksköterskans grundutbildning. / Background: Overweight and obesity is a public health problem in Sweden. This tends to become larger and may increase the risk of cardiovascular diseases and diabetes type 2. A general nurse meet patients who had undergone bariatric surgery wherever in the health sector, she/he is working. Therefore, it is important to know how these people feel about their new living in order to offer them an optimal health care. Aim: The aim of this study was to highlight people's experiences of everyday life after obesity surgery. Method: An autobiographical qualitative study based on seven books. Result: The analysis of the data identified three main themes; "A better life", "The physical and emotional discomforts” and "The new life situation” together with nine subthemes that illustrates how individuals experience their everyday lives after an bariatric surgery. Discussion: For individuals who undergo bariatric surgery has it been difficult to adapt the new life situation, even though they often experience a feeling of well-being as well as a feeling of that they have reached their goal. The changed attitude from the ‘outside world’ is sometimes difficult to manage. This leads to uncertainty about the own bodie and body image. As a nurse, it is important to understand that the difficulties after bariatric surgery are not only physical but also a mental distress and discomfort. Conclusion: To achieve that the new lifestyle should proceed after bariatric surgery it requires that the individual feel meaningfulness in their new situation. Through training before and after surgery, it is easier to live with this change. Given that life can be extended with ten years due to severe weight reduction and thus the absence of sequelae, it may be recommended that education of health promotion among obesity affected individuals should be included in the nurse’s education.

No description available.

Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Genom åren har ADHD varit huvudsakligen förknippat med barn. Det är först på senare år som ADHD har blivit en erkänd funktionsnedsättning även hos vuxna. Uppskattningsvis lever 2,5 % av den vuxna befolkningen i Sverige med ADHD. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att som vuxen leva med ADHD Metod: Studien var en kvalitativ självbiografistudie. En induktiv ansats har använts och analysen utfördes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen gav fyra kategorier och fem underkategorier. Resultatet visade att livet med ADHD innebar svårigheter i vardagen, att vara full av känslor samt att omgivningens stöd var av betydelse. Vidare visade resultatet att hälsa kunde upplevas trots ADHD. Slutsats: Att som vuxen leva med ADHD innebär svårigheter i vardagen sammankopplade till de huvudsymtom som funktionsnedsättningen ger. Det innebär vidare känslor av att vara annorlunda och missförstådd samt att uppleva svårigheter med pendlande humör. Med stöd från omgivningen samt ökad begriplighet och hanterbarhet kan känslan av hälsa och välbefinnande öka. Då varje persons upplevelser är individuella är det viktigt att som sjuksköterskan se till den personliga livsvärlden för att kunna stärka individens hälsoprocesser.

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett växande folkhälsoproblem som främst drabbar kvinnor. Anorexia nervosa kännetecknas av viktnedgång, rädsla för viktuppgång och en förvrängd självbild. Trots ökad forskning inom området är kunskapen begränsad om hur patienterna upplever att leva med sjukdomen. Sjuksköterskan behöver ha patientens livsvärld som utgångspunkt för att kunna ge en bra och säker vård. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden och behandlingen av denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier. Datainsamlingen utgick från syftet och studiens inklusions- och exklusionskriterier för att söka efter självbiografier. Analysprocessen genomfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Kvinnors upplevelser av att leva med anorexia presenterades i nio underkategorier och tre kategorier. De tre kategorierna som framkom var upplevelsen av lidande, upplevelsen av inre kamp och betydelsefulla relationer. Slutsats: Det som visade sig tydligast var att anorexia nervosa präglades av lidande samt ”glimtar” av välbefinnande. Studiens resultat kan bidra till ny kunskap och är en hjälp för sjuksköterskor att få en förståelse för att kunna bemöta dessa patienter i vården.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en kronisk obotlig sjukdom som degenererar kroppens muskler successivt och innebär en långsam försämring av rörelser. Uppkomsten är ännu inte klarlagd men forskning visar på att förekomsten är vanligare hos män. Vid diagnostisering av ALS krävs snabb behandling för att fördröja sjukdomsutvecklingen. Diagnosen leder slutligen till förlamning och döden och har en fysisk och psykisk påverkan på den drabbade personens liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundas på fem självbiografier. Data analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att vården på sjukhus och i hemmet upplevdes både som positiv och negativ. Familjen bidrog till ett välmående och inbringade glädje för bokförfattarna. Negativa upplevelser var försämring i ALS som påverkade vardagen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är: Vårdens inverkan på sjukdomsupplevelsen, ALS inverkan på familjen och att leva med ALS till vardags. Slutsats: Studien visar på att vårdpersonal och familj som ger närhet och stöd till personen med ALS kan bidra till ökat välbefinnande samt trygghet. Det är av betydelse att förse den drabbade med hjälpmedel utefter behov för att personen ska uppleva självständighet över sin kropp. Bra vårdmiljö och bemötande i vården är nödvändigt för att personerna med ALS inte ska känna sig nedvärderade.

Bakgrund: Anorexia är en sjukdom som främst drabbar unga kvinnor och påverkar både psykiska och fysiska funktioner i kroppen. Det centrala i sjukdomen är en rädsla för att gå upp i vikt och en förvrängd självbild. Vården vid anorexia innefattar oftast terapi, nutritionsbehandling och i yttersta fall intravenös vätskebehandling. Dessutom spelar vårdpersonalen en viktig roll i behandlingen av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga kvinnors upplevelser av behandlingen vid anorexia. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design och en induktiv ansats. Studien utgår från fem självbiografier och funnen data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Vid behandlingen uppstod svåra känslor kring mat och vikt och även en kamp mellan två röster fanns hos de drabbade. Familjen och medpatienter var faktorer som gjorde att de drabbade inte kände sig så ensamma. Upplevelsen kring vårdpersonalen kunde vara positiv men även präglas av negativa möten. Slutsats: Vid behandlingen finns behov av ett individanpassat stöd med engagerade och empatiska vårdare för att orka stå emot sjukdomsrösten. Sjuksköterskan behöver ha ett öppet förhållningssätt till patientens livsvärld för att kunna ge rätt stöd till varje individ.