Brukarutvärderingar har blivit ett allt vanligare inslag i hela den offentliga sektorn. Särskilt inom välfärden har brukarutvärderingar lyfts som ett viktigt redskap för medborgarnas påverkan samt som mått på kvalitet. Denna studie har undersökt användandet av brukarutvärderingar inom äldreomsorgen i Uppsala kommun, med utgångspunkt i verksamhetsplaner samt semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom verksamheten. Studien visar att användandet av brukarutvärderingar är begränsat och framförallt gäller reaktiva individärenden snarare än övergripande styrning av verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett antal självbiografiska berättelser, utgivna mellan år 1990 och 2013, åskådliggöra diskurser om författares möten med socialarbetare samt att belysa författares tal om sina kontakter med det sociala arbetet. Detta görs utifrån en socialkonstruktionistisk ram och med kritisk diskursanalys samt Klas Åmarks maktromb som analytiska verktyg. Kärnan i uppsatsen utgörs av att självbiografiska böcker används som utvärderingsmaterial, i syfte att granska författares konstruktioner av sina möten med socialarbetare, men även för att belysa hur maktstrukturen ser ut i olika mötesdiskurser och hur författare talar om sina kontakter med det sociala arbetet. Analysen har resulterat i tre olika mötesdiskurser, som benämns det trygga mötet, motståndets möte och det tvingande mötet. Faktorerna person och tillstånd verkar bidragande till de olika möteskonstruktionerna. Det har även påvisats att olika maktaspekter kan vara verksamma samtidigt i ett möte, men att författarna av analysmaterialet framhäver en eller flera mer än övriga. Beroende på hur makten i relationen används, kan empowerment uppstå. Analysen har även tydliggjort att de maktaspekter som befinner sig i förgrunden i möteskonstruktionerna definierar värdet av kontakten med det sociala arbetet på kort sikt, och att författarna ibland har kommit att omvärdera kontakten i ett längre perspektiv. Under analysarbetet identifierades även vilka framgångsfaktorer som författarna framställer har gjort skillnad för dem. Ofta rör det sig om faktorer utom det sociala arbetets kontroll. Varje bok riskerar att förmedla ett visst budskap till omvärlden vid en första anblick, men dessa budskap nyanseras vid en närmare granskning. Resultaten uppvisar vissa likheter med tidigare forskning. Ett viktigt bidrag till den vetenskapliga kunskapsbasen är att studien omfattar brukares omdömen av det sociala arbetet både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv. Studien erbjuder en inblick i hur det är att vara brukare inom olika områden av det sociala arbetet, samt medverkar till ökad kunskap hos yrkesverksamma om vad som kan vara viktigt att tänka på vid arbete med brukare inom verksamheter som studien berör.

In this qualitative user evaluation participants in the project refugee guide, Falun, was interviewed about their experience of the project and how the project contributed to their integration into society and establishment on the labor market. The collection of empirical data has been made by six interviews. The results of the evaluation indicate that participants feel that they through the project had the opportunity to meet new people, practice the language and learn about each other's culture. The results also show that participants are satisfied with the project. Some participants expressed a desire to meet with several people at once while others don´t have that need. Furthermore, the interviews shows that establishment on labor market occurred through job placement and not through participation in the project. Integration proved to be a difficult concept to define, but the interviews show that the participants have a perception that it is about learning the Swedish language and culture. / I denna kvalitativa brukarutvärdering intervjuas deltagare i projektet Flyktingguide i Falun, om deras upplevelse av projektet och hur projektet bidragit till deras integration i samhället och etablering på arbetsmarknaden. Insamling av empirin har gjorts genom tre individuella och tre gruppintervjuer, i varje gruppintervju deltog två informanter. Resultaten från utvärderingen visar att deltagarna upplever att de, genom projektet fått möjlighet att träffa nya människor, träna på språket samt lära sig om varandras kultur. Resultaten visar även att deltagarna är nöjda med projektet. Vissa deltagare uttrycker en önskan om att träffa flera personer samtidigt medan andra inte uttrycker det behovet. Vidare visar intervjuerna att deltagare i utvärderingen har blivit etablerade på arbetsmarknaden via arbetsförmedling och inte genom deltagande i projektet. Integration visade sig vara ett svårt begrepp att definiera för deltagarna, men intervjuerna visar att deltagarna har en uppfattning om att det handlar om att lära sig det svenska språket och kulturen.

In this qualitative user evaluation, users from the Krami-programme in Borlänge have been interviewed on what they consider to have been positive changes in their social situation after participating in the programme. The respondents also point out factors in the programme that have supported these changes. The method consisted of interviews with five men who have undergone the Krami programme. The results show that Krami primarily helps the users to get an employment which results in the repeal of criminogenic factors. This plays an important part in the positive change of the users self-esteem, which tends to lead towards ”unlabeling” of the individual as “criminal”. The study also indicates other factors in the program that the users found helpful in their process of change highlighting the interaction between authorities, the approach of the Krami- staff and also the common rules that the participants has to agree upon. The users also poins out the importance of ones own motivation for changes to take place. / I denna kvalitativa brukarutvärdering har brukare från Krami-programmet i Borlänge intervjuats om vad de anser varit positiva förändringar i deras sociala situation efter att de genomgått programmet och vad i programmet de ansett har gynnat dessa förändringar. Studien visar att Krami främst hjälper brukarna att få ett arbete vilket i sin tur resulterar i upphävandet av kriminogena faktorer. Detta är en viktig del i en positiv förändring av brukarnas självkänsla vilket slutligen leder till ”avstämpling” från stämpeln som ”kriminell”. Studien indikerar också andra faktorer i programmet som brukarna anser vara betydande i sin förändringsprocess vilka är: samverkan mellan myndigheter, Krami-personalens förhållningssätt och de regler som brukarna måste vara överens om att hålla. Slutligen pekar brukarna också på betydelsen av den egna motivationens betydelse för förändring.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken typ av brister som anmäls till IVO iärenden som rör familjehemsvård inom socialtjänsten och hur dessa brister kanförstås utifrån ett förändringsperspektiv. I denna kvalitativa dokumentstudie har 30klagomål analyserats utifrån en innehållsanalys av sekundärdata. Resultatet påvisaratt både familjehem och vårdnadshavare upplevt brister i kommunikationen från ochmed socialtjänsten, det visar även att det skett en särbehandling mellanvårdnadshavare. Studien visar att klagomålen berör olika områden, dock ger flertaletklagande uttryck för att de inte känner sig lyssnade på. I diskussionen diskuterasresultatet utifrån studiens centrala begrepp, tolkningsram samt tidigare forskning.Studiens resultat och diskussion visar att det finns ett behov av att stärkakommunikationen mellan socialtjänsten och dess brukare, en viktig faktor i det äratt försöka säkerställa att information mottagits och förståtts på ett korrekt sätt. / The purpose with this essay was to research what type of flaws reported in casesabout family home care in the social services and how they can be understood froma change perspective. In this qualitative document study, 30 complaints have beenanalyzed with content analysis of secondary data. The result shows that both familyhomes and caregivers have experienced communication flaws from and with thesocial services, it also shows that there has been special treatment betweencaregivers. The flaws concern different areas, many express that they do not feellistened to. In the discussion, the results are discussed based on the study's keyconcepts, interpretive framework and previous research. The results and discussionshow that there is a need to strengthen the communication between the socialservices and its users, an important factor is to ensure that information is receivedand understood in a correct way.