Brukarutvärderingar har blivit ett allt vanligare inslag i hela den offentliga sektorn. Särskilt inom välfärden har brukarutvärderingar lyfts som ett viktigt redskap för medborgarnas påverkan samt som mått på kvalitet. Denna studie har undersökt användandet av brukarutvärderingar inom äldreomsorgen i Uppsala kommun, med utgångspunkt i verksamhetsplaner samt semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom verksamheten. Studien visar att användandet av brukarutvärderingar är begränsat och framförallt gäller reaktiva individärenden snarare än övergripande styrning av verksamheten.

This essay is about Swedish government cultural policy.The premise is that cultural policy is a form of welfarepolicy. The welfare state has changed and this affects theconditions for the cultural policy. Welfare is funded andorganized in different parts of society, in three spheres thatcan be said to represent society as a whole. These spheresare the public sphere, the market and the civil society. Theaim is to analyze how the national cultural policy appearedin the 1970s, compared to how it appears today. Thetheoretical approach is that society is composed of threespheres, their development is described in the paper withKarl Polanyi's The great transformation. The welfare stateand the change of it is described by two of Jacobs Torfingswritings and by Bob Jessops two ideal types of welfarestates, The Keynesian Welfare National State and TheSchumpeterian Workfare Postnational Regime. The methodis to use the three spheres of society as an ideal type andmake an analysis of ideas in two cultural policy bills. Theresult of the analysis is that in the bill from 1974 the goalbecame a cultural policy that contributes to a more equalsociety and the market's influence on culture is consideredproblematic. In 2009 the market is considered rather assomething contributing to growth and development insociety. This development indicates a change of the welfarestate. / Program: Bibliotekarie

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om “tredje vägen” samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie. Metoden bygger på en argumentationsanalys samt en idé- och ideologianalys. Materialet består bland annat av partiprogram och riksdagsmotioner. Resultatet visade att det till viss del har skett förändringar på de välfärdspolitiska områdena. Det gäller främst nyliberala värderingar samt en större marknadsvänlighet på den välfärdspolitiska arenan. Även argumenten inom välfärdspolitiken har fått en mer nyliberal prägel på senare tid, detta kan härledas till teorin om “tredje vägen”. I samtliga dokument framkom dock en övervägande del socialistiska idéer vilket innebär att välfärdspolitiken fortfarande är starkt representerad av partiets grundideologi. Socialistiska idéer som exempelvis social trygghet för alla människor, har präglat välfärdspolitiken sedan 1960-talet fram till idag.

This essay is regarding the problematic facts about child poverty in Sweden. Since the beginning of the new millennium child poverty has increased, in Sweden. The last report which came out in the spring this year (2012) opened up for a lively political debate as well as big headlines in news papers and other media. The attention it got in Society became hard for the politicians to avoid. The Swedish section of Save the Children, demanded in their report concerning child poverty in Sweden that the Swedish Government need to do an inquiry about the increasing child poverty.    Today in Sweden, there are two big parties, and they have been the biggest for a long time now. The two are Socialdemokraterna and Moderata Samlingspartiet. The first mentioned one is representing a socialist policy whilst the second one is representing a right-wing party. This study will deal with whether the parties have changed over time or not. The big question will be whether they have changed their opinions and positions since the beginning of 1960. This year is chosen in particular because it was during this period the largest development of the welfare state of Sweden started. It will be about if the parties changed according to, in particular poverty in Sweden. There are two main questions that I intend to answer throughout the text, to finally analyze the questions in the last part of this essay.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheterna ser ut för invånarna i Region Västernorrland att påverka beslutet om nedläggningen av förlossningen vid Sollefteå sjukhus. Studien har genomförts som en fallstudie av nedläggningen där proteströrelsen samt regionfullmäktige har undersökts. Det empiriska materialet har samlats in genom frågeundersökningar med personer som är aktiva inom proteströrelsen samt genom kvalitativ textanalys där regionfullmäktiges protokoll från 2016 och fram till idag har analyserats. Resultatet visar att medborgarnas proteströrelse har varit omfattande men att de officiella kanalerna för medborgarinflytande är begränsade. Resultatet visar även att det inte finns några tecken på förändrade positioner i frågan hos de olika partierna i regionfullmäktige.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra. Det empiriska kapitlet baserar sig på intervjuer med politiska företrädare i Landstinget i Östergötland(LIO). De intervjuades uppfattningar om organiseringen av hälso- och sjukvård i Sverige belyses, och även deras resonemang kring problemet med att fokuseringen från allmänhet och media kretsade kring beslutet om omstruktureringar av vården i länet, istället för behovet av prioriteringar. Uppsatsen visar att sammanblandningen mellan beslutet om prioriteringar och omstruktureringsbeslutet resulterat i en svag folklig förankring för politikernas uppgift i prioriteringsprocessen. Kritik har även riktats mot olika politiska företrädare i LIO från de egna centrala partiledningarna, med hänvisning till att beslutet strider mot partiernas linje i hälso- och sjukvårdsfrågor. Uppsatsen poängterar svårigheterna med införande av selektiva välfärdssystem, där prioriteringslistan i LIO får stå som exempel för en förändring av den svenska generella välfärdspolitiken.</p>

In 2003 the Swedish parliament decided to incorporate maintenance support for the elderly within the framework of the state social insurance system. Maintenance support for the elderly entails that individuals who, due to too short a period of residence in Sweden, do not qualify themselves for a full guarantee pension and thus have the right to receive benefits after completion of an income test. A large proportion of these people previously received individually incometested social benefits. Maintenance support for the elderly and how it is perceived by the elderly is the focus of the study. The overall aim of the study is to gain knowledge about what it means for immigrants who moved in later life to be the subject of a transfer from a selective benefit system to one where more general principles apply. More specifically the aim concerns what it means for their possibilities for gaining access to social rights and what it means for their relationship with the Swedish welfare state. The study’s empirical material consists of two parts. The first part contains register data from the social services register of the National Board of Health and Social Welfare and the social insurance register of the Swedish Social Insurance Board. The second consists of interviews with eleven foreign-born elderly persons who previously received social benefits and now receive maintenance support for the elderly. The analysis of the register data indicates that one-fifth of the target group actually includes people born in Sweden while the rest are immigrants arriving in Sweden in later life. For most of those in this latter group the maintenance support is their only source of financial support while it is a supplement for the Swedish-born elderly recipients. The results show that of those, who previously received social benefits and where the maintenance support is their only source of financial support, about onefifth received a smaller amount of benefit after the reform. The interview study indicates the existence of a gap between what the respondents express as needs of more individual considerations both in terms of the contact with the administrating authority and the maintenance support’s monetary content and how the elderly perceive that these needs are provided for. In order to try to understand this gap the result was analysed by using a number of major theoretical concepts such as universalism, stigma and shame, and social citizenship, public identity and recognition. The conclusions of the study is that a comprehension of the gap can be found in the standardised design and administration of the maintenance support and in the socio-economic context that immigrants coming to Sweden in later life find themselves in.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att synliggöra underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg i den statliga utredningen SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. En diskursiv policyanalys med kvalitativ ansats med utgångspunkt i poststrukturalistiska kunskapsspråk har tillämpats, där Bacchi och Goodwins (2016) analysmodell "what´s the problem represented to be?" använts som metod. Fyra frågeställningar har ställts till materialet: Vad är problemet med kvaliteten inom den kommunala äldreomsorgen i Sverige? Vilka underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg finns inbäddade i den nationella handlingsplanen? Vad är det som lämnats oproblematiserat? Vilka möjliga effekter kan de så kallade problemrepresentationerna ha för verksamheten? Resultatet visar att kompetens hos undersköterskor skrivs ut som en avgörande del av kvaliteten inom äldreomsorgen. För det andra, målas det ordinära boendet upp som en plats där den äldre bör stanna så länge som det går, och en plats där säker vård och omsorg kan ges. Det antas vara det billigaste för kommunerna och ett sätt att undvika kvalitetsbrister så som besök till akuten och för tidig flytt till särskilt boende. Kvarboendeprincipen, genom ett stort eftertryck på behovet av god äldreomsorg i det ordinära boendet, verkar än idag vara en ledande princip för god äldreomsorg. Till sist visar även resultatet att detaljstyrning anses kunna hämma kvalitetsutveckling, istället skall äldreomsorgen innehålla ett personcentrerat arbetssätt, där den äldres behov och önskemål står i centrum. Handlingsplanen kan ses representera en diskurs om äldreomsorg i Sverige där föreställningar om olika marknadslösningar och vinster i välfärden inte kunnat leverera den kvalitet som anses bör finnas inom äldreomsorgen. På så sätt representerar resultatet som presenteras, en form av styrning där blickarna nu riktas emot en annan kvalitetsdiskurs, och en annan typ av vinst, i form av äldres välbefinnande, i deras egna hem, genom professionella team och kompetenta undersköterskor.

The citizen is freer in a society that is perceived as open, but this leaves the individual to manage on the market by itself. When the liberation of the collective opens for the individuals to create their own welfare and the market thereby gaining greater influence in the individual's different lifeworld’s, we wonder if it can be seen in politics and, if so, how does the policy how does the policy respond to this development?We are looking for a comprehensive overall picture of modern sociology's view of individualization in order to use the driving forces and consumerism in a survey of how it is expressed in welfare policy. To see how individualization is expressed in welfare policy, we have used party platforms from Socialdemokraterna (the Social Democratic Party). Through the layout we have divided the work into two explanatory analysis parts, which we use to compile a result of the purpose of the work. The result clearly shows how the development towards individualization follows welfare policy developments, but since the policy has contributed to increased individualization, it will also focus on balancing the unfair social differences that become the consequences of an individualized society. / Medborgaren är friare i ett samhälle som framställs och uppfattas som öppet men individen utelämnas i och med detta allt mer till att självständigt klara sig på marknaden. När friställelsen från det kollektiva öppnar för individerna att skapa sin egen välfärd och marknaden därmed får större utrymme i individens olika livsvärldar, undrar vi om det kan ses i politiken och i så fall hur politiken svarar på denna utveckling?Vi söker efter en sammantagen helhetsbild av den moderna sociologins syn på individualisering för att använda drivkrafter och konsekvenser i en undersökning hur det yttrar sig inom välfärdspolitiken. För att se hur individualiseringen yttrar sig i välfärdspolitiken har vi använt oss av partiprogram från det Socialdemokratiska partiet. Vi har genom uppläggningen delat arbetet i två redogörande analysdelar som används för att sammanställa ett resultat av arbetets syfte. Det resultatet visar tydligt hur utvecklingen mot individualisering följer den välfärdspolitiska utvecklingen men att politiken sedan den bidragit till en ökad individualisering också kommer att inrikta sig på att utjämna de orättvisa sociala skillnader som blir konsekvenserna av ett individualiserat samhälle.

The welfare state is ideally about guaranteeing citizens welfare and social security. This thesis describes how the embodied experience of austerity politics and reforms of national health insurance in Sweden is lived along the links of what I call “the chain of precarity”. In 2008 the duration of the entitlement to sickness benefit was limited to 2.5 years. The majority of people on sick leave and passing the benefit limit were women. Using qualitative in-depth interviews and drawing on feminist phenomenology, theories of recognition and crip perspectives, the analysis shows that the chain of precarity orients women with long-term illness towards increased vulnerability and risk. This (dis)orientation is the result of a lack of recognition and respect within the fields of social insurance, health care, work life, discourse and politics as well as close relations.