<p>Vid årsskiftet 2010 blev ca 17000 långtidssjukskrivna i Sverige utförsäkrade från Försäkringskassan. De hänvisades till åtgärdsprogrammet Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Riksdagens snabba beslut angående de nya reglerna för sjukförsäkringen kom att kräva mer av den sjukskrivne individen än någonsin tidigare. Det kom också att kräva brådskande planering kring organiseringen och hanteringen av de nya reglerna från både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal. Kunskapen var låg om hur de utförsäkrade upplevde hanteringen kring övergången och hur organiseringen och hanteringen kring regeländringarna skedde. Syftet med studien var att undersöka hur de utförsäkrade individerna upplevde övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen samt undersöka om det fungerade som det var tänkt med hanteringen kring regeländringarna i sjukförsäkringen. En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer utfördes med en handläggare från Försäkringskassan, en chef från Arbetsförmedlingen och fyra stycken utförsäkrade individer som gick på Arbetslivsintroduktionen. Undersökningen visade att idén med de nya regeländringarna i sjukförsäkringen var god men att övergången till Arbetsförmedlingen inte fungerade tillfredställande. Studien visade också att beslutet om regeländringarna angående utförsäkringen gick alldeles för snabbt, vilket personal vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uppgav</p>

Vid årsskiftet 2010 blev ca 17000 långtidssjukskrivna i Sverige utförsäkrade från Försäkringskassan. De hänvisades till åtgärdsprogrammet Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Riksdagens snabba beslut angående de nya reglerna för sjukförsäkringen kom att kräva mer av den sjukskrivne individen än någonsin tidigare. Det kom också att kräva brådskande planering kring organiseringen och hanteringen av de nya reglerna från både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal. Kunskapen var låg om hur de utförsäkrade upplevde hanteringen kring övergången och hur organiseringen och hanteringen kring regeländringarna skedde. Syftet med studien var att undersöka hur de utförsäkrade individerna upplevde övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen samt undersöka om det fungerade som det var tänkt med hanteringen kring regeländringarna i sjukförsäkringen. En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer utfördes med en handläggare från Försäkringskassan, en chef från Arbetsförmedlingen och fyra stycken utförsäkrade individer som gick på Arbetslivsintroduktionen. Undersökningen visade att idén med de nya regeländringarna i sjukförsäkringen var god men att övergången till Arbetsförmedlingen inte fungerade tillfredställande. Studien visade också att beslutet om regeländringarna angående utförsäkringen gick alldeles för snabbt, vilket personal vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uppgav

<p>Cirka 50 000 människor har och kommer att bli utförsäkrade år 2010 från Försäkringskassan i och med en reformändring i sjukskrivningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen är att effektivisera en återgång till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformändringen var att minska utanförskapet.</p><p>Den mediala uppmärksamheten av de olika utförsäkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process påverkar individen.  Syftet med studien är att undersöka hur de som har varit sjukskrivna påverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet är att kunna förstå hur individerna upplever rollförändringen att gå från att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gå från sjuk till vara ”frisk”.</p><p>Slutsatsen är att respondenterna kände en viss rollförvirring. Att träda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krävs för att bli frisk, men respondenterna kände att när de väl gjorde detta, blev de misstänkliggjorda. En annan slutsats var att de som varit sjukskrivna hade svårt att se sig själva som friska och arbetsföra som de nu anses vara enligt den nya reformen.</p>

Cirka 50 000 människor har och kommer att bli utförsäkrade år 2010 från Försäkringskassan i och med en reformändring i sjukskrivningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen är att effektivisera en återgång till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformändringen var att minska utanförskapet. Den mediala uppmärksamheten av de olika utförsäkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process påverkar individen.  Syftet med studien är att undersöka hur de som har varit sjukskrivna påverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet är att kunna förstå hur individerna upplever rollförändringen att gå från att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gå från sjuk till vara ”frisk”. Slutsatsen är att respondenterna kände en viss rollförvirring. Att träda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krävs för att bli frisk, men respondenterna kände att när de väl gjorde detta, blev de misstänkliggjorda. En annan slutsats var att de som varit sjukskrivna hade svårt att se sig själva som friska och arbetsföra som de nu anses vara enligt den nya reformen.

The welfare state is ideally about guaranteeing citizens welfare and social security. This thesis describes how the embodied experience of austerity politics and reforms of national health insurance in Sweden is lived along the links of what I call “the chain of precarity”. In 2008 the duration of the entitlement to sickness benefit was limited to 2.5 years. The majority of people on sick leave and passing the benefit limit were women. Using qualitative in-depth interviews and drawing on feminist phenomenology, theories of recognition and crip perspectives, the analysis shows that the chain of precarity orients women with long-term illness towards increased vulnerability and risk. This (dis)orientation is the result of a lack of recognition and respect within the fields of social insurance, health care, work life, discourse and politics as well as close relations.

<p>At the turn of the year 2009/2010 there was a change in the regulations on sickness impact. This led to 328 persons in County of Kronoberg had an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) when they reached the maximum time for sickness or temporary disability compensation. These individuals were offered introductory programs with the employment services. The purpose of this study is to investigate how the population with expired period of sickness benefit from the Regional Social Insurance Office in the County of Kronoberg (Försäkringskassan Kronoberg) is described in the initial stage, and to explore how individuals who achieved expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) talks about the meaning to get an expired period of sickness benefit regarding economic and social issues. The study was inspired by Grounded theory. The method has consisted of both quantitative and qualitative interviews. In total, six persons participated in the surveys. Narrative method was used in the interview with a person with experience of an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan). The interviews indicate that the authorities have different focus on the concept of rehabilitation. This means that what is to be regarded as rehabilitation and the efforts which may benefit the individual depends on which authority has the power of definition. This study is made before preparing administrators for either statistics or working methods were established by the relevant authorities. Longer experience in the field is still missing about what the change means for both individuals who have experience of the expired period of sickness benefit and professionals. This points out; further research in this area is needed.</p>

At the turn of the year 2009/2010 there was a change in the regulations on sickness impact. This led to 328 persons in County of Kronoberg had an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) when they reached the maximum time for sickness or temporary disability compensation. These individuals were offered introductory programs with the employment services. The purpose of this study is to investigate how the population with expired period of sickness benefit from the Regional Social Insurance Office in the County of Kronoberg (Försäkringskassan Kronoberg) is described in the initial stage, and to explore how individuals who achieved expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) talks about the meaning to get an expired period of sickness benefit regarding economic and social issues. The study was inspired by Grounded theory. The method has consisted of both quantitative and qualitative interviews. In total, six persons participated in the surveys. Narrative method was used in the interview with a person with experience of an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan). The interviews indicate that the authorities have different focus on the concept of rehabilitation. This means that what is to be regarded as rehabilitation and the efforts which may benefit the individual depends on which authority has the power of definition. This study is made before preparing administrators for either statistics or working methods were established by the relevant authorities. Longer experience in the field is still missing about what the change means for both individuals who have experience of the expired period of sickness benefit and professionals. This points out; further research in this area is needed.