Syftet med uppsatsen var att belysa hur vägledare på Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och målkonflikter. Målkonflikten berör vägledarens roll som individens ombud såväl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv. För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur målkonflikter upplevs och hanteras föll metodval på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen runt om i landet. Resultatet visade att målkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs på olika sätt av respondenterna. Utifrån maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero på att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gäller vägledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna. I hanteringen av målkonflikter såväl som maktpositionen framkom att respondenterna använder sig av samtalsmetoder som de har förvärvat genom studie- och yrkesvägledarutbildningen. Slutsatsen blev att variationerna vad gäller upplevelsen av målkonflikter grundade sig i att respondenterna möter olika grupper av sökande samt har olika arbetsuppgifter. Vad gäller maktperspektivet upplevs den strukturella och intentionella makten tydligt i arbetsrollen. Den relationella makten upplevs däremot inte lika tydligt, vilket antas bero på att den är av mer dold karaktär.

<p>Vid årsskiftet 2010 blev ca 17000 långtidssjukskrivna i Sverige utförsäkrade från Försäkringskassan. De hänvisades till åtgärdsprogrammet Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Riksdagens snabba beslut angående de nya reglerna för sjukförsäkringen kom att kräva mer av den sjukskrivne individen än någonsin tidigare. Det kom också att kräva brådskande planering kring organiseringen och hanteringen av de nya reglerna från både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal. Kunskapen var låg om hur de utförsäkrade upplevde hanteringen kring övergången och hur organiseringen och hanteringen kring regeländringarna skedde. Syftet med studien var att undersöka hur de utförsäkrade individerna upplevde övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen samt undersöka om det fungerade som det var tänkt med hanteringen kring regeländringarna i sjukförsäkringen. En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer utfördes med en handläggare från Försäkringskassan, en chef från Arbetsförmedlingen och fyra stycken utförsäkrade individer som gick på Arbetslivsintroduktionen. Undersökningen visade att idén med de nya regeländringarna i sjukförsäkringen var god men att övergången till Arbetsförmedlingen inte fungerade tillfredställande. Studien visade också att beslutet om regeländringarna angående utförsäkringen gick alldeles för snabbt, vilket personal vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uppgav</p>

Vid årsskiftet 2010 blev ca 17000 långtidssjukskrivna i Sverige utförsäkrade från Försäkringskassan. De hänvisades till åtgärdsprogrammet Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Riksdagens snabba beslut angående de nya reglerna för sjukförsäkringen kom att kräva mer av den sjukskrivne individen än någonsin tidigare. Det kom också att kräva brådskande planering kring organiseringen och hanteringen av de nya reglerna från både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal. Kunskapen var låg om hur de utförsäkrade upplevde hanteringen kring övergången och hur organiseringen och hanteringen kring regeländringarna skedde. Syftet med studien var att undersöka hur de utförsäkrade individerna upplevde övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen samt undersöka om det fungerade som det var tänkt med hanteringen kring regeländringarna i sjukförsäkringen. En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer utfördes med en handläggare från Försäkringskassan, en chef från Arbetsförmedlingen och fyra stycken utförsäkrade individer som gick på Arbetslivsintroduktionen. Undersökningen visade att idén med de nya regeländringarna i sjukförsäkringen var god men att övergången till Arbetsförmedlingen inte fungerade tillfredställande. Studien visade också att beslutet om regeländringarna angående utförsäkringen gick alldeles för snabbt, vilket personal vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uppgav

From chapter 1: The point of departure for the collection of studies presented in the following is the message delivered by American economists during the beginning of the 70’s that a proper understanding of the unemployment problem requires a dynamic view of the labor market in general and unemployment in particular. The "dynamic view" should emphasize the flows into and out of unemployment. By analyzing these flows a better understanding should be obtained of (i) the causes of unemployment and (ii) the welfare consequences of unemployment. The first study, presented in Chapter 2, aims at giving an empirical picture of "the dynamics of unemployment" in Sweden. Several decompositions of unemployment, which highlight the causes and welfare implications of unemployment, are made. In Chapter 3 one possible explanation to the longer unemployment spells during the seventies is examined, namely the unemployment benefits which were extended in different ways for different groups both in 1968 and in 1974. The analytical approach in the chapter is to analyze the "surviving rates" of the unemployed, i.e. the probability of remaining unemployed from one period (quarter) to the next. In Chapter 4 the same analytical approach is applied to the analysis of the cyclical fluctuations of unemployment spells. The search theoretic literature has suggested two different explanations of these cyclical fluctuations; one has emphasized the importance of inflationary surprises and the other the quantity-rationing constraints facing the unemployed. The empirical importance of these comparative explanations are analyzed using Swedish and U.S. data. A model of the "transition rate" for the unemployed, which captures both mechanisms, is specified. The study in Chapter 5 aims at giving an improved empirical picture of unemployment as a welfare and distributional problem. The first issue analyzed is whether unemployment has deleterious effects on individuals’ subsequent labor market prospects, in particular the subsequent wage level. The second issue analyzed is whether unemployment tends to hit the relatively low-paid in the labor force. The issue whether unemployment duration rather than the stock of unemployed should be the guideline for labor market policy is also discussed in the chapter. In Chapter 6, finally, some important topics for future research in this field are dicussed. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p>Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i</p><p>Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka</p><p>sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder</p><p>prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna</p><p>uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,</p><p>nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en</p><p>förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på</p><p>arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt</p><p>med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en</p><p>resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten?</p><p>Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och</p><p>arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten</p><p>inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället</p><p>de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr</p><p>Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs</p><p>som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.</p>

Studiens syfte är att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrån ett deltagar- och tjänstemannaperspektiv. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjänstemän på en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vägledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden i vår undersökning eftersom vår avsikt var att få en djupare kunskap inom det specifika området och för att få tillgång till personliga berättelser genom intervjuer. Med utgångspunkt från intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjänstemännens behov och perspektiv på vägledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Resultatet visar att två av deltagarna inte upplever någon särskild vägledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handläggaren som upplyftande, positiva och i viss mån vägledande. Uppfattningen som tjänstemännen har om vägledning är att det är svårt att hinna med att utöva professionell vägledning den första tiden i programmet. Den tiden används mestadels åt att kartlägga deltagarnas arbetsförmåga. / The purpose of this study is to describe, interpret and analyze the importance of guidance within vocational rehabilitation. The study is based on the perspectives of participants and organizers. In order to get answers we made qualitative interviews with six people; three participants and three organizers at the Employment Service in a medium sized city in the south of Sweden. The participants are all part of a vocational rehabilitation program where the organizers professionally work. We chose to use a method of qualitative interviews in the study since our intention was to gain a deeper knowledge in the specific area and to get the best access to personal accounts. Based on the interviews we’ve made an analysis of the importance of guidance at the Employment Service from the needs and perspectives of participants and organizers. The result shows that two of the participants don’t think there is any specific guidance in the vocational rehabilitation program. Although one of them believes that the conversations she has had with her administrator has been uplifting and positive. The opinion the organizers have of guidance is that it’s difficult to find time to apply professional guidance during the first three months of the program. Most of that time is used to discover and identify the participants’ needs and qualities.

<p>Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.</p>

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare, nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten? Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera års tid skrivs in. Problemområdet omfattas av hur arbetslivets förändring leder till komplikationer för individer som är arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, där semi-strukturerade intervjuer användes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna är meningsfulla, men att det politiska och byråkratiska ramverket leder till försämrat välmående och hopplöshet. Två handläggare för deltagare inom programmet intervjuades också, för att skapa en bättre helhetsbild. Den teoretiska ansatsen som används i analys av empirin utgick ifrån Foucaults teori om governmentality, som belyser hur individer disciplineras in i en övervakande mentalitet genom styrning och makt. Makten tydliggörs i analysen, där maktrelationer används för att förklara hur upplevelserna av fas 3 förhåller sig till exempelvis politiska beslut. Slutligen diskuteras hur detta leder till främlingskap för deltagarna i relation till det övriga samhället och varför detta är problematiskt.