No description available.

<p>Vid årsskiftet 2010 blev ca 17000 långtidssjukskrivna i Sverige utförsäkrade från Försäkringskassan. De hänvisades till åtgärdsprogrammet Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Riksdagens snabba beslut angående de nya reglerna för sjukförsäkringen kom att kräva mer av den sjukskrivne individen än någonsin tidigare. Det kom också att kräva brådskande planering kring organiseringen och hanteringen av de nya reglerna från både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal. Kunskapen var låg om hur de utförsäkrade upplevde hanteringen kring övergången och hur organiseringen och hanteringen kring regeländringarna skedde. Syftet med studien var att undersöka hur de utförsäkrade individerna upplevde övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen samt undersöka om det fungerade som det var tänkt med hanteringen kring regeländringarna i sjukförsäkringen. En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer utfördes med en handläggare från Försäkringskassan, en chef från Arbetsförmedlingen och fyra stycken utförsäkrade individer som gick på Arbetslivsintroduktionen. Undersökningen visade att idén med de nya regeländringarna i sjukförsäkringen var god men att övergången till Arbetsförmedlingen inte fungerade tillfredställande. Studien visade också att beslutet om regeländringarna angående utförsäkringen gick alldeles för snabbt, vilket personal vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uppgav</p>

Vid årsskiftet 2010 blev ca 17000 långtidssjukskrivna i Sverige utförsäkrade från Försäkringskassan. De hänvisades till åtgärdsprogrammet Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Riksdagens snabba beslut angående de nya reglerna för sjukförsäkringen kom att kräva mer av den sjukskrivne individen än någonsin tidigare. Det kom också att kräva brådskande planering kring organiseringen och hanteringen av de nya reglerna från både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal. Kunskapen var låg om hur de utförsäkrade upplevde hanteringen kring övergången och hur organiseringen och hanteringen kring regeländringarna skedde. Syftet med studien var att undersöka hur de utförsäkrade individerna upplevde övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen samt undersöka om det fungerade som det var tänkt med hanteringen kring regeländringarna i sjukförsäkringen. En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer utfördes med en handläggare från Försäkringskassan, en chef från Arbetsförmedlingen och fyra stycken utförsäkrade individer som gick på Arbetslivsintroduktionen. Undersökningen visade att idén med de nya regeländringarna i sjukförsäkringen var god men att övergången till Arbetsförmedlingen inte fungerade tillfredställande. Studien visade också att beslutet om regeländringarna angående utförsäkringen gick alldeles för snabbt, vilket personal vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uppgav

Studiens syfte är att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrån ett deltagar- och tjänstemannaperspektiv. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjänstemän på en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vägledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden i vår undersökning eftersom vår avsikt var att få en djupare kunskap inom det specifika området och för att få tillgång till personliga berättelser genom intervjuer. Med utgångspunkt från intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjänstemännens behov och perspektiv på vägledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Resultatet visar att två av deltagarna inte upplever någon särskild vägledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handläggaren som upplyftande, positiva och i viss mån vägledande. Uppfattningen som tjänstemännen har om vägledning är att det är svårt att hinna med att utöva professionell vägledning den första tiden i programmet. Den tiden används mestadels åt att kartlägga deltagarnas arbetsförmåga. / The purpose of this study is to describe, interpret and analyze the importance of guidance within vocational rehabilitation. The study is based on the perspectives of participants and organizers. In order to get answers we made qualitative interviews with six people; three participants and three organizers at the Employment Service in a medium sized city in the south of Sweden. The participants are all part of a vocational rehabilitation program where the organizers professionally work. We chose to use a method of qualitative interviews in the study since our intention was to gain a deeper knowledge in the specific area and to get the best access to personal accounts. Based on the interviews we’ve made an analysis of the importance of guidance at the Employment Service from the needs and perspectives of participants and organizers. The result shows that two of the participants don’t think there is any specific guidance in the vocational rehabilitation program. Although one of them believes that the conversations she has had with her administrator has been uplifting and positive. The opinion the organizers have of guidance is that it’s difficult to find time to apply professional guidance during the first three months of the program. Most of that time is used to discover and identify the participants’ needs and qualities.

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen. Samt att jämföra svaren skiljer sig åt sig handläggare på glesbygdskontor och stadskontor. Detta gjordes genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex handläggare på arbetsförmedlingen som arbetar med arbetslivsintroduktion vid kontor på glesbygd och stad. Resultat: Resultatet visade att de faktorer som kunde vara avgörande för att deltagare i programmet kom närmre arbetsmarknaden bland annat hade att göra med motivation, självkänslan, möjlighet att arbeta utifrån intresset hos individerna och vilket socialt stöd deltagare har. Resultatet visade också att svaren inte skiljde sig mellan glesbygd och stad.

<p>Abstract</p><p>The aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component “Work introduction”. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation. The empirical basis of the study is built on interviews of four employees and two earlier unemployed persons. The statements of the informants were analyzed through the two concepts: Activation and empowerment. The interviews revealed that the authorities were not entirely content with program “Work introduction”, since the cooperation lacked a coherent view on the common tasks. In some cases the result is that clients fall between the authorities. A main problem of their cooperation nails down to that the authorities apply different definitions. An insight of this study is that 50% get a job and 50% goes back to social insurance office after they had been passing through the program “Work introduction”. This asks for a more differentiated view on clients.</p><p> </p><p> </p><p>Key words: unemployed, sick insurance, rehabilitation, work introduction</p><p> </p>

Abstract The aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component “Work introduction”. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation. The empirical basis of the study is built on interviews of four employees and two earlier unemployed persons. The statements of the informants were analyzed through the two concepts: Activation and empowerment. The interviews revealed that the authorities were not entirely content with program “Work introduction”, since the cooperation lacked a coherent view on the common tasks. In some cases the result is that clients fall between the authorities. A main problem of their cooperation nails down to that the authorities apply different definitions. An insight of this study is that 50% get a job and 50% goes back to social insurance office after they had been passing through the program “Work introduction”. This asks for a more differentiated view on clients.     Key words: unemployed, sick insurance, rehabilitation, work introduction

<p>At the turn of the year 2009/2010 there was a change in the regulations on sickness impact. This led to 328 persons in County of Kronoberg had an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) when they reached the maximum time for sickness or temporary disability compensation. These individuals were offered introductory programs with the employment services. The purpose of this study is to investigate how the population with expired period of sickness benefit from the Regional Social Insurance Office in the County of Kronoberg (Försäkringskassan Kronoberg) is described in the initial stage, and to explore how individuals who achieved expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) talks about the meaning to get an expired period of sickness benefit regarding economic and social issues. The study was inspired by Grounded theory. The method has consisted of both quantitative and qualitative interviews. In total, six persons participated in the surveys. Narrative method was used in the interview with a person with experience of an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan). The interviews indicate that the authorities have different focus on the concept of rehabilitation. This means that what is to be regarded as rehabilitation and the efforts which may benefit the individual depends on which authority has the power of definition. This study is made before preparing administrators for either statistics or working methods were established by the relevant authorities. Longer experience in the field is still missing about what the change means for both individuals who have experience of the expired period of sickness benefit and professionals. This points out; further research in this area is needed.</p>

At the turn of the year 2009/2010 there was a change in the regulations on sickness impact. This led to 328 persons in County of Kronoberg had an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) when they reached the maximum time for sickness or temporary disability compensation. These individuals were offered introductory programs with the employment services. The purpose of this study is to investigate how the population with expired period of sickness benefit from the Regional Social Insurance Office in the County of Kronoberg (Försäkringskassan Kronoberg) is described in the initial stage, and to explore how individuals who achieved expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) talks about the meaning to get an expired period of sickness benefit regarding economic and social issues. The study was inspired by Grounded theory. The method has consisted of both quantitative and qualitative interviews. In total, six persons participated in the surveys. Narrative method was used in the interview with a person with experience of an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan). The interviews indicate that the authorities have different focus on the concept of rehabilitation. This means that what is to be regarded as rehabilitation and the efforts which may benefit the individual depends on which authority has the power of definition. This study is made before preparing administrators for either statistics or working methods were established by the relevant authorities. Longer experience in the field is still missing about what the change means for both individuals who have experience of the expired period of sickness benefit and professionals. This points out; further research in this area is needed.