Studien syftar till att ta reda på hur situationen för arbetslösa medelålders invandrare upplevs, vilka bakomliggande orsaker som finns till den och hur målgruppen upplever politikens insatser för en förbättrad integration. Studien har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta arbetslösa medelålders invandrare samt två arbetsförmedlare. Arbetsförmedlarna har godkänt att jag använt mig av deras namn i mitt arbete. De arbetslösa medelålders invandrarna har valt att vara anonyma, jag har endast nämnt dem genom att skriva deras kön och ålder samt när de kom till Sverige. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och valt ut delar som varit av intresse för min studie. Utifrån intervjuerna har två teman identifierats och analyserats. Det handlar dels om hur de upplever sin situation, samhällets krav dels politikens roll i integrationen och vad de anser att politiken kan göra avseende integrationen. Studien kommer fram till att det finns olika bakomliggande orsaker så som bristande språkkunskaper, utbildning, integration och segregation men även diskriminering spelar en roll. Det upplevs från målgruppen att samhällets krav är stora, och att det är svårt att komma på arbetsmarknaden om man saknar utbildning och kontakter. En jämförelse har gjorts i studien där målgruppen i sina svar kring vad som behöver göras för att förbättra integration ligger närmare LO än Näringslivet.

Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av. Dessa begrepp är mycket centrala gentemot vår frågeställning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervju via telefon. I vår resultatdel har vi fått svar på våra frågeställningar, det vill säga i sin helhet en kartläggning av våra informanters inställning och syn på arbetsförmedlingen. Det framgår också i vilken omfattning familjen, vännerna och massmedia ligger till grund för deras åsikter samt vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos myndigheten. Man kan se att socialisationen är en viktig bidragande faktor till informanternas tankar kring myndigheten men många har också gjort ett medvetet val att inte låta sig påverkas av yttre faktorer utan att behålla en neutral inställning till dess att deras åsikter baseras på egna erfarenheter.

Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av. Dessa begrepp är mycket centrala gentemot vår frågeställning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervju via telefon. I vår resultatdel har vi fått svar på våra frågeställningar, det vill säga i sin helhet en kartläggning av våra informanters inställning och syn på arbetsförmedlingen. Det framgår också i vilken omfattning familjen, vännerna och massmedia ligger till grund för deras åsikter samt vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos myndigheten. Man kan se att socialisationen är en viktig bidragande faktor till informanternas tankar kring myndigheten men många har också gjort ett medvetet val att inte låta sig påverkas av yttre faktorer utan att behålla en neutral inställning till dess att deras åsikter baseras på egna erfarenheter.

<p>Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete.</p><p>Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.</p><p>Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning.</p><p>Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet. Därefter följer ett avsnitt som behandlar organisationernas huvuduppgift vilket är matchning. Teoridelen innehåller sedermera aktuella organisationsteorier, dagens förmedlingsverksamhet och arbetsgivares val av förmedling. Dessutom presenteras verktyget coaching och en rapport om samverkan mellan organisationerna.</p><p>Resultaten av studien visar att det finns en skillnad hos organisationerna i kontakten med arbetsgivare vilket kan bero på organisationens struktur och politiska beslut. Ytterligare en skillnad i arbetet med matchningen är friheten för bemanningsföretagen att välja kandidater medan den offentliga arbetsförmedlingen måste ta emot alla, vilket påverkar matchningsarbetet. Gällande verktyget coaching framkom att förmedlarnas (handläggarnas) intresse för verktyget avgör frekvensen av användandet oberoende av organisationstillhörighet. Vidare visar resultaten att organisationsuppbyggnad påverkar handläggarnas arbete. Slutligen framkom att arbetssökanden tenderar att bli uppdelade mellan de två olika förmedlingsverksamheterna, då ombytessökande i större utsträckning återfinns hos bemanningsföretagen och de öppet arbetslösa hos den offentliga arbetsförmedlingen.</p>

SammanfattningI december 2008 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att anställa och utbildainterna jobbcoacher. Coachernas huvudmål skulle vara att coacha arbetssökande individermot ett arbete. Men eftersom en förutsättning för att en arbetssökande ska kunna ta ett arbeteär att den är anställningsbar, så väcktes för oss intresset att undersöka vad anställningsbarhetinnebär ur jobbcoachernas perspektiv. Samtidigt har frågan kring hur jobbcoacherna kancoacha på ett förtroendefullt sätt aktualiserats då det under hösten 2009 lagts fram starkkritik mot regeringens satsning på Arbetsförmedlingens jobbcoacher i media. Kritiken harfrämst riktats mot hur jobbcoacherna ska kunna coacha folk till arbete då lågkonjunkturråder, med brist på arbetstillfällen som följd. Det är svårt att tänka sig hur man somjobbcoach ska kunna skapa förtroende hos sina arbetssökande om man inte säkert kan se tillatt de mot slutet av coachningen får en anställning. Syftet med denna studie är därför attundersöka vilka betydelser som jobbcoacher tillskriver sitt arbete och sina möjligheter att, påett förtroendefullt sätt, coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet. Undersökningen ärutförd med en kvalitativ metod genom individuella semistrukturerade intervjuer. Deintervjuade personerna är nio stycken interna jobbcoacher anställda på Arbetsförmedlingar iVästra Götalands län. De viktigaste slutsatserna av studien visar att jobbcoacherna till störstdel tillämpar ett förståelsebaserat synsätt på anställningsbarhet och att den innebörd somrespondenterna främst lägger i uppdraget att coacha de arbetssökande är att göra demmedvetna om hur de blir mer anställningsbara. Det framkommer även att jobbcoacherna serpositivt på sina möjligheter att coacha de arbetssökande på ett förtroendefullt sätt då de serfler organisatoriska förutsättningar än hinder för förtroendeskapande. Slutligen har vi ävenkommit fram till att jobbcoacherna främst använder tre olika strategier för att skapaförtroende till de arbetssökande. Strategierna är förtroendeskapande genom tillit somrationellt val, förtroende genom relationsbaserad tillit samt överbryggande strategier därcoacherna genom att skapa goda relationer med potentiella arbetsgivare skaffar sig viktigaresurser för att utföra sitt uppdrag på ett bra och effektivt sätt.

Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete. Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer. Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning. Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet. Därefter följer ett avsnitt som behandlar organisationernas huvuduppgift vilket är matchning. Teoridelen innehåller sedermera aktuella organisationsteorier, dagens förmedlingsverksamhet och arbetsgivares val av förmedling. Dessutom presenteras verktyget coaching och en rapport om samverkan mellan organisationerna. Resultaten av studien visar att det finns en skillnad hos organisationerna i kontakten med arbetsgivare vilket kan bero på organisationens struktur och politiska beslut. Ytterligare en skillnad i arbetet med matchningen är friheten för bemanningsföretagen att välja kandidater medan den offentliga arbetsförmedlingen måste ta emot alla, vilket påverkar matchningsarbetet. Gällande verktyget coaching framkom att förmedlarnas (handläggarnas) intresse för verktyget avgör frekvensen av användandet oberoende av organisationstillhörighet. Vidare visar resultaten att organisationsuppbyggnad påverkar handläggarnas arbete. Slutligen framkom att arbetssökanden tenderar att bli uppdelade mellan de två olika förmedlingsverksamheterna, då ombytessökande i större utsträckning återfinns hos bemanningsföretagen och de öppet arbetslösa hos den offentliga arbetsförmedlingen.

Under de senaste tio åren har en förändringshysteri spridit sig i Sverige som en ny populär trend bland organisationer. Förändringsarbetet likställs ofta med något positivt som för organisationer framåt i modern anda. Samtidigt finns det många utmaningar och svårigheter med ett omfattande förändringsarbete. Arbetsförmedlingen är en myndighet som utför ett stort förändringsarbete i hopp om att utveckla, effektivisera och förändra till det bättre. Förändringsarbetet går under namnet "förnyelseresan" och startades av generaldirektör Mikael Sjöberg år 2016. “Förnyelseresan” planeras att slutföras år 2021. Huvudmålet med "förnyelseresan" kan kort beskrivas som att Arbetsförmedlingen ska utvecklas och bli en ledande matchningsspelare på arbetsmarknaden. Syftet med examensarbetet är att granska Arbetsförmedlingens sektionschefer och handläggares åsikter och erfarenheter av "förnyelseresans" effekter på ett lokalt kontor. Metoderna för datainsamling är av kvalitativ karaktär, i form av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är Nyinstitutionalism och Skandinavisk institutionalism. I analysen och slutsatsen visar tidigare forskning att förändringsarbeten i myndigheter ofta kopieras och influeras av andra lyckade förändringar. Examensarbetets informanter vittnar om att “förnyelseresan” skapat frihet, d.v.s frihet under ansvar. En del ser det som en positiv utveckling medan andra anser det vara en ansvarsförflyttning ner på handläggarnivå. Eftersom “förnyelseresan” är pågående och avslutas år 2021, kan inte ett slutresultat skildras. Det behövs mer tid och forskning om förändringsarbetet för att se hur det slutgiltiga resultatet kommer att bli. / Over the past ten years, a change hysteria has spread in Sweden as a new popular trend among organizations. Change work is often equated with something positive that should move the organization forward in a modern spirit. At the same time, there are many challenges and difficulties with extensive change work. Arbetsförmedlingen is an authority that carries out major change work in the hope of developing, streamlining and changing for the better. The change work is called "förnyelseresan" and was started by CEO Mikael Sjöberg in 2016 and is planned to be completed in year 2021. The main goal of  "förnyelseresan" can be briefly described as Arbetsförmedlingen being developed and becoming a leading matching player in the labor market. The purpose of the degree project is to examine Arbetsförmedlningens section managers and administrators' opinions and experiences of the effects of the "förnyelseresan" at a local office. The methods for data collection have been of a qualitative nature in the form of semi-structured interviews and a questionnaire survey. The theoretical starting point for the work is New Institutionalism and Scandinavian Institutionalism. In the analysis and conclusion, previous research shows that change work in authorities is often copied and influenced by other successful changes. The Dissertation's Informants testify that “förnyelseresan” has created freedom, i.e. freedom under responsibility. Some see it as a positive development while others consider it a shift of responsibility down to the administrator level. Since the "förnyelseresan" is ongoing and will end in year 2021, an end result cannot be described. More time and research is needed on the change work, to see how the final result will be.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom – det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena. För att få deras perspektiv träffade jag fem personer från olika företag för intervjuer, och det kom fram att de flesta av dessa företag också var relativt positiva till Af. Även här såg jag dock bristande kunskaper om Arbetsförmedlingens verksamhet. Olika åsikter om anledningen till kritiken kom fram, men i stort sett handlar det om bemötandet, resursproblem och massmedias påverkan samt klass och felaktiga förväntningar.Som analysinstrument till dessa totalt tio intervjuer använder jag mig av flera olika teorier: medias påverkan, social psykologi, okunskap och vägledningsteorier. Jag menar att dessa förklarar den bredd resultatet från intervjuerna gav.

No description available.

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed mer på arbetsmarknadens krav och möjligheter. Sammantaget är vägledarna kluvna till begreppen och förespråkar en blandning av bägge och inte ett antingen eller. I framtiden tror vägledarna att främst matchning kommer att betonas mer vilket de ställer sig tveksamma till.