AbstraktPå dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad ställs höga krav på att individen själv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsättning. Därmed ställs det krav på att medborgare utvecklar sig själva och sin kompetens för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anställbarhet. En grundförutsättning för att anställbarhet ska fungera och skapa välfärd är att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anställbarhet. Samtidigt som anställbarhetsdiskursen växer har en expansion skett av alternativa former för arbete, såsom inom den växande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att utifrån uthyrningsanställdas upplevelser undersöka om, och i så fall hur, bemanningsbranschen påverkar dessa individers anställbarhet. Vi har som teoretisk utgångspunkt Garsten och Jacobssons teori om anställbarhet samt Foucaults teori om självstyrning. Studien är kvalitativ, baserad på semistrukturerade, individuella intervjuer. Det empiriska materialet har bearbetats genom kodning och kategorisering för att finna mönster. Resultatet visar delvis på skilda erfarenheter hos respondenterna men även att vissa tydliga mönster går att finna. Likheter och skillnader mellan grupper är även framträdande i materialet. Slutsatserna vi kan dra av vår studie är att den intervjuade uthyrningspersonalens anställbarhet har påverkats genom deras anställning hos bemanningsföretagen. Hur stark denna påverkan är samt vilka delar av anställbarhetsbegreppet den innefattar skiljer sig däremot åt mellan individerna. Skillnaderna beror bland annat på vilken bransch de arbetar inom, vilken åldersgrupp de tillhör samt längden på deras uppdrag. Denna påverkan verkar till största del vara till det bättre, alltså att den fungerar främjande för dessa individers anställbarhet. Vi har sällan kunnat se någon direkt negativ påverkan som skulle ha kunnat resultera i att anställbarheten försämrats. Däremot har vi kunnat se tecken på bristfälliga förutsättningar för att vissa delar ska kunna utvecklats för uthyrningsanställda inom bemanningsbranschen. De delar som uthyrningsanställda verkade ha störst möjlighet att utveckla är social kompetens, tillägnande av bred kunskap där man lär sig lite om mycket samt meriter i form av ett stärkt CV. De komponenter som de intervjuade verkade ha sämre förutsättningar att stärka var utbildningskapital, specifika kunskaper samt egenskaper såsom att vara initiativtagande.

SammanfattningI december 2008 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att anställa och utbildainterna jobbcoacher. Coachernas huvudmål skulle vara att coacha arbetssökande individermot ett arbete. Men eftersom en förutsättning för att en arbetssökande ska kunna ta ett arbeteär att den är anställningsbar, så väcktes för oss intresset att undersöka vad anställningsbarhetinnebär ur jobbcoachernas perspektiv. Samtidigt har frågan kring hur jobbcoacherna kancoacha på ett förtroendefullt sätt aktualiserats då det under hösten 2009 lagts fram starkkritik mot regeringens satsning på Arbetsförmedlingens jobbcoacher i media. Kritiken harfrämst riktats mot hur jobbcoacherna ska kunna coacha folk till arbete då lågkonjunkturråder, med brist på arbetstillfällen som följd. Det är svårt att tänka sig hur man somjobbcoach ska kunna skapa förtroende hos sina arbetssökande om man inte säkert kan se tillatt de mot slutet av coachningen får en anställning. Syftet med denna studie är därför attundersöka vilka betydelser som jobbcoacher tillskriver sitt arbete och sina möjligheter att, påett förtroendefullt sätt, coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet. Undersökningen ärutförd med en kvalitativ metod genom individuella semistrukturerade intervjuer. Deintervjuade personerna är nio stycken interna jobbcoacher anställda på Arbetsförmedlingar iVästra Götalands län. De viktigaste slutsatserna av studien visar att jobbcoacherna till störstdel tillämpar ett förståelsebaserat synsätt på anställningsbarhet och att den innebörd somrespondenterna främst lägger i uppdraget att coacha de arbetssökande är att göra demmedvetna om hur de blir mer anställningsbara. Det framkommer även att jobbcoacherna serpositivt på sina möjligheter att coacha de arbetssökande på ett förtroendefullt sätt då de serfler organisatoriska förutsättningar än hinder för förtroendeskapande. Slutligen har vi ävenkommit fram till att jobbcoacherna främst använder tre olika strategier för att skapaförtroende till de arbetssökande. Strategierna är förtroendeskapande genom tillit somrationellt val, förtroende genom relationsbaserad tillit samt överbryggande strategier därcoacherna genom att skapa goda relationer med potentiella arbetsgivare skaffar sig viktigaresurser för att utföra sitt uppdrag på ett bra och effektivt sätt.

Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ”anställbarhet”. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde. Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar med olika förutsättningar för att nå liknande mål vilket kan resultera i domänkonflikter rörande vad som karaktäriserar en anställbar respektive icke-anställbar individ. I projektet har man genom dialog med projektmedlemmarna konkretiserat de individuella dimensionerna av begreppet anställbarhet genom framväxten av en modell – den s.k. SMAK-modellen. Den nya betoningen på arbetslinjen resulterar i ett hårdare rehabiliteringsklimat för de långtidssjukskrivna i kontakt med Försäkringskassan samt en ansvarsförskjutning rörande deras ohälsa. Projektet i fråga har med hjälp av den framväxande modellen SMAK givit begreppet anställbarhet en praktisk innebörd för deltagarna. Gränsdragningen mellan de två myndigheterna med anställbarhet som vattendelare kan verka problematisk med de två skilda målsättningarna som myndigheterna har och då ingen myndighet formellt har huvudansvaret för en individs rehabilitering, dock har inte vår fallstudie kunnat påvisa att dessa problem varit rådande för det studerade projektet. / The purpose of this thesis is to illuminate the new emphasis on the swedish work model and it’s results in the rehabilitation work preformed in the swedish social security agency with the aim of increasing the patients “employability”. Apart from this we also intend to study the establishing of boundaries between the social security agency and the unemployment agency when it comes to a person working capacity and the practical formation of individual employability. We have chosen to conduct an empirical survey through a qualitative case study. This case study has been made through several interviews with project members. We have then analyzed these results in relation to theoretical perspectives we view relevant for our area of study. The thesis is based on dominating theories in the area of rehabilitation and social roles but also has certain influence from theories deriving from the establishing of boundaries and the conflicts arising between the boundaries. The emphasis of the work model in swedish social security signals a changed mentality in the rehabilitation of the sick-listed, especially those suffering from mental disorders. The social security and unemployment agencies work under different conditions and with different aims which in turn can lead to conflicts in regards to their areas of responsibility. In the studied project the staff has, through dialogue, preformed a concrete approach as to what characterizes the individual dimensions of employability through the emergence of the so-called SMAK-model. The new accentuation on the aforementioned work model has resulted in a harsher climate for the sick-listed as well as a relocation of the responsibility affiliated with their sickness. The studied project has, with the help of the SMAK-model, given the debated term ”employability” a practical significance of individual dimension for the participants of the project. The formation of boundaries between the two agencies can seem problematic in regards to their different aims and fields of expertise and lack of formal responsibility for the rehabilitation of an individual, yet we have not been able to decipher any such problems existing in our studied project.

<p>Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ”anställbarhet”. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde.</p><p>Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar med olika förutsättningar för att nå liknande mål vilket kan resultera i domänkonflikter rörande vad som karaktäriserar en anställbar respektive icke-anställbar individ. I projektet har man genom dialog med projektmedlemmarna konkretiserat de individuella dimensionerna av begreppet anställbarhet genom framväxten av en modell – den s.k. SMAK-modellen.</p><p>Den nya betoningen på arbetslinjen resulterar i ett hårdare rehabiliteringsklimat för de långtidssjukskrivna i kontakt med Försäkringskassan samt en ansvarsförskjutning rörande deras ohälsa. Projektet i fråga har med hjälp av den framväxande modellen SMAK givit begreppet anställbarhet en praktisk innebörd för deltagarna. Gränsdragningen mellan de två myndigheterna med anställbarhet som vattendelare kan verka problematisk med de två skilda målsättningarna som myndigheterna har och då ingen myndighet formellt har huvudansvaret för en individs rehabilitering, dock har inte vår fallstudie kunnat påvisa att dessa problem varit rådande för det studerade projektet.</p> / <p>The purpose of this thesis is to illuminate the new emphasis on the swedish work model and it’s results in the rehabilitation work preformed in the swedish social security agency with the aim of increasing the patients “employability”. Apart from this we also intend to study the establishing of boundaries between the social security agency and the unemployment agency when it comes to a person working capacity and the practical formation of individual employability.</p><p>We have chosen to conduct an empirical survey through a qualitative case study. This case study has been made through several interviews with project members. We have then analyzed these results in relation to theoretical perspectives we view relevant for our area of study.</p><p>The thesis is based on dominating theories in the area of rehabilitation and social roles but also has certain influence from theories deriving from the establishing of boundaries and the conflicts arising between the boundaries.</p><p>The emphasis of the work model in swedish social security signals a changed mentality in the rehabilitation of the sick-listed, especially those suffering from mental disorders. The social security and unemployment agencies work under different conditions and with different aims which in turn can lead to conflicts in regards to their areas of responsibility. In the studied project the staff has, through dialogue, preformed a concrete approach as to what characterizes the individual dimensions of employability through the emergence of the so-called SMAK-model.</p><p>The new accentuation on the aforementioned work model has resulted in a harsher climate for the sick-listed as well as a relocation of the responsibility affiliated with their sickness. The studied project has, with the help of the SMAK-model, given the debated term ”employability” a practical significance of individual dimension for the participants of the project. The formation of boundaries between the two agencies can seem problematic in regards to their different aims and fields of expertise and lack of formal responsibility for the rehabilitation of an individual, yet we have not been able to decipher any such problems existing in our studied project.</p>

Den största förmedlaren av arbeten i Sverige är Arbetsförmedlingen, de ska underlätta för alla arbetssökande och för individer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden genom olika stödinsatser. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter respektive begränsningar arbetsförmedlarna upplever gällande att stödja individer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden samt vilka metoder de använder sig av i denna process. Studien vilar på en kvalitativ metod och förhåller sig till semistrukturerade intervjuer. De sju intervjuade personerna har varit anställda på två utvalda Arbetsförmedlingar i Södra Sverige. Empirins slutsats visade att intervjupersonerna hade flera olika metoder de kunde använda, detta för att etablera individer med funktionsnedsättning som till exempel arbetsförmågebedömning, funktionshinderkodning, arbetsträning och praktik. Möjligheterna de anställda hade var att de kunde använda sig av de olika metoderna samt uppföljning med arbetsgivarna och den arbetssökande. De anställda vill stödja individerna med funktionsnedsättning men kan begränsas av till exempel regelverket och finansiella skäl, Arbetsförmedlingens rykte, arbetsgivarnas attityder och av omorganisationen som Arbetsförmedlingen genomgår pågående. / The largest mediators of work in Sweden are the Swedish public employment service called “Arbetsförmedlingen”. Their work ethics are to facilitate for the individuals in the swedish society but also individuals that are disabled to establish in the labor market with contributions. The purpose of this study is to research what type of opportunities and limitations the workers experiencing concerning the support of the individuals who are disabled to establish their selves in the labor market, also what types of methods they use in this process. The study is based on a quantitative method and semi-structured interviews. The seven people we interviewed were employees for two selected employment services in southern Sweden. The empirical conclusion showed that the interviewees had several different methods they could use, in order to establish individuals with disabilities such as work ability assessment, disability coding, work training and practice. The opportunities the employees had were that they could use the different methods and follow-up with the employers and the job seeker. The employees want to support the individuals with disabilities, but can be limited, for example, by the regulations and financial reasons, the Swedish Public Employment Service`s reputation the employer`s attitudes and the reorganization that the Public Employment Service is undergoing.