Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems. En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken. Studien finner att svårigheterna övervinns med hjälp av användandet av styrmedel som förlitar sig starkt på kulturella värderingar samtidigt som övriga styrmedel har en karaktär som utav arbetare uppfattas mer som en stödfunktion än som faktiska styrmedel.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer. Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning. Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar. En rad samlade faktorer vilka kan kopplas till det nya arbetslivet och nya styrningsformer kunde få respondenterna att känna att det ”blev för mycket”.

Syftet med denna studie är att undersöka styrningen av unga vuxna inom ett av Sveriges ledande försäkringsbolag. Den problematik som legat till grund för studiens ämnesval är den uppmärksamhet svensk och internationell media på senare tid skapat kring dagens nyinträdda arbetskraft. Den unga arbetskraften beskrivs som individer som ställer betydande krav på sitt arbete i form av självständighet och flexibilitet. Samtidigt som tidigare studier visar på att traditionell, byråkratisk organisering finns kvar inom dagens organisationer. Resultat som motsätter sig den unga arbetskraftens krav om självständighet och flexibilitet. I denna studie ämnar jag därmed att undersöka upplevelsen av självstyrning bland unga vuxna, inom ett utvalt försäkringsbolag, och sätta det i relation till byråkrati och självstyrning. Den frågeställning som legat till grund för studien är; Hur upplever unga vuxna möjligheten till att påverka sitt arbete och beslutsfattande på en avdelning på ett större försäkringsbolag? För att besvara denna frågeställning har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en kombination av intervjuer och en deltagande observation. Materialet analyseras utifrån en sociologisk syn på organisationer, samt teorier kring byråkrati och post-byråkrati/adhocracy. Denna studies resultat visar på att de unga vuxna upplever sig ha ett mycket lågt inflytande till att kunna påverka sina arbetsuppgifter, och i delaktigheten kring beslutsfattande. I studien åskådliggörs en övergång från direktkontroll till teknologisk kontroll. Där målstyrning och tydliga regelverk i samråd med företags policys och riktlinjer minskar möjligheterna till självstyrning för de anställda. Mycket av studiens resultat pekar i riktning mot att byråkratin fortlever, samtidigt som de anställda kontrolleras av styrformer som kännetecknar post-byråkratin. Med andra ord går dessa styrformer inte att ses som två skiljaktigeter. En slutsats som denna studie möjliggör är att en strävan mot flexibilitet och självständighet skapar nya kontrolleringsmekanismer, som i viss utsträckning minskar de anställdas upplevelser av frihet och självbestämmande.

AbstraktPå dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad ställs höga krav på att individen själv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsättning. Därmed ställs det krav på att medborgare utvecklar sig själva och sin kompetens för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anställbarhet. En grundförutsättning för att anställbarhet ska fungera och skapa välfärd är att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anställbarhet. Samtidigt som anställbarhetsdiskursen växer har en expansion skett av alternativa former för arbete, såsom inom den växande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att utifrån uthyrningsanställdas upplevelser undersöka om, och i så fall hur, bemanningsbranschen påverkar dessa individers anställbarhet. Vi har som teoretisk utgångspunkt Garsten och Jacobssons teori om anställbarhet samt Foucaults teori om självstyrning. Studien är kvalitativ, baserad på semistrukturerade, individuella intervjuer. Det empiriska materialet har bearbetats genom kodning och kategorisering för att finna mönster. Resultatet visar delvis på skilda erfarenheter hos respondenterna men även att vissa tydliga mönster går att finna. Likheter och skillnader mellan grupper är även framträdande i materialet. Slutsatserna vi kan dra av vår studie är att den intervjuade uthyrningspersonalens anställbarhet har påverkats genom deras anställning hos bemanningsföretagen. Hur stark denna påverkan är samt vilka delar av anställbarhetsbegreppet den innefattar skiljer sig däremot åt mellan individerna. Skillnaderna beror bland annat på vilken bransch de arbetar inom, vilken åldersgrupp de tillhör samt längden på deras uppdrag. Denna påverkan verkar till största del vara till det bättre, alltså att den fungerar främjande för dessa individers anställbarhet. Vi har sällan kunnat se någon direkt negativ påverkan som skulle ha kunnat resultera i att anställbarheten försämrats. Däremot har vi kunnat se tecken på bristfälliga förutsättningar för att vissa delar ska kunna utvecklats för uthyrningsanställda inom bemanningsbranschen. De delar som uthyrningsanställda verkade ha störst möjlighet att utveckla är social kompetens, tillägnande av bred kunskap där man lär sig lite om mycket samt meriter i form av ett stärkt CV. De komponenter som de intervjuade verkade ha sämre förutsättningar att stärka var utbildningskapital, specifika kunskaper samt egenskaper såsom att vara initiativtagande.

Abstrakt Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av tre olika yrkesprofessioners uppfattningar om hur kunskap och förståelse i mötet med barn i exekutiva svårigheter påverkar barns möjlighet att lyckas i sitt lärande. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats för att förstå och ta del av olika professioners kunskap, tankar samt att förstå betydelsen av dem. Skolans skyldighet är att alla barn ska bemötas efter deras olika förutsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogiken i förskola och skola anpassas för barn i svårigheter med de exekutiva funktionerna. De olika professioner vi använt oss av i vår studie är en skolpsykolog, en specialpedagog samt tre pedagoger. En pedagog från förskolan, en pedagog mot lågstadiet samt en pedagog mot mellanstadiet. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll för en verksamhet om barn i exekutiva svårigheter diagnosticeras eller inte. Det handlar mer om vilka pedagogiska anpassningar som görs i undervisningsmiljöer, pedagogers kompetens, användandet av ett specialpedagogiskt bemötande och förhållningssätt samt att få rätt ekonomiska förutsättningar. Studien visar på att det finns god kunskap hos skolpsykolog och pedagoger inom våra verksamheter men att de yttre förutsättningarna skiljer sig åt för hur förskola och skola kan möta barn i exekutiva svårigheter. Fortsatt såg vi att det inte fanns några enkla samband mellan faktorer för skolframgång. Vårt resultat visar att det är svårt att leva upp till uppdraget om att tillgodose barns behov som är i exekutiva svårigheter. De gemensamma framgångsfaktorerna som samtliga informanter påpekade, var att det behövs mer ekonomiska resurser, kompetens inom arbetslaget samt vikten av vilket bemötande och förhållningssätt man möter barn i exekutiva svårigheter med.

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail. The analysis suggests the following: A professional changing industry will become professional again. The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education. Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional. Relational management and intellectual discussions are central.

AbstraktDen tidiga synen på industriarbetaren gestaltades genom grovt arbete, en tydlig hierarkisk fördelning av arbetsuppgifter och ett diktatoriskt ledarskap. Arbetare inom industrin kundedå beskrivas i termer likt ett djur och fokus låg enbart på effektivitet. Idag förväntas industriarbetaren involveras mer genom delaktighet i arbetsprocesser. Fortfarande förknippas dock de personer som arbetar inom industrin med att ha ett instrumentellt synsätt, där det huvudsakliga syftet med arbetet är att uppnå en tillfredsställande lön, utan attengagera sig mer än nödvändigt i sitt arbete. Under dessa premisser finns det begränsade möjligheter till förtroende mellan ledning och arbetare. De mål som ett företag arbetar mot kan på ett bättre sätt genomsyra verksamheten om en förtroenderelation existerar. Finns detta förtroende skapas förutsättningar för självstyrning, där arbetarna kan styra sig själva till att försöka uppnå målen som hela företaget är strävar mot. En förtroenderelation kan därmed främja att industriföretagen inom ramen för det instrumentella synsättet kan skapasjälvstyrning i arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskinoperatörer på ett industriföretag upplever förtroende till sin ledning och hur de styr sig själva i sitt arbete. Studien är utförd med en kvalitativ metod då det har gjorts nio stycken individuella, semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar alla i en industri på en mindre ort i södra Sverige. Slutsatserna efter denna studie är att ett förtroende till ledningen existerar på det undersökta företaget, dock upplever maskinoperatörerna en brist på tillit till dem. Förtroendet grundar sig att maskinoperatörerna känner en trygghet i de övergripande systemen på företaget och att de upplever att ledningen fattar de beslut som är bäst för företaget. Genom att detta förtroende existerar uppstår även möjligheten till självstyrning dåmaskinoperatörerna känner sig trygga med att styra sig själva i arbetet i enlighet medledningens riktlinjer. Den instrumentella inställning som operatörerna har till sitt arbete tror vi motarbetar möjligheterna till att uppnå en tillitsrelation mellan ledning och arbetare, vilket vi dock inte upplever att maskinoperatörerna är intresserade av att ha. Mellan maskinoperatörerna existerar en känsla av tillit till de som följer samma normer och regler som är normala på arbetsplatsen och som även tillhör samma grupp som de själva. Inom denna grupp skapas en tillitsrelation där en närhet och ärlighet till gruppmedlemmarnaexisterar. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

This paper examines the non-profit organization Friskis&Svettis in order to gain insight into whether governmentality is used and if it is being used in what way. Furthermore we analyzed the requirements and consequences that that may have developed out of this governance structure. To get answers to the questions asked in this paper, a qualitative approach has been taken by the use of interviews with officials at Friskis&Svettis Uppsala. The conclusions drawn from the survey is that there are factors that indicate that governmentality is used within the organization by way of the use of guidelines which can be seen as a technique to control individuals and point them in the desired direction, and the follow-ups that can verify that the guidelines are being followed by the officials. The guidelines and the follow-up have also been an organizational requirement. A subsequent impact that was found is that certain leadership styles may be rewarded and that certain criteria on the personal level in terms of which individuals fit within the organization can be created. / I denna uppsats undersöks den ideella organisationen Friskis&Svettis med syfte att få insikt i huruvida självstyrning finns, vilken är vår teoretiska utgångspunkt, samt hur den i sådana fall tar form.  Ett vidare intresse har varit att analysera vilka krav och konsekvenser som kan komma att utvecklas ur denna styrningsform. För att få svar på undersökningens frågeställningar har en kvalitativ ansats använts genom intervjuer med funktionärer vid Friskis&Svettis Uppsala. De slutsatser som dragits från undersökningen är att det finns faktorer som pekar på självstyrning inom organisationen, dels passens riktlinjer som kan ses som en teknik för att styra individerna i önskad riktning, och dels uppföljningar som kan kontrollera att riktlinjerna efterföljs av funktionärerna. Riktlinjerna och uppföljningarna har även funnits som organisatoriska krav. En efterföljande konsekvens som funnits gäller hur vissa ledarstilar kan komma att premieras samt hur kriterier på det personliga planet vad gäller vilka individer som platsar inom organisationen kan skapas.

Bakgrund och problem: Det finns mycket litteratur skrivet kring styrning i privat verksamhet, dock glöms den offentliga sektorn ofta bort, trots att styrning krävs även i dessa verksamheter. I denna studie kommer att fokuseras kring styrning i den offentliga sektorn och närmare bestämt i den akademiska världen. Anställda inom akademin värderar ofta friheten att själva kunna organisera sitt arbete högt, vilken kan hämmas av de finansiella begränsningar som dessa organisationer innehar. Här har strategin en viktig uppgift i att visa för de anställda i vilken riktning de ska sträva och få dem att fokusera på rätt saker. Vi ser att de finansiella begränsningarna kan hämma de anställdas frihet och på så vis påverka motivationen negativt. Frågan är då hur de chefer som arbetar närmast de anställda ska kunna styra dem att fortsätta arbeta med bibehållen motivation och samtidigt hålla sig inom de finansiella ramarna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer vid Linköpings Universitet styr de anställda att agera i enlighet med den strategi som finns och hur styrningen uppfattas av de anställda. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie vid Linköpings Universitet genomförts. Fallstudien har genomförts kvalitativt genom 15 intervjuer på tre utvalda institutioner på den filosofiska fakulteten. Intervjuer har valts för att få en djupare förståelse för ämnet. Slutsats: Vi kan konstatera att chefer och anställda har en relativt lika syn i de flesta frågeställningar vi berört. Vi kan även konstatera att första linjens chefer vid Linköpings Universitet inte behöver styra sina underordnade i någon hög utsträckning då de anställda innehar ett brinnande intresse för sitt ämne och är självstyrande. Inom akademin innehar anställda en stark individualism och självständighet, vilket vi ser tyder på att de anställda inte behöver några tydliga mål för vad de ska uppnå. / Background and problem: There is much literature written on management control in private businesses but the public sector is often forgotten, despite the fact that management is also required in these businesses. This study will focus on management control in the public sector and more specifically in the academia. Employees of the academia often value the freedom to have the possibility to organize their work, which can be inhibited by financial constraints that these organizations hold. Here the strategy has an important role in demonstrating to the employees in which direction to pursue and get them to focus their efforts on the right things. We see that the financial limitations may inhibit employees' freedom and thereby affect their motivation negatively. The question then is how the managers who work most closely with the staff are able to steer them to continue working with the same motivation, while staying within the financial framework. Aim: The purpose of this study is to investigate how the first-line managers at Linköping University control the employees to act in accordance with the strategy and how this control is perceived by employees. Methodology: To answer the purpose for this thesis we have chosen to do a case study of Linköping University. The case study has been carried out qualitatively by 15 interviews in three selected departments at the Faculty of Arts & Sciences. Interviews were chosen to obtain a deeper understanding of the topic. Conclusion: We can say that managers and employees have a relatively similar view of most issues in the thesis. We can also observe that first-line managers at Linköping University don´t need to direct their subordinates to any great extent because the employees have a passion for their subject and are self-monitored. Within the university, staff have a strong individualism and independence, which we see imply that employees don’t need any clear objectives for what they should achieve.

Background: Our study investigates the phenomenon of self-organization since many companies choose to work in smaller teams and project groups to respond proactively to change. Problems that may arise with a greater delegation of responsibility in organizations is insufficient goal congruence throughout the different organizational levels. Management control is the solution to problems with goal congruence but its meaning is often translated into the monitoring and supervision of employees. This creates negative associations to the influence that management control has over work performances in self-organizing teams. Organizations are therefore forced to balance their exercise of control between a tougher and more free form of governance to reach goal congruence in all organizational levels. Self- organization thus places high demands on management when control is to be transparent to employees and at the same time congruent with the self-organization that is conducted throughout the organization. Purpose: To create an in-depth understanding of the prerequisites and control mechanisms of self-organization. Completion: The study adopts a qualitative method in which data was collected from SMHI's IT department. During four weeks, material was collected from four interviews with representatives from three different organizational levels. Conclusion: The study results in the coexistence of though and free control through transparent control mechanisms to ensure goal congruence in self-organized work. The results proves how the client's involvement in teamwork and the group's priorities are driven by cultural and self-managing mechanisms. Furthermore, the cybernetic process with interactive features is described as a tough control that generates increased autonomy in self-organizing teams. To achieve well-functioning self-organizing teams the prerequisites instigate knowledge sharing, communication and flexibility in the work process. The control mechanisms and the prerequisites of the team contribute to the perceived autonomy amongst the team members to influence their work, which is the most important factor for the control to appear invisible. The parallel work of prerequisites and control mechanisms creates effective and well-functioning teams working towards congruence with the organization's goals. In organizations that require flexibility and efficiency through team-based work, these dimensions are tools used by management to control teams with transparency / Bakgrund: Vår studie undersöker fenomenet självorganisering då fler organisationer väljer att arbeta i mindre arbetslag, projektgrupper eller team för att bemöta förändring på ett proaktivt sätt. Risker med en större ansvarsdelegering i organisationer är de problem som kan uppstå med målkongruens. Styrning är lösningen på problem med målkongruens men översätts ofta till kontroll och övervakning. Detta skapar negativa associationer till styrningens påverkan på utfört arbete. Organisationerna behöver därmed balansera sin utövning av kontroll mellan en hårdare och friare form av styrning för att styra medarbetarna mot målkongruens. Självorganisering ställer därmed höga krav på ledningen när styrningen ska vara transparent för medarbetarna och samtidigt kongruent med den självorganisering som bedrivs. Styrningsmekanismer krävs för att kunna säkerställa självorganiseringens effektivitet med hjälp av cybernetiska processer, interaktiv styrning, självstyrning samt kultur. Förutsättningarna för välfungerande arbete i självorganiserade team ligger istället på processernas flexibla natur, kommunikation och kunskapsdelning. Syfte: Att skapa en fördjupad förståelse för självorganiseringens förutsättningar och styrningsmekanismer. Genomförande: Fallstudien antar en kvalitativ metod där data insamlats från SMHI:s IT-avdelning. Under fyra veckor samlades material in från fyra intervjuer på SMHI:s IT-avdelning med representanter från tre olika organisatoriska nivåer. Slutsats: Studien resulterar i att balansen mellan hård och fri styrning sker genom transparenta styrningsmekanismer för att säkerställa ett målkongruent självorganiserat arbete. I empirin finns underlag för hur kundens involvering i teamets arbete samt gruppens prioriteringar drivs av kulturella- och självstyrningsmekanismer. Vidare beskrivs den cybernetiska processen med interaktiva inslag som en hård styrning som trots detta genererar utökad autonomi i självorganisarande team. Förutsättningarna i teamet skapar istället en välfungerande självorganisering när kunskapsdelning, kommunikation och flexibilitet i arbetsprocessen uppnås. Både styrningsmekanismerna och förutsättningarna i teamet bidrar till en hög grad av upplevd autonomi att påverka sitt arbete vilket är den viktigaste faktorn för att styrningen ska förefalla osynlig. Förutsättningar och styrningsmekanismer arbetar på detta sätt parallellt för att skapa effektiva och välfungerande team som arbetar mot kongruens med organisationens mål. I organisationer med krav på flexibilitet och effektivitet genom teambaserat arbete kan dessa dimensioner vara verktyg för ledningen att styra team med transparens.