Bakgrund Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. Hanteringen av diabetes typ 2 innebär ett stort ansvar för individen för att inte utveckla allvarliga komplikationer. Sjuksköterskan har ett ansvar att utbilda och motivera individer med diabetes typ 2 för att förenkla utförandet av olika livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av motivation till genomförandet av livsstilsförändringar hos vuxna individer med diabetes typ 2. Metod Studien utfördes utifrån en icke-systematisk design och för att kunna besvara syftet sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, vidare utfördes en integrerad dataanalys för att identifiera olika kategorier. Resultatartiklarna indelades i två huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat De två huvudkategorierna som identifierades var inre motivation och yttre motivation. Sammanfattningsvis avhandlar den inre motivationen bland annat om hur känslor kring att leva med diabetes typ 2 och hur rädslan för komplikationer bidrog till att individer gjorde livsstilsförändringar. Den yttre motivationen handlar om stödet omgivningen bidrog med samt hur den kulturella och socioekonomiska faktorn hade en betydande roll för hur individer kunde hantera diabetes typ 2. Individerna ansåg att kost och fysisk aktivitet utgjorde hinder för att genomföra livsstilsförändringar, till exempel att kroppsliga besvär var ett hinder till att utöva fysisk aktivitet. Slutsats De motiverande faktorerna skilde sig åt mellan individerna. Av sjuksköterskan krävs ett personcentrerat förhållningssätt som utgår från patientens nuvarande livssituation för att på bästa sätt ge anpassad information och råd som betraktas vara rimliga i förhållande till individens förutsättningar. / Background Diabetes mellitus type 2 is a public health disease that is increasing globally. The management of diabetes mellitus type 2 requires a great responsibility for the individual, in order to not develop serious complications. The nurse has a responsibility to educate and motivate individuals with diabetes mellitus type 2 to simplify the implementation of different lifestyle changes. Aim The study aimed to explore experiences of motivation for the implementation of lifestyle changes in adults with diabetes mellitus type 2. Method The design of the study was a non-systematic review where 15 scientific articles were used to answer the aim. The articles were gathered using relevant keywords in the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality reviewed by using Sophiahemmet University´s assessment form. An integrated analysis was used to identify categories. The result articles were divided into two main categories with associated subcategories. Results Two main categories were identified in the result, those were internal motivation and external motivation. In summary, the internal motivation refers to the feelings of living with diabetes mellitus type 2. Further, it includes how the fear of complications contributed to making certain lifestyle changes to avoid complications. Support from the surroundings is important to manage diabetes mellitus type 2, which can be referred to external motivation. Cultural and socioeconomic factors were also important in how individuals manage their diabetes mellitus type 2. Individuals considered that diet and physical activity were barriers and therefore had difficulties implementing changes. For example, that physical problems were a barrier to practice physical activity. Conclusions There were differences in which factors that were considered motivating for the individuals. The nurse requires to have a person-centered approach based on the patient´s current life situation, to provide adjusted information and advice that is considered reasonable in relation to the individual’s capability.

Bakgrund  Hjärtsvikt är en folksjukdom som orsakar lidande hos de drabbade och medför dessutom ett stort ansvar för den egna hälsan. Egenvård är för personer med hjärtsvikt en viktig del för att förhindra försämringar då snabba förändringar av sjukdomstillståndet kan ske. Om den drabbade saknar den motivation eller kunskap som krävs kan det följaktligen medföra komplikationer. Sjuksköterskan har därför ett stort ansvar att utbilda och stödja den drabbade för att förhindra detta. E-hälsa kan därför vara ett bra stöd för att underlätta både för den drabbade och sjuksköterskan.  Syfte  Syftet med arbetet var att kartlägga förväntningar och upplevelser på E-hälsa som stöd till egenvård, hos personer med hjärtsvikt.  Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Artiklarna inhämtades med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL. För att säkerställa att artiklarna var av god kvalitet användes Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, vidare utfördes en integrerad analys där två huvudkategorier och sju subkategorier identifierades.  Resultat  Resultatet delades in i förväntningar av kommunikation och förståelsesamt upplevelser av påverkad sjukdomsförståelse som huvudkategorier. I resultatet framkom det att patienter med hjärtsvikt förväntade sig en förbättrad vårdrelation, förbättrad egenvård och ökad förståelse för sin sjukdom. Vidare upplevde patienterna ökade kunskaper om egenvård vid hjärtsvikt vilket medförde förbättrad egenvård. Dessutom upplevdes en förbättrad kontakt med sjukvårdspersonal och ökad motivation till att fortsätta med goda rutiner. Problem med tekniken var en vanlig komplikation.  Slutsats  I den aktuella litteraturöversikten framkom det att många ansåg E-hälsotjänster som ett bra stöd till egenvård då de fick en ökad förståelse för sin sjukdom. Fynden anses därför vara ett stöd för att finna egenvårdsbalans. Vidare forskning av ämnet anses dock vara nödvändigt för att resultatet ska kunna betraktas som överförbart. / Background  Heart failure is a widespread disease that causes suffering for those who are affected and brings a great deal of responsibility of their own health. Self-care plays a crucial part in preventing deterioration for people with heart failure, since rapid changes of the medical condition can occur. If the affected lacks the required motivation or knowledge, it can consequently lead to complications. Therefore, the nurse has a great deal of responsibility to educate and aid the affected to prevent this. E-health is for that reason believed to be a good support to facilitate for both the affected and the nurse.  Aim  The aim was to describe expectations and experiences of E-health as a support for self- care, among people with heart failure.  Method  A non-systematic literature review based on 15 scientific articles was made to answer the purpose. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were collected using relevant keywords in the data bases PubMed and CINAHL. To ensure that the articles were of good quality, the assessment basis of Sophiahemmet University were used. Furthermore, an integrated analysis was performed where two main categories and seven subcategories were identified.  Results  The result was divided into the two main categories expectations of communication and understanding and experiences of affected understanding of the disease. It emerged in the result that patients with heart failure expected improved care relationship, improved self- care and improved understanding of one’s disease were expected. Furthermore, increased knowledge about self-care in heart failure was experienced, which led to improved self- care. Additionally, there was an improved contact with healthcare staff and an increased motivation to proceed with good practices. The most common complication were problems with the E-health technology.  Conclusions  The current literature review emerged that many considered E-health as a good support for self-care as they gained an increased understanding of one’s disease. The findings are therefore considered to be a support to find self-care balance. However, further research of the subject is considered necessary for the result to be considered transferable.

I uppsatsen ställs frågan hur lärare i religionskunskap på gymnasiet kan använda sig av självbedömning samt om det används på ett sätt som är speciellt utformat för ämnet. Utgångspunkten är litteratur om formativ bedömning och självbedömning, samt om självbedömning i religionskunskap. Fyra lärare i religionskunskap intervjuas över mejl, med en metod som Alan Bryman kallar för kvalitativ forskning med personliga intervjuer online. Uppsatsen resulterar i en inblick i hur religionslärare använder sig av självbedömning, till exempel genom lärarledda diskussioner och uppföljningsmoment i samband med arbeten i skolan. Dessa självbedömningsmoment finns också beskrivna i litteraturen som föregick undersökningen. Det fanns från lärarens sida ingen medveten anpassning till ämnet, utom i ett fall då det rörde sig om själva innehållet i undervisningen. Dock fanns det anledning att tro att det funnits en omedveten anpassning till religionsämnet. Slutligen följer en diskussion där vikten av anpassning till ämnet diskuteras, samt vikten av självbedömning för elevernas framtida liv som studenter eller yrkesverksamma.

Bakgrund: Allt fler personer drabbas av folksjukdomen diabetes typ 2. För att kunna hantera sjukdomen behövs egenvård som formas utifrån personens individuella behov, detta för att upprätthålla hälsan och öka livskvaliteten. Sjuksköterskan kan stödja personer med diabetes typ 2 genom att informera och undervisa i egenvård. Att tillämpa egenvård i det dagliga livet ger personer möjlighet till att självständigt styra sin vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Cinahl och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv och manifest ansats. Resultat: Dataanalysen sammanställdes i sex kategorier; Följsamheten vid egenvård är en livslång kamp, Egenvård är kostsam och påverkas av ekonomiska begränsningar, Stöd och råd från andra är en viktig komponent, Känna behov av att träna men utförandet påverkas av fysiska begränsningar, Att följa kosten vid sociala interaktioner kan upplevas svårt och frustrerande, Känna oro och stress vid avvikande blodsockernivåer och vidta åtgärder. Slutsatser: Litteraturstudien kan ge en fördjupad förståelse för hur personer med diabetes typ 2 upplever egenvården i det dagliga livet. För att uppnå framgångsrik egenvård krävs individanpassad vård och information från sjuksköterskan.

Det är allmänt känt att olika typer av tidsbegränsade anställningar är otrygga som anställningsform och genererar prekariatets representanter. Inom Kriminalvården finns det en problematik med hög personalomsättning där de löst detta genom att använda sig av personal med en tidsbegränsad anställning. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor med en tidsbegränsad anställning inom Kriminalvården upplever sin anställningsform och om de upplever sig ha friheten att styra sin arbetssituation. Det är en kvalitativ studie där tonvikten ligger på att undersöka intervjupersonernas upplevelse av möjlighet till självstyrning och friheten att disponera sin egen tid. Den teori som används i studien utgår från Standings begrepp prekariatet. I studien har sex personer med en tidsbegränsad anställning deltagit och resultatet i undersökningen visar på att anställningsformen upplevs otrygg men är frivillig och ger intervjupersoner möjlighet att styra sin tid på egna villkor. Slutsatsen är att de med en tidsbegränsad anställning tillhör prekariatet genom sina otrygga anställningar men då de värderar högre möjligheten att kunna styra sin arbetssituation väljer de medvetet att fortsätta vara kvar i den anställningsformen.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett kroniskt kliniskt syndrom som är ett växande folkhälsoproblem. Vilken är en av vanligaste orsakerna till sjukhusinläggningar, och resulterar i ökade samhällskostnader. Fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av symtomen och tecknen på hjärtsvikt kan leda till lidande och funktionsbegränsningar i det dagliga livet. För att klassificera graden av hjärtsvikt placeras individens upplevda symtom på en skala. Behandlingen av hjärtsvikt omfattar både kliniska och medicinska ingripanden samt omvårdnad, vilket anses vara av betydelse. Egenvård spelar en central roll i omvårdnaden, där vårdpersonalens uppgift är att stödja individen i att utföra adekvat egenvård. En effektiv egenvård kan minska risken för frekventa sjukhusinläggningar, förlänga livslängden och förbättra livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Syftet: Syftet var att belysa faktorer som kan påverka egenvården hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med systematisk sökning i databaser som CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 16 kvalitativa och kvantitativa studier för att besvara syftet. Resultat: I resultatet av litteraturstudien beskrevs olika främjande och hindrande faktorer som kan påverka egenvård hos personer med hjärtsvikt. Två huvudkategorier identifierades: yttre faktorer som påverkar egenvård och inre faktorer som påverkar egenvård med sju underkategorier: betydelse av sociala- och vårdrelationer, faktorer som påverkade medicinering vid hjärtsvikt, betydelse av kost och vätskeintag och utförande av fysisk aktivitet, vikten av självförtroende, individens motivation till egenvård samt attityd till egenvård. Slutsats: Kunskap om sjukdomen och egenvård, individens vilja, attityd och motivation att delta i egenvården samt stöd från närstående och hälso- och sjukvården är centrala faktorer för att stödja och följa upp egenvården. / Background: Heart failure is a chronic clinical syndrome that is a growing public health problem. It is one of the most common causes of hospital admissions, resulting in increased. cost to the society. Physical, psychological, and social consequences of the symptoms and signs of heart failure can lead to suffering and functional limitations in daily life. To classify the degree of heart failure, the individual's perceived symptoms are placed on a scale. The treatment of heart failure includes both clinical and medical interventions as well as nursing care, which is considered to be of crucial importance. Self-care plays a crucial role in nursing, where it is the task of the nursing staff to support the individual in performing adequate self-care. Effective self-care can reduce the risk of frequent hospitalizations, extend life expectancy, and improve the quality of life for people with heart failure. Purpose: The purpose was to highlight factors that can affect self-care in people with heart failure. Method: This literature review was carried out with a general systematic search in databases: CINAHL and PubMed where 16 qualitative and quantitative studies were included to answer the purpose of the study. Results: The results of the literature study described various promoting and hindering factors that can affect self-care in people with heart failure. Two main categories were identified: external factors influencing self-care and internal factors influencing self-care with seven subcategories: importance of social and care relationships, factors influencing medication in heart failure, importance of diet and fluid intake and performance of physical activity, the significance of self-confidence, the individual's motivation for self-care, and their attitude towards self-care. Conclusion: Knowledge of the disease and its self-care, the individual's will, attitude, and motivation to participate in self-care, support from relatives and the health care system are central factors in supporting and following up self-care.

<p>The aim of this essay is to analyze how students are constituted as subjects in local curricula. The theoretical perspective is grounded in Michel Foucault’s notion of governmentality and power/knowledge and his critique of a sovereign subject. From this theoretical perspective I use Foucault’s concept of formation of objects and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s idea of subject positioning as tools for a discourse analysis. The analyzed documents are local curricula from fourteen Swedish municipalities. The documents are divided in to two equally sized groups based on the political governing in the municipality.</p><p>The analysis presents five themes by which statements that constitute students as subjects can be categorized. These five themes are; lifelong learning, desire, essential traits, students responsibility and life and health. The differences between local curricula from political right wing and political left wing governed municipalities are rather small, but there can be seen differences in the technologies of liberal governing. The subject that is constituted in local curricula is primarily a self-governing subject who governs it self in relation to a expertise knowledge.</p>

The aim of this essay is to analyze how students are constituted as subjects in local curricula. The theoretical perspective is grounded in Michel Foucault’s notion of governmentality and power/knowledge and his critique of a sovereign subject. From this theoretical perspective I use Foucault’s concept of formation of objects and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s idea of subject positioning as tools for a discourse analysis. The analyzed documents are local curricula from fourteen Swedish municipalities. The documents are divided in to two equally sized groups based on the political governing in the municipality. The analysis presents five themes by which statements that constitute students as subjects can be categorized. These five themes are; lifelong learning, desire, essential traits, students responsibility and life and health. The differences between local curricula from political right wing and political left wing governed municipalities are rather small, but there can be seen differences in the technologies of liberal governing. The subject that is constituted in local curricula is primarily a self-governing subject who governs it self in relation to a expertise knowledge.

This ethnographic study explores treatment practices and staff-resident interaction at a detention home for young men, drawing on video recorded conversations and interviews. It investigates ideological dilemmas inherent in the institutional setting and how these produce complex subject positions to uptake, negotiate or refuse. Study I explores a core treatment dilemma: coercion vs. freedom, involving the dual institutional goal of coercing residents into norm abiding behavior and of producing individuals who behave "properly" out of their own free will. It focuses on staff members’ talk about token economy, illuminating rhetorical resources deployed to avoid the troubled subject position of a disciplinarian. Study II investigates disciplinary humor, illuminating how humor is used both to impose and disrupt social order. It shows how staff members and youths skillfully deploy humor in negotiating local hierarchies related to authority, generation, and age. Humor was also found to be a useful way of navigating ideological dilemmas. Study III explores behavior modification practices, focusing on how selfassessment practices can be conceptualized as responsibilization that emphasizes self-regulation. It documents the participants’ engagement in strategic deployment of specific subject position relations, “young boy”-caregiver rather than delinquent-disciplinarian. In brief, the thesis shows that subject positions are essentially co-constructed, and how positions related to age are highly relevant in this institutional setting. Paradoxical aspects of subject positions provide discursive resources that can be deployed to navigate ideological dilemmas such as that of coercion vs. freedom, but also to handle issues of authenticity. / Denna etnografiska studie undersöker behandlingspraktiker och interaktion mellan personal och ungdomar på ett särskilt ungdomshem för unga män. Materialet består framförallt av videoinspelad interaktion och intervjuer. I studien utforskas ideologiska dilemman samt hur dessa producerar komplexa subjektspositioner att uppta, förhandla om eller neka. Studie I undersöker ett huvuddilemma: tvång vs. frihet, vilket involverar de dubbla institutionella målen att tvinga ungdomarna till önskvärt beteende och att producera individer som beter sig ”korrekt” av egen fri vilja. Fokus ligger på personalens tal om teckenekonomi och studien synliggör retoriska resurser som används för att undvika positionen ”disciplinär personal”. Studie II utforskar disciplinerande humor och synliggör hur humor används både för att skapa och omskapa den sociala ordningen. Studien visar hur personal och ungdomar skickligt använder humor i förhandlingar om lokala hierarkier relaterade till auktoritet, generation och ålder. Humor var också ett sätt att navigera ideologiska dilemman. Studie III undersöker beteendemodifieringspraktiker, med fokus på hur självutvärdering kan förstås som responsibilisering med fokus på själv-reglering. Studien dokumenterar deltagarnas strategiska användning av specifika subjektspositionsrelationer, ”liten pojke”-vårdare snarare än ungdomsbrottsling-disciplinär personal. Sammantaget visar avhandlingen att subjektspositioner i grunden är samkonstruerade och att positioner rörande ålder är ytterst relevanta i denna kontext. Paradoxala aspekter av subjektspositioner bidrar med diskursiva resurser vilka kan användas för att hantera ideologiska dilemman och för att hantera frågor rörande autenticitet.

Bakgrund  Övergången från ung till vuxen med sin uppsjö av nya upplevelser ses ofta som en utmaning av många. Att få diagnosen diabetes mellitus typ 1 innebär en ny omställning och ett stort ansvarstagande för individen. Den unge vuxnes välbefinnande och hälsa beror till stor del på deras förmåga till egenvård. Sjuksköterskans kompetens samt undervisning- och handledningsförmåga är av stor betydelse för patienter som diagnostiseras med sjukdomen. Sjuksköterskor behöver därför ha förståelse för hur sjukdomen upplevs för att en god vägledning i den nya livsstilen ska kunna ges.  Syfte  Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 1.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och låg till grund för resultatet. Med hjälp av olika sökkombinationer i databaserna PubMed och CINAHL kunde artiklarna inhämtas och kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys av de valda resultatartiklarna och sorterades in i huvudkategorier och subkategorier.  Resultat  Tre huvudkategorier och nio subkategorier identifierade. Huvudkategorierna var: Känslomässiga upplevelser hos unga vuxna med diabetes, Utmaningar vid egenvården av diabetes och Stödet till egenvård vid diabetes. Resultatet visade på att rädsla och oro inför komplikationer som kan uppstå i vardagen var en gemensam känsla bland deltagarna, precis som känslan av trygghet från familj och vänner upplevdes som välbehövlig av samtliga.  Slutsats  Resultatet visade på gemensamma upplevelser kring utmaningar som de unga vuxna stöter på i sin vardag. Dessa upplevda utmaningar kan undvikas om omgivningen får rätt kunskap om sjukdomen och fortsätter stödja de unga vuxna i sin behandling. Ansvaret ligger huvudsakligen hos den unga vuxna, men med stöd från sjukvården samt familj och vänner stärks individens förmåga att klara av sin egenvård. / Background  The transition from juvenile to adult with its plethora of new experiences is often seen as a challenge by many. Receiving the life-long diabetes mellitus type 1 during this transitional phase, fundamentally changes an individual ́s everyday life and requires the individual to adapt to a new reality of self-care. A great deal of responsibility follows along being diagnosed with type 1 diabetes which means that guidance and support is in the nurses hands. The nurse's role in aiding the patient in their disease management is significant, hence the nurses need to have an understanding of how the disease is experienced in order to provide good guidance in the new lifestyle.  Aim  The aim of this study was to describe young adults' experiences of self-care in type 1 diabetes mellitus.  Method  A non-systematic literature review was conducted. Fifteen qualitative research articles were included. With the help of various search combinations from the databases PubMed and CHINAL, the articles were retrieved and quality reviewed based on Sophiahemmet Högskolas/University ́s assessment tools for classification and quality review. Thereafter an integrated data analysis was performed of the selected result articles and the data was sorted into main categories and subcategories.  Results  Three main categories and nine subcategories were identified. The main categories were: Emotional experiences of young adults with diabetes, Challenges in self-care of diabetes and Support for self-care in diabetes.  Conclusions  Common challenges that the young adults encountered in their everyday lives were shown in the results. These experienced challenges could be avoided if the surrounding people got the right knowledge about the disease and a continued support of the young adults with their self-management. With the support from healthcare providers, family and friends, the individual's ability to manage their own care will be strengthened.