<p>Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning. Hypotesen innan forskningen påbörjades var att eleverna har dålig självinsikt och svårigheter att se sina styrkor och svagheter och därmed svårt att matcha sig själv med ett specifikt gymnasieprogram. Att se sina egna resurser kan genom professionell vägledning tydliggöras och få eleven att bli mer medveten om sig själv. Bristande samverkan med vidare studier och arbetsliv är också en bidragande variabel till att omvalen tenderar att öka. Resultatet visar att vår hypotes stämde in men även att eleverna är starkt påverkbara och lyssnade mycket på omgivningen inför sitt gymnasieval. Majoriteten av eleverna medger också att de själva borde ha varit mer aktiva i sin valprocess och intresserat sig mer för informationskvällar och ”öppet hus” om de utbildningar de funderade på. Vi kan genom detta dra slutsatsen att denna valprocess borde påbörjas under första året på högstadiet för att förbereda eleverna till ett väl underbyggt val. För att kunna genomföra ett professionellt vägledningsarbete bör vägledaren ha god kunskap om de olika utbildningsalternativen och på ett objektivt kritiskt sätt informera eleverna. Denna slutsats kan dras eftersom många av eleverna uttryckte en förvirring över det omfattande utbud som finns och svårigheterna att kritiskt granska detta.</p><p>Through practical and theoretical studies during our education we have seen an increase of students who makes a re-election after one year at the upper secondary school. The purpose with this survey was an atempt to see causes why a re-election takes place. A qualitative survey has been done by interviewing five students which have all make a re-election. The result of the interviews has been compared to Gottfredsons theory and the conceptions she uses; limit and compromise in the choice of education and also the Social cognitive theory where focus lies in how the individual makes an appraisal of their own abilities. The hypothesis before the study began was that the student has got a bad insight in their own strength and weakness which results in a difficulty to match themselves with a specific direction in further education. Through professional guidance these qualities can be illustrated and make the student aware of him or herselves. Bad cooperation with further education and different employments is also a cause to the re-elections. The final results of this study showed that our hypothesis agree but also that the students where strongly influenced by their surroundings when they choosed for upper secondary school. The majority of the students who where interviewed admit that they should have been more active in their election and that they should have been more interested in available information about the alternatives. Through that result we can come to a certain conclusion: the process of preparing the students to choose should begin earlier, perhaps in the start of 7th grade, to make sure that the students will consider their possibilities. To implement a professional guidance the student counsellor should have knowledge about the alternativies and inform the students in a objective and critical way. We came to this conclusion because the students in the survey expressed a feeling of confusion over the existing range of different educations and the difficulities in knowing what is accurate and objectiv information.</p>

No description available.

Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning. Hypotesen innan forskningen påbörjades var att eleverna har dålig självinsikt och svårigheter att se sina styrkor och svagheter och därmed svårt att matcha sig själv med ett specifikt gymnasieprogram. Att se sina egna resurser kan genom professionell vägledning tydliggöras och få eleven att bli mer medveten om sig själv. Bristande samverkan med vidare studier och arbetsliv är också en bidragande variabel till att omvalen tenderar att öka. Resultatet visar att vår hypotes stämde in men även att eleverna är starkt påverkbara och lyssnade mycket på omgivningen inför sitt gymnasieval. Majoriteten av eleverna medger också att de själva borde ha varit mer aktiva i sin valprocess och intresserat sig mer för informationskvällar och ”öppet hus” om de utbildningar de funderade på. Vi kan genom detta dra slutsatsen att denna valprocess borde påbörjas under första året på högstadiet för att förbereda eleverna till ett väl underbyggt val. För att kunna genomföra ett professionellt vägledningsarbete bör vägledaren ha god kunskap om de olika utbildningsalternativen och på ett objektivt kritiskt sätt informera eleverna. Denna slutsats kan dras eftersom många av eleverna uttryckte en förvirring över det omfattande utbud som finns och svårigheterna att kritiskt granska detta. Through practical and theoretical studies during our education we have seen an increase of students who makes a re-election after one year at the upper secondary school. The purpose with this survey was an atempt to see causes why a re-election takes place. A qualitative survey has been done by interviewing five students which have all make a re-election. The result of the interviews has been compared to Gottfredsons theory and the conceptions she uses; limit and compromise in the choice of education and also the Social cognitive theory where focus lies in how the individual makes an appraisal of their own abilities. The hypothesis before the study began was that the student has got a bad insight in their own strength and weakness which results in a difficulty to match themselves with a specific direction in further education. Through professional guidance these qualities can be illustrated and make the student aware of him or herselves. Bad cooperation with further education and different employments is also a cause to the re-elections. The final results of this study showed that our hypothesis agree but also that the students where strongly influenced by their surroundings when they choosed for upper secondary school. The majority of the students who where interviewed admit that they should have been more active in their election and that they should have been more interested in available information about the alternatives. Through that result we can come to a certain conclusion: the process of preparing the students to choose should begin earlier, perhaps in the start of 7th grade, to make sure that the students will consider their possibilities. To implement a professional guidance the student counsellor should have knowledge about the alternativies and inform the students in a objective and critical way. We came to this conclusion because the students in the survey expressed a feeling of confusion over the existing range of different educations and the difficulities in knowing what is accurate and objectiv information.

No description available.

Då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter på självkänslan, samt mellan negativ inställning till skolidrotten och låg fysisk aktivitetsnivå, kan man fråga sig ifall detsamma gäller mellan inställningen och självkänslan. Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns något samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen. Metod: Studien baseras på en enkätundersökning gjord på fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehåller frågor från CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning. Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet. Majoriteten elever finner ämnet idrott och hälsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig något högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP. Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och attityderna till skolidrotten, där attityderna verkar bero på sammanhanget istället för graden av fysisk självkänsla. Intresset för ämnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande på idrottslektionerna. Sambandet mellan den fysiska- och den globala självkänslan påverkas i olika grad beroende på elevens tidigare erfarenheter och personlighetsdrag.

Projektledare är numera en vanlig titel och projekt används som arbetsform inom en rad olika verksamhetsområden. Det finns också generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte är kopplade till något specifikt verksamhetsområde eller typ av projekt, utan är av generell karaktär. Med utgångspunkt i detta vill denna undersökning titta närmre på hur generell projektledarrollen egentligen är. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsområde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsområde? Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer är naturligt då företag och organisationer använder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet. Men hur är det med ledarskapet; innebär skillnader mellan projekts verksamhetsområden att även projektledares ledarskapsstil skiljer sig och vad innebär detta för hur generell projektledarrollen egentligen är. Studien har utgått från frågeställningen: Vilka likheter och skillnader i ledarskapsstil finns mellan projektledare verksamma inom tekniskt och socialt verksamhetsområde? Tenderar projektledare inom socialt verksamhetsområde att agera mer relationsinriktat och projektledare inom tekniskt inriktat verksamhetsområde att agera mer resultatinriktat? Vi har valt att studera ledarskapsstilar inom två olika verksamhetsområden, tekniskt och socialt, i form av Sjöfartsverket och Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning. Utifrån beteendeteorin och användning av The Leadership Grid har en frågeundersökning med respondenter som arbetar eller nyligen har arbetat som projektledare i utvecklingsprojekt genomförts. Genom att göra en medveten och en omedveten självskattning samt en frågeintervju har respondenterna, sex personer från varje organisation, fått beskriva och resonera kring sin ledarskapsstil. Svaren analyserades, dels mot varje fråga och dels mot respektive organisation samt genom att jämföra resultat i Grid-modellen i en matris. Det visade sig att det inte finns någon större skillnad mellan respondenternas ledarskapsstilar. Givet att projektledarna får möjlighet att, åtminstone grundläggande, läsa in sig på ny verksamhetsspecifik kunskap och ny metodik så skiljer sig ledarskapsstilarna sig så pass lite åt att projektledaren anses kunna arbeta inom olika verksamhetsområden. Projektledarrollen kunde därmed, utifrån ledarskapsstil, anses vara generell. / Project management is a profession in a wide spread of working fields these days. There are also general educations and certification bodies for project managers who are not linked to any specific field of work or type of project, but instead of a general character. From this starting point the scope of this study is to look into how generic the project management profession is. Can project managers occupied in one field of work change field of work just like that? Our focus question was: which similarities and differences in leadership style exists comparing project managers operating in the technical and the social field of work? Do project managers within the social field of work tend to act more relationship oriented and do project managers within the technical field of work tend to act more result oriented? We have studied leadership styles within two distinct fields of work, technical and social, here represented by the Swedish Maritime Administration and the Labour Market Administration of the City of Stockholm. With the style approach as basis and by using the Leadership Grid we have conducted a survey with respondents who have worked as project managers in developmental projects. By performing a self-assessment and by interview questions the respondents, six from each field, have described and reasoned around their leadership style We then compared the respondents’ answers and the results from the self-assessment show that there are not too defined differences between the respondents’ answers. Given that the project managers, at least elementary, is given the opportunity to read in to new methodology and specific sectorial knowledge the leadership styles are similar enough to allow the project manager to operate in different fields of work. To conclude, the survey shows that the project manager role is a generic profession.

Throughout history men have been the majority in universities across the world. Thus, in recent decades this has changed in favor of women who make up for the large majority of students in both universities and colleges. The purpose of this study is to examine why women have become the new majority in Swedish universities/colleges and using rational choice theory to answer this matter. More specifically, this study aims to find out whether children who are seldom truant, and who value themselves to be good at math, Swedish and English have a higher probability to study at universities/colleges in the future than children with high truancy and low self-evaluation in these subjects. The data set used in this research comes from Barn-LNU 2000 and Yngre-LNU 2010 and the sample contains a total of 915 respondents who were between the ages 10-18 in Barn-LNU 2000 and 20-28 when they participated in Yngre-LNU 2010. Logistic regression models and cross tables are used to analyse the material   The result of the analyses indicates that children in general who estimates themselves to be good at math, Swedish and English have a higher probability of study in universities/colleges when they become adults than children who don’t value themselves to be good at these school subjects. Another significant result from the analyses is that children who are seldom truant tend to study in universities/colleges in adult age more often than children who truant. However, there isn’t any significant result who indicates that girls tend to have a higher self-evaluation regarding their skills in math, Swedish and English than boys. Neither does the cross tables show any significant results of sex differences in truanting.

Det finns många undersökningar som beskriver hur lärare och undervisningen påverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Däremot finns det inte lika många undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning påverkas av NTA. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvantitativ enkätundersökning, få en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjälp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsättningar för eleverna i årskurs 7. Fokus ligger på att jämföra elevers förutsättningar inom begreppsuppfattning, inställning och självskattning av betyg i jämförelse med hur mycket de använt sig av arbetssättet NTA. Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjälp av NTA, men den gör det inte inom alla områden. Biologin är det område där de som inte arbetat med NTA lyckas bättre. Inställningen för naturvetenskapliga ämnen skiljer sig beroende på vilket ämne det handlar om, och kemi står väldigt högt i kurs för elever som arbetat med NTA. Slutligen får elever som arbetat med NTA en mer negativ, men realistisk, syn på sin förmåga att nå uppnåendemålen för årskurs 9. Totalt sett kan resultatet uttydas som att NTA ger eleverna bättre förutsättningar inom kemi, medan det inom övriga naturvetenskapliga ämnen inte går att påvisa en tydlig skillnad.

No description available.

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero på att människor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress på jobbet och/eller föräldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svårare stressen är desto högre är alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och föräldrastress genom självskattningsenkäter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-årsuppföljning. Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader i föräldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fäderna, då de själva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar på att man inte med säkerhet kan säga att mängden alkohol som konsumeras hos föräldrar tenderar att bero på att deras föräldraskapskrav inte räcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller säkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera föräldrastressen hos föräldrarna.